Juni-barn

Har sovit uselt. Sambon och jag är verkligen inne i en period då ingen sover bra....

Nu har jag beställt babyskydd. Blir att hyra från vårt försäkringsbolag då vi kom fram till att det är absolut billigast. 809 kr istället för 2295 kr hos Jollyroom t ex.

Jag vill också ha nära till Ullared! Borde dem inte öppna en webbshop?

Känner hur mina gravidhormoner bara rusar och jag bli galet förbannad!!!

Sambon är på kurs och sover borta till i morgon, han har då kommit överens med sitt ex om att yngsta bonusen ska vara kvar hos henne till imorgon efter förskolan då sambon hämtar efter kursen. Detta för att jag ska slippa gå till förskolan 2 km och tillbaka för hämtning och lämning och för att vi hade några dagar att jämna ut då vi tog bonusen när bion fick ett infall att slänga sig iväg på en sista minutenresa i höstas. I morse ringde hon till sambon och skrek att han måste komma hem, bonusen har feber och bion som är lärare har hela dagen inbokad med IUP-samtal och kan inte vabba. När han då sa att jag är hemma och att bonusen kan komma hem om hon kör henne till vårt hus. Då blev hon skogstokig och skrek "det är ju DIN vecka, DU ska passa DITT barn och ska komma hem NU"... Han talade åter om att hon gärna får komma hit eller lösa problemet själv, skon klämmer i att hon måste komma hit och lämna.. Hon har i princip vägrat att komma i närheten av huset och det är alltid vi som hämtar om lämnar hemma hos mamman.

Så nu sitter jag här och väntar på om hon ska dyka upp eller inte... Jag har f.ö. inte träffat henne sen den dagen hon var här och hämtade sina sista prylar som legat här och skräpat i 6 månader. Då hälsade hon inte ens på mig och skickade arga, sura sms till sambon efteråt om att jag borde visat henne respekt och inte vart hemma....

Ja, ibland vill man verkligen bara försvinna för ett tag! Det gick bra, hon kom hit och lämnade. Var trevlig och åkte igen. Det gick snabbt och nu sitter jag och lilltjejen i soffan och kollar på hennes favoritfilm, RIO...

Det där med att göra saker hemma har vi löst med veckoschema. Vi har ju en 13 åring här hemma som vi anser ska börja ta lite ansvar för hus och hem och då har hon två 2 "köksdagar" i veckan. Dock verkade hon inte komma ihåg det igår, eller så sket hon i det... Det där med magen har jag också börjat tänka på nu. 13 åringen slänger ur sig "tjockis" till mig titt som tätt och igår kväll fick jag nog! Ja bara "Nej, jag är gravid! OCH jag skulle uppskatta om du slutade säga tjockis, hur skulle du känna om jag kallade dig tjockis?" Då vart hon sur som vanligt och smällde igen dörren till sitt rum..... *suck*

Enligt barnmorskan på föräldrautbildningen vi gått så kan slemmisen lossna flera, flera veckor innan beräknat datum utan att det är något konstigt. Men jag skulle nog ringa och rådfråga om jag hade ont...

Det går väldigt bra. Efter att jag sa att jag tänkte behålla oavsett om han var med eller inte så insåg han hur mycket han tyckte om mig och att han inte kan låta något barn växa upp utan sin pappa. Därefter så har det bara blivit bättre, med undantag för att när han berättade att det även fanns en annan kvinna som han träffat under de 3 sista åren av sitt äktenskap som han skulle blivit ihop med OM det inte vore för att jag var gravid... DET kändes i hjärtat kan jag säga...

Men eftersom jag inte är den monogama typen, så sa jag att han gärna får träffa henne. MEN jag vill veta om det och han ska prata med mig om det INNAN. Efter att jag godkände det är han inte alls intresserad... Tror att den nyfikenheten dör när det inte längre är "förbjudet"... Så nu renoverar vi hus, planerar trädgård, poolinköp och studsmattan. Skrivit testamente och samboavtal ifall nått skulle hända...

Trots vår bergochdalbana så känner jag mig hundra gånger tryggare och harmonisk och nöjd nu, än vad jag någonsin gjort i ett förhållande och då har jag ju hunnit med att vara gift också..

Vilken fantastiskt fina sötnos!

Det kan du ta. Har fått det utskrivet av läkare under den här graviditeten just för att jag såna enorma problem med magkatarr och halsbränna...

Hej tjejer! Nyss hemkommen från dagens besök hos barnmorskan på Danderyd...

V. 31+2
Blodtryck: 120/62
Sf-mått: 32
Hjärtljud: 128
Urin: Ua.
Fostrets position: Snedläge med rumpa upp mpot min vänstra sida och huvudet ner mot höger ljumske.

Vi pratade allmänt om hur jag mår och min rädsla över att det ska vara fullt på Danderyd när jag väl ska föda. Hon berättade att Danderyd tillsammans med BB-Stockholm förfogar över väldigt många förlossningsplatser och att det är fullt är ovanligt. ÄR det fullt, är omsättningen oftast hög och det räcker med att behöva vänta i kanske 30-60 minuter för att det ska finnas en ledig plats igen. Så nu känner jag mig lugnare....
Jag lovade att släppa rädslan för de saker jag inte kan påverka (som full förlossningsavdelning) och fokusera på att vila, öva på att andas osv. framöver.

Fick en ny tid inbokad i vecka 37 utöver den tiden jag har 10 Maj. I vecka 37 ska vi sammanfatta och skriva en förlossningsplan...

Jag skulle rekommendera att göra det innan barnet har kommit. Av den enkla anledningen att händer det som absolut inte får hända, att du avlider under eller strax efter förlossningen så har barnet ingen vårdnadshavare och pappan kan få vänta flera månader på att socialtjänsten och tingsrätt fastställt att han är pappan och en bra sådan...

Det är hemskt, men tyvärr sant i dagens Sverige....

Vi ska till familjerätten imorgon bitti och skriva på pappren...