Min 3-åring läser

Intressant! Jag har ingen forskning att backa upp det med men jag tror att det kan bli lättare för barn som lär sig läsa och skriva tidigt också på andra sätt. De kanske tex lär sig formulera sig bättre i skrift helt enkelt eftersom de får mer övning, vilket kan vara en fördel när man ska skriva allt från inlagor till myndigheter eller formulera en åsikt på ett forum . Det är i allafall min personliga erfarenhet.

Men det som är mest intressant är för mig att barnen kan läsa så tidigt som möjligt. För deras egen skull. Att läsa böcker och annat själv är ju otroligt roligt och befriande! Speciellt för barns fantasiutveckling om inte annat! :) kan det komma tidigare är det ju bara roligare för barnen! Läsa är glädje!

Ja definitivt! Jag lärde mig själv också läsa tidigt och har alltid varit en bokmal, så något av det har antagligen överförts till dottern.

Jag kan också läsa och har kunnat så i många år nu.

Det är en sanning med modifikation skulle jag säga.....och en kraftig sådan. Det finns faktiskt inga som helst belägg för det. Vad som gör en god läsare/skrivare handlar om språklig och kognitiv förmåga etc. Det är något helt annat än att kunna avkoda. Arbetar som högstadielärare och har exempelvis en flicka under utredning som presterar toppresultat vad gäller avkodning, läshastighet etc. men hon kan inte läsa mellan raderna. Att ett barn rent formellt kan avkoda säger rätt lite om den språkliga förmågan. Ett barn som inte har den formella kunskapen kring avkodning ännu, kan ha ett fantastiskt språk och däremd vara en bättre "läsare" och "skrivare" än det barn som kan just ljuda och avkoda även om han/hon inte läser formellt förrän senare. Läsförmåga är så mycket mer komplex än att knäcka läskoden.........vilket många ofta glömmer bort. Och ja, jag som har en 3-åring som lyckats med att lära sig ljuda och avkoda tycker att det är jättekul, men jag är också mycket väl medveten om att hans yngre bor som inte kommer att vara i närheten av det när han blir 3 om ett halvår inte kommer att vara efter språkligt pga det. Min gissning är till och med att det är min yngsta som kommer att ha det lättast i skolan med skolarbetet.

trodde jag inte ens var möjligt, men jag ska testa min son på snart 3, 5 år. Han kan ju knappt prata riktigt än så jag tror inte det går. Är glad att han kan rabbla 1-15 och veckodagarna i ordning.

Ja det är klart att det är flera faktorer som påverkar. Men en person som lärt sig läsa/skriva tidigt och har god språkförmåga och kan läsa mellan raderna - för att få med alla parametrar kanske man helt enkelt kan säga är hyfsat språkbegåvad - och får mer övning i både läsande och skrivande, tror jag har en fördel framför någon som lär sig läsa och skriva sent och är lika hyfsat språkbegåvad, helt enkelt i kraft av mer övning, fler lästa böcker och mer skriven text. Alla lärare säger ju att man blir bättre ju mer man övar.

Det här är som sagt också min personliga erfarenhet. Jag lärde mig läsa, eller rättare sagt blev lärd att läsa av min mormor som var pedagog och litteraturvetare, när jag var runt 4 år. När jag var runt 15 hade jag läst klassiker som de flesta av mina klasskamrater i högstadiet och gymnasiet inte ens hade hört talas om. Inte för att jag begrep allt jag läste, långt därifrån, men det var mycket som ändå fastnade någonstans och gjorde att både min språkliga förmåga och förmåga till läsning/skrivande förbättrades. Jag har alltid läst mycket och gör det fortfarande, och skriver en del. När jag har utbildat mig har jag haft enorma fördelar av det, mycket lättare att få till uppsatser tex än många andra, och det har hjälpt mig mycket i det dagliga livet också. Jag kan tex för det mesta få till en skrivelse till en myndighet på en pisskvart med alla de rätta formuleringarna, som de flesta av mina vänner och bekanta inte skulle få ihop på en vecka. 

Jag började läsa själv som 4 åring och det lärde jag mig genom att min föräldrar läste åt mig och jag till slut förstod att ett ord som såg ut på ett visst sätt därmed uttalades på ett visst sätt osv osv... Jag har ALLTID läst mycket och idag läser jag väldigt fort vilket både är en för och nackdel...

Vill dock sätta upp ett varningens finger för barn som börjar läsa tidigt. Det finns mycket där ute som små barn INTE ska läsa, så som nyheter... Min mamma berättade för mig som vuxen att jag som 5 åring läste på tidningen att det var ett barn som hade hittats mördat i en lekpark och det förstod jag inte riktigt... Så var beredd på att få förklara sådana saker lite tidigare. Annars är det bara fördel med att börja läsa tidigt. Man är aldrig ensam som barn när man har sina vänner i bokhyllan.. :DD

Ja det tänkte jag faktiskt inte på.

Jag tror, personligen, att det ligger en hel del i det du skriver. Men att det, självklart, finns olika individuella variationer.

Själv var jag ett barn med en mycket intensiv fantasiförmåga. Jag sa knappt "flasklock" före 2,5 års ålder (och sedan pratade jag plötsligt "massor" och blev väldigt verbal, enligt mamma). Jag var fysiskt/motoriskt tidig. Min äldre syster var väldigt tidig med det talade språket och och läste och skrev vid 4 års ålder. Hon var motoriskt relativt sen. Jag lärde mig inte att läsa och skriva förrän jag började skolan dvs. vid c:a 7 års ålder. Jag blev  "bokslukare" när jag var c:a 9 år - en ganska vanlig ålder att bli det vid, tror jag.

Min syster har grundskola (toppbetyg genom hela grundskoletiden) och ett års gymnasiestudier (sedan hoppade hon av). Jag har grundskola (över medel i snitt, men bara toppbetyg i vissa ämnen), 3-årigt gymnasium, fil. kand. och fil. mag i litteraturvetenskap och engelska, forskarstudier i litteraturvetenskap, och (nästan - uppsatsen ej klar ännu) en Master i biblioteks- och informationsvetenskap. Jag har undervisat i språk. Jag har skrivit massor av bra uppsatser under mina studieår och har, bland annat, fått avancerade akademiska texter publicerade i bokform. Och detta trots att jag inte var "tidig". Så jag tror inte att det behöver ligga en i fatet att man är "normalsen" i språkutvecklingen.

Fast det där med att läsa nyheter håller jag inte helt med om.
Man ska inte låta barn tro att livet är som en dans på rosor heller. Man får förklara för dem på ett sätt som blir hanterbart för dem, skulle de läsa tråkigheter.
Dessutom får de ändå höra samma nyheter om radio eller TV är på.

Jag måste säga att jag förhåller mig ganska skeptisk till det du säger. Ja, självklart ökar den språkliga förmågan genom att man läser, men jag tror inte att den språkliga förmågan utvecklas sämre om samma person får samma språkliga erfarenheter den muntliga vägen. När vi pratar läsinlärning tidigt respektive sent så antar jag ändå att vi håller oss inom "normala" ramar, dvs 3-4 år till sådär 7-8. Jag är inte säker på att en person som är mycket språkbegåvad blir lidande av att snabbt greppa avkodningen som 7-åring istället för att lära sig detta som 4-åring under en troligtvis längre inlärningsperiod. Ja, om barnet inte har närvarande föräldrar som pratar och läser utan han/hon i stor utsträckning är hänvisad till sig själv.

När man pratar läsförmåga så har väldigt många en väldigt snäv definition och ett smalt perspektiv är min uppfattning. Säger inte att du har det bara att det är en erfarenhet jag har.....när man diskuterar läsning.  Självklart blir man en bättre läsare genom att läsa, men det var ju inte riktigt det det handlade om.

Det luriga med just den formella avkodningen är att den inte säger så mycket om den språkliga förmågan. Ett barn kan ha en alldeles förträfflig mängduppfattning etc, dvs ett matematiskt tänkande som är långt utöver det normala utan att faktiskt veta hur vi skriver enskilda siffror eller andra formaliteter som + och minus och =. Att du lärde dig läsa som 7-åring och din syster som 4-åring säger mycket lite om er språkliga kapacitet.

Jag har en som precis 3 år och hon kan läsa sitt eget namn samt efternamn. En början.

Jag säger inte att en person som lär sig läsa och skriva vid 7-8 nödvändigtvis blir lidande, inte heller att någon som lär sig vid 3-4 nödvändigtvis blir bättre. Det beror som sagt på många andra faktorer också, såklart. Men för min del har jag haft stora fördelar av att lära mig läsa tidigt och läsa och skriva mycket så visst kan det bli så.

Sen har jag också motsatta erfarenheter, har tex barn i min omgivning som gått i waldorfskola där man ju anser att det är skadligt för barn att lära sig läsa för tidigt och aktivt hindrar dem även om de är intresserade. Sen när de väl får lära sig läsa och skriva så får de inte använda linjerat papper eller vanliga pennor utan måste skriva med fyrkantiga vaxkritor till typ 4-5 klass. De barnen har blivit mer eller mindre analfabeter, läser aldrig en bok (och har aldrig läst en enda heller vad jag vet fast de är nästan vuxna nu) det går knappt att se vad de skriver, de har en riktigt dålig språklig förmåga och formulerar sig mycket dåligt. Det har nu inte nödvändigtvis hindrat dem, det beror ju på vad man vill göra med sitt liv. Men deras mycket dåliga läs- och skrivförmåga sätter jag definitivt i samband med den sena inlärningen och hur undervisningen gått till.

Jag håller med dig om det du skriver. Jag tror absolut inte att det är ett hinder att lära sig läsa tidigt. Är ett barn intresserat så finns det ju bara positiva aspekter. Min äldsta har gjort det, liksom jag själv......pga eget intresse. Däremot tror jag inte att vare sig han eller jag hade varit eller blir sämre läsare om vi lärt oss senare om intresset inte funnits så tidigt för just den formella inlärningen av sambandet ljud-bokstav. För mig är språklig inlärning det viktigaste vi kan ge våra barn, men jag ser inte just kopplingen språkförmåga och tidig (långt före skolstart) inlärning av formellt avkodande. Männsikor helt utan skriftspråk kan ha en fantastisk språklig förmåga. Det du ger exempel på är ju när man helt missat den språkliga inlärningen......ur alla perspektiv. Dét är ju tragiskt.

Ja, det var precis det jag menade. Jag tyckte att det var ganska tydligt. Nu råkar vi dock ha ganska hög "språklig kapacitet" båda två. Skillnaden, som vuxna, är att jag har en högre utbildning och därför, ibland, använder mig av ett annat vokabulär än min syster. Samt att jag, av naturliga skäl, är betydligt mer van vid att skriva akademiska texter.