Jag tror jag har smällt till min sambo två gånger på fyra år... Det är när våra gräl spårar ur totalt! Han vet precis vad han ska säga för att få mig till bristningsgränsen... Jag blir så fruktansvärt arg och ledsen, det känns som att Ord inte räcker till! Jag måste liksom ge honom en smäll för att han ska fatta att nu jävlar är de allvar! Det är ingen lek längre...
Oftast bråkar vi när han har druckit för mycket, han blir helt väck av sprit...öl går bra, men sprit går bara inte! Han blir bara full och odräglig! Säger en massa elaka saker som han sen inte kommer ihåg dagen efter! En gång kom jag hem efter honom när han hade vart ute, jag var nykter och han var D-rak och låg i sängen helt däckad med kläderna på! han hade lovat att ta de lugnt men som vanligt höll inte den teorin! Jag skakade på honom och frågade om han inte skulle ta av sig kläderna...inget svar! Jag blir irriterad och skakar honom igen! Då säger han bara -Men va fan lägg av jävla subba! Då går jag och hämtar vatten sprutan och sprutar honom rakt i ansiktet... varpå han flyger upp och tar strypgrepp om min hals och trycker mig mot väggen! Jag får ingen luft, och skriker att jag inte kan andas och att han gör mig illa! Först släpper han inte... det känns som om han höll mig i säkert 30 sekunder men de var säkert inte så länge alls...bara känns så!
Då smäller jag till honom så han släpper mig...
Jag börjar stört böla och skriker på honom, frågar vad han är för en människa igentligen!? Vid de här laget är jag både rädd, arg och ledsen! Säger att jag tänker ringa polisen... Då liksom värkar de som om han nyktrar till på två sekunder! Han blir helt normal och frågar vad det är som har hänt! Jag skriker bara att han inte ska röra mig och att han är sjuk i huvet! Han kommer inte ihåg att han höll mig mot väggen bara sekunder efter att de har hänt! Och jag hävdar fortfarande att det bara har med spriten att göra! Han är inte alls sån där annars... Detta har bara hänt en enda gång! Och han har lovat att de aldrig ska hända igen! Han vet att jag skulle lämna honom på en gång om så skedde...
Jag tycker detta är jätte jobbigt och de har jag sagt till honom, men han tycker inte att det är ett problem eller att han betèr sig illa... Jag har försökt upplysa honom om att det Alltid är Han som blir fullast på alla fester, men de vägrar han att tro på! Han säger bara att -Äh Nicke var ju lika full han! Eller - Alla där var ju bra mycket mer på lyset än vad jag var! Han lyssnar inte på mig, det gör mig så frustrerad!
Han kan aldrig dricka lagom mycket.... det är liksom allt eller inget, och det är den mentaliteten som jag inte klarar av!
Det har iof blivit bättre sen vi fick reda på att jag var gravid, och jag hoppas att de håller i sig nu när han ska bli förälder! Då måste han ju ta sitt ansvar och sluta tro att livet är en jävla lek!