Augustibebis 2012

Har varit på vul nu och såg ett litet hjärta slå! Laddar upp bild när jag kommer hem, fick med mig 2 bilder hem :) blev flyttad 1 dag, så är i 7+6 idag.

Man ska väl inte ta järntabletter förrän bm rekommendera det efter typ blodprover å så?
Det enda jag tar extra är Mitt Val Kvinna, mest för folsyrans skull. 

Såg efter att det står olika, pampers står det från v.9, här står det från v10 så jag vet inte vad men ajja om den inte e ett foster än så SNART :)

Vad härligt att läsa din historia. Jag känner lite likadant med min kropp. Den måste "väntat på den rätta" )
Jag har levt i 3 längre förhållanden innan detta (första 4 år, andra ett år och det tredje 5 år) och inget av dom skyddade vi oss mer än när vi lärde känna varann. I mitt första förhållande försökte vi på riktigt efter ca 2 år och inget funkade. (vi hade ju inte använt skydd innan det heller, men då först började vi aktivt) och när vi sen separerade och han träffade sin nya flickvän så blev dom gravida direkt. Då förstod jag ju att det var mig det satt hos, eller iaf så drog jag den slutsatsen. Så i förhållandet där i mellan skyddade vi inte oss eftersom jag ändå inte kunde få barn. Jag ska tillägga att jag vid 3 olika tillfällen provat p-piller men mått så annorlunda psykiskt av dom och dessutom gått upp i vikt, så slutade. Men när jag träffade min tredje partner som dessutom hade barn sen innan ville jag göra en utredning varför det inte hände ngt och då konstaterades det att jag hade cystor i äggstockarna, men inte överdrivet mkt ändå. Man kunde då kontrollera dom genom p-piller, eller hormoner om man ville bli gravid direkt. Jag och mitt ex hade då inga planer på att få barn direkt, så jag sköt upp det ett tag. Sen gick åren och inget hände. Nu har det alltså gått 10 år och jag träffar min nuvarande. vi pratade mkt om framtiden och att vi båda ville ha barn men inte på en gång, men att vi kanske skulle ta och boka tid på mama mia och få mina cystor kollade bara så vi visste hur läget låg. Den tiden bokade jag i juli. Fick tid i december så det var låång väntetid för detta. (vi blev tillsammans i maj)  I september testade vi positivt och var då i 7e veckan. Jag har aldrig blivit så paff. Trodde självklart inte på testen (minns inte hur många jag tog) men tyvärr så slutade det i ett MA 3 veckor senare med skrapning som resultat. Vi blev (nog mest jag) förkrossade men kunde ändå gå vidare från det med vetskapen om att jag faktiskt kunde bli gravid. I mars blev vi gravida igen efter en mens mellan missfallet och det. Att det skulle gå så fort förvånade oss lika mkt. och i december för ett år sen föddes vår dotter. För några månader sen fick vi ett till plus (som slutade i mf) och nu denna grav. Så nu lite mer än 12.5 år senare så är detta min 4 grav inom loppet av 2.5 år. Som sagt. Min kropp väntade nog på den rätta

Allt såg bra ut på VUL, går in i v 10 imorgon, helt konstig, ovärklig känsla, har aldrig kommit så långt i en graviditet förut. Nu kan jag börja ställa in mig på att det blir moderkaksprov om 2 veckor.

Är lite piggare nu, måste inte sova middag längre men måste däremot gå upp och äta på natten. Vaknar klockan två av en enorm hunger!

jag tog ett mamma vik, men nästa år går jag tillbaka till dag igen.
nej äter inte järn, väntar till inskrivningen. har jag lågt värde så kanske man får börja då..
jag har inte äns tagit vitaminer :/ kanske jag borde.
har nog inte fattat helt att jag är gravid än.

Godmorgon! Idag blir det vul 10.30 :) ska bli spännande!