Gadget

Äldre 24 Nov 14:32

22731 svar

Augustibebis 2012

Är det fler än jag som precis har plussat och därmed räknat ut att beräknad födsel bör bli i början av augusti?

Själv är jag i vecka 5 (4+1 om jag förstått hur man räknar. ) och plussade på BIM-1.
Det är första barnet och vi har kämpat länge, blev gravida för ganska exakt ett år sedan men det slutade tidigt i ett MF tyvärr. Jag känner på mig och hoppas förstås innerligt att det ska gå bättre denna gången, om inte annat plussade jag då bara svagt trots att det var på BIM+3, fick negativt på varannan sticka och som sagt blödningar från början nästan. Och nu fick jag ett starkt plus på BIM-1 så än så länge känns allt bra.

Hittills har jag lätt växtvärk i livmodern (typ mensvärk) som också strålar ut i ryggen vilket är vanligt för mig vid mens så jag hoppas det inte är något konstigt. Brösten är ömma och tunga och jag är fruktansvärt hungrig, redan kort efter att jag just har ätit. Ska försöka sprida ut maten till lite fler mål under dagen istället. Illamående känner jag tack och lov inte än.

Hur mår ni och hur ser er historia ut?

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-11-26 20:49
BF-listan hittar ni här: www.familjeliv.se/Forum-2-113/m62259058.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2011-12-27 20:51
Här kommer länk till bildtråden: www.familjeliv.se/Forum-11-220/m62673391.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-01-23 11:02
Länk till den NYA BF-listan att använda istället för den gamla: www.familjeliv.se/Forum-2-14/m63163283.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-05-12 20:14
Länk till lista över våra födda bebisar, tänk att den dagen skulle komma/kommer till slut! www.familjeliv.se/Forum-3-28/m64884035.html

TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-08-12 15:29
Här kommer länk till fortsättningstråden för oss som fått våra små, fast vi hänger säkert här också ett tag till.
www.familjeliv.se/Forum-3-20/m66164958.html

Sommaren12

Äldre 7 Feb 14:54

#6712

Än så länge känner jag mig sådär övermäktig och tror att förlossningen kommer bli mer eller mindre smärtfri HAHA! Antar att rädslan kommer när magen blir stooor och man inser att den där inne ska UT. Men just nu kan jag inte relatera till hur ont det kommer göra. Under en misslyckad leverbiopsi en gång hade jag så ont att jag bad om att få dö i princip. Jag skrek så av smärta att sköterskorna blev skrämda, började gråta och försvann... Så jag tror på nåt vis att jag redan varit med om det värsta i smärtväg... Men jag tänker mycket på det och tycker inte det är fel att börja fundera redan nu, det är ju bra förberedelse.

Något som oroar mig mycket är amningen. Har ju hört om hur många som fått problem med det och man mer eller mindre blir tvingad att till varje pris amma. Jag är emot hela amningshysterin. Okej att man försöker trots att det är problematiskt men om man till slut är så jäktad att man mår dåligt både psykiskt och fysiskt, tappar orken och kanske distanserar sig till sin nyfödde, då är det INTE okej. Varför inte bara sätta in ersättning då? Varför ska det va sån tabu? Blir det problem för mig tänker jag försöka stå på mig.

Novalina

Äldre 7 Feb 14:55

#6713

FruFoxy skrev 2012-02-07 13:56:14 följande:

Novalina:
Låter lite som min första förlossning, som fick avslutas med snitt för att jag bara öppnades till 2,5 cm trots intensiva värkar. Då hade vi varit inne i närmare 42 timmar och låg på bf+20. Den graviditeten kändes LÅNG.
När jag väntade barn nr2 kände jag att jag ville ha en revanch och föda vaginalt. Visste att det fanns en ökad risk för att livmodern kunde brista men alla bm jag pratade med tyckte det var bra att jag valde bort snitt.
Och visst var det lite kämpigt med tvåans förlossning men helt klart hundra gånger bättre än ettans! Personalen hade full koll på mig och var ofta inne och kollade till mig, kändes tryggt!

Om du vill ha möjligheten att föda vaginalt så go for it. Om du väljer snitt denna gång och sen får fler barn så har jag hört att det blir snitt automatiskt.

OK. Själv hade jag som sagt inte en enda värk, så förlossningen satte liksom aldrig igång på riktigt, så jag slapp ju det iaf. Va dock öppen mer än dej, men inte helt.

Jag va liksom mentalt förberedd på en vanlig förlossning, så det kändes som jag liksom "snuvades på konfekten" då de bestämde att bebisen skulle ut genom snitt helt plötsligt, det berodde bara på tiden, för både jag och bebisen mådde prima.

Vet du eg. varför livmodern kan brista efter ett snitt?... Och varför man måste bli snittad vid en 3:e förlossning om man haft det 2 tidigare?...

¤¤¤ Crea Diem! ¤¤¤

A R

Äldre 7 Feb 14:55

#6714

Saaajmon skrev 2012-02-06 20:54:41 följande:

Kände bebis igen! Är så överlyckligt. Jag vet att det kommer ta ett tag innan jag känner den sparka. Men att känna bebis är så härligt. Det går inte beskriva :D

Å, vad roligt! Jag vill också känna min lilla skrutt :)

Novalina

Äldre 7 Feb 15:01

#6715

3apåGång skrev 2012-02-07 14:10:10 följande:

Novalina: Jag har också känt bebis nu! Tidigare idag då jag satt var jag säker på att jag kände den! Så roligt!

Jag har aldrig provat bärsjal, har nog varit lite lat men jag var jätte nöjd med Babybjörns sele, speciellt då sonen föddes på våren och ett tag ville han inte alls ligga i vagnen. Lillan föddes i dec så då använde jag inte selen så mycket.

Förlossningen! Jag har också tänkt på det där att behöva åka till ett annat bb längre bort men jag tror inte man behöver det om det är 3e barnet och de andra förlossningarna gått så fort. De borde ju prioritera dig i så fall! Jag har också två rätt snabba förlossningar i bagaget. Förra gången var jag mest orolig att hinna skaffa barnvakt då vi inte har någon släkt nära. Skulle kännas jobbigt att behöva ringa en kompis mitt i natten och dra upp lillkillen ju men det löste sig bra. Tycker så synd om er som gått igenom jobbiga förlossningar och akutsnitt! Jag är väldigt tacksam för mina som gick så pass lätt. Är inte orolig för att föda 3an men det kan ju bli jobbigt med barnvakt...

Ååå, härligt att känna, grattis!!

Min son har dock alltid älskat vagnen, så det har blivit bara vagn ute med honom faktiskt.

Alla snitt som inte är planerade långt i förväg kallas ju akutsnitt, det behöver inte va så allvarlgt som det låter. Däremot är sk katastrofsnitt alltid pga att mamma eller barn inte mår bra.

¤¤¤ Crea Diem! ¤¤¤

Novalina

Äldre 7 Feb 15:04

#6716

jannonym skrev 2012-02-07 14:14:50 följande:

Alooo!

Hemma igen efter kub!!
Jag berättade innan hon började titta att jag var nervös och säker på att bebis inte levde längre. Hon sa att så känner många när de kommit in i vecka 12-13 och symptomen minskar. Men oftast är allt bra.

Så tittade hon snabbt och hon såg direkt ett hjärta som pickade på :)
H*n LEVER!!!!

Blev fram flyttad en dag så mitt nya bf blir 19 augusti och jag är i vecka 12+1 idag.

Jag har moderkakan i framvägg så den kanske är i vägen när jag vill lyssna med dopplern?

Bebis är 56 mm från huvud till rumpa och skallbenet är 20 mm.
Nacken var 1,9 och hon sa att upp till 2,4 är okej.

Risken för Downs är 1:5861
Låg risk mao... Skönt!!!

Hon sa att nu minskar risken för missfall MYCKET för de flesta missfall sker pga någon kromosom avvikelse.

Ska lägga in en bild på mitt mirakel när jag sitter vid en dator.

Kram tjejer och tack för att ni har lyssnar på mig de här dagarna av oro!!!

Jag blir så rörd och glad av att höra detta, GRATTIS!!!!!!!! ${#emotions_dlg.flower}$

Märkligt dock att jag inte fick några fler uppg. än "risken" för de olika kromosomavvikelserna då... Särskilt då jag frågade om det då, och sen även ringde min egen bm och frågade om hon kunde se måtten på bebisen i min data-journal, där allt numera förs in.

¤¤¤ Crea Diem! ¤¤¤

Novalina

Äldre 7 Feb 15:06

#6717

Albasmamma skrev 2012-02-07 14:20:47 följande:

Novalina: Jag är snittad med första men födde vaginalt med andra utan komplikationer. Håller med FruFoxy om du vill föda vaginalt tycker jag att du ska det. Prata med din BM.

fru elle: jag har börjat fundera på förlossningen lite smått. Vi har dryga timmen till BB så jag hoppas att jag inte får en snabb förlossning. Kommer nog hellre åka in "för" tidigt.

Varför snittades du då? Och hur upplevde du snittet?...

¤¤¤ Crea Diem! ¤¤¤

Novalina

Äldre 7 Feb 15:09

#6718

fru Elle skrev 2012-02-07 14:47:55 följande:

jannonym; så härligt att allt såg fint ut med bebisen, vilken lycka det är att se att hjärtat slår. Sen tycker jag att det är skönt att göra ett UL när moderkakan har tagit över och missfallsrisken har minskat.

Är nog mest orolig över att inte hinna in och att barnvakten ska hinna komma. Är egentligen inte rädd för förlossningen, utan har full tillit till min kropp att den fixar det. Vet ju att jag behöver komma i kontakt med auroramottagningen eller förlossningsläkare för att få beslut om en planerad igångsättning. Men känns på något sätt fel att ta upp deras tid när det finns så många andra som behöver komma i kontakt med dem pga att de har en rädsla för förlossningen. Att de har traumatiska upplevelser sen tidigare eller har en stark rädsla. De har för övrigt sparat in på auroramottagningen med.

I vilken v. tar moderkakan över?

Varför vill du ha planerat snitt?

¤¤¤ Crea Diem! ¤¤¤

Sommaren12

Äldre 7 Feb 15:14

#6719

Aaaaaaah! Nu har jag avslöjat mig i klassens facebookgrupp. Va nervös jag blir nu! Nu är det banne mig officiellt... undrar hur de kommer reagera! :S

NiniMe

Äldre 7 Feb 15:20

#6720

Sommaren12 skrev 2012-02-07 14:54:44 följande:

Än så länge känner jag mig sådär övermäktig och tror att förlossningen kommer bli mer eller mindre smärtfri HAHA! Antar att rädslan kommer när magen blir stooor och man inser att den där inne ska UT. Men just nu kan jag inte relatera till hur ont det kommer göra. Under en misslyckad leverbiopsi en gång hade jag så ont att jag bad om att få dö i princip. Jag skrek så av smärta att sköterskorna blev skrämda, började gråta och försvann... Så jag tror på nåt vis att jag redan varit med om det värsta i smärtväg... Men jag tänker mycket på det och tycker inte det är fel att börja fundera redan nu, det är ju bra förberedelse.

Något som oroar mig mycket är amningen. Har ju hört om hur många som fått problem med det och man mer eller mindre blir tvingad att till varje pris amma. Jag är emot hela amningshysterin. Okej att man försöker trots att det är problematiskt men om man till slut är så jäktad att man mår dåligt både psykiskt och fysiskt, tappar orken och kanske distanserar sig till sin nyfödde, då är det INTE okej. Varför inte bara sätta in ersättning då? Varför ska det va sån tabu? Blir det problem för mig tänker jag försöka stå på mig.

Amningen i sig är ett ganska känsligt ämne... Jag själv ammade första i 3 månader men efter att ha lyssnat på skrik och missnöje så gav jag upp, samma sekund han fick ersättning blev han en helt nöjd kille utan skrik...
tvåan amma jag i 7 veckor, sen var jag inte långt ifrån att gå in i väggen och jag gav upp... Minns hur dåligt jag mådde med mig själv, att jag kände mig som världens hemska mamma som inte kunde ge mitt barn det man "ska" ge.. Jag brydde mig inte så mycket efter när jag såg hur mycket bättre allt funkade i familjen, med denna bebis kommer jag göra samma.. Göra mitt bästa och funkar inte det så hittar vi de som funkar för oss..

ninniyesthatsme.blogspot.com/

Albasmamma

Äldre 7 Feb 15:22

#6721

Novalina: jag snittades för att dottern låg i säte och trots 2 vändningsförsök ville hon inte. Då blev det planerat snitt. Upplevde snittet och tiden efter bra, var på benen snabbt efteråt men precis som du säger så kände jag mig väldigt "snuvad på konfekten". I mammagruppen efteråt så fick alla mammor berätta om sina förlossningar som hade varit si och såå långa och jag kände mig väldigt "utanför" om du förstår vad jag menar. När jag väntade tvåan ville jag verkligen gå igenom en vaginal förlossning och känna att jag klarade det.
Men i det stora hela så har jag bra erfarenheter kring både snitt och vaginalt.

Augustibebis 2012

INNEHÅLL