En medlemstråd för folk med konstaterad hypotyreos alt behöver hjälp att få en diagnos.
Här pratar vi om hypotyreos, om värden, om behandling, tipsar om ex bra läkare, alternativ vård och behandling, konsttillskott osv. Relaterade åkommor osv.
Men vi pratar inte om graviditet, inte om hypertyreos. Det är ämnen som är så stora att de behöver egna trådar.
Välkommen hit och jag hoppas på god stämning och respekt för trådens inriktning!
Hej!
Jag har konstaterad hypo, har ätit levaxin sedan maj, som högst låg TSH på 22 och hormonet strax under nio.
Jag har höjt min dos en gång, äter nu 50 mikrogram om dagen. Fick häromdagen ett brev från min läkare, TSH ligger nu på 3,1 och hormonet på 13, så jag ska behålla min dos. Problemet är att jag mår sämre än någonsin. Hur gör jag nu? Kan jag "tvinga" min läkare att ta ett nytt prov fast det bara är ett par veckor sen jag tog ett?
Viggy och Zandrha.
Självklart ska ni be att få ta nya prover och eventuellt ändra dosen. Ni har rätt att må bra!
Viggy, psyket ja.. Jag har mått dåligt sen maj och har konstaterat hypotyreos men jag
har inte fått påbörja medicinbehandling ännu vilket förhoppningsvis blir aktuellt till veckan.
Jag tror inte att vi ska vara rädda för att vi mår dåligt, även om det är jättejobbigt. Men
man vet innerst inne att det är kroppsligt och att man inte håller på att bli galen. Det kommer
att gå över, det gör det alltid. Bara vi får den hjälp vi behöver så blir allt bra.
Har en fråga, har som sagt börjat med betablockerare, men upplever ändå en kroppslig stress
på nåt vis, inte då hjärtklappning såklart men.. En rastlöshet. Ni som har hypo, är det något
ni också känner hela tiden?
Kram!
TSH ska ligga mellan 1 och 2 när man är under behandling, och vissa mår tom bättre av att det ligger under 1. Så ett TSH på runt 3 när man är under behandling säger enligt mig att man inte är rätt inställd.
Hej! Var längesedan jag skrev här, men verkar äntligen få hjälp.
Pratade med Dr Wikland igår och var idag och lämnade blodprover. Ska träffa honom 14 nov så får se vad han har att säga.
Känns skönt att få rätt hjälp nu iaf.
Min läkare på vc går inte att föra en dialog med, lyssnar inte och säger att man får leva med det här.
Skönt att få komma till nån som kan sin sak och tar en på allvar.
Hej!
Jag skulle vilja hoppa in här!
Fick börja med Levaxin när jag var gravid med mitt andra barn 2010, eftersom jag låg på gränsen till underproduktion och hade antikroppar. Fick väldigt dålig information om vad detta innebar, bara att jag skulle äta medicin för annars kunde jag få en inflammation.
Våren 2011 fick jag en kraftig underproduktion och mådde uselt. På grund av olika orsaker tog det tid att få provsvar etc så det hann gå ett tag. Det tog tid att komma tillbaka. Efter att ha trappat upp hamnde jag på 75 mg/dag. Jag har hela tiden tyckt att jag borde äta mer men läkarna har tyckt att proverna varit ok. I januari tog jag prover och fick hem ett brev att de var normala (inga siffror).
Nu har jag en längre tid känt mig trött, blivit trött och grusig i ögonen och även värk i ländryggen. Jag har dock inte tänkt att det kunde bero på hypon utan tänkt att jag bara är trött osv... På sista tiden har jag haft en orolig, nervös känsla i kroppen. Jag ringde VC och bad att få ta nya prover. Bad att få prata med en annan läkare då jag var väldigt missnöjd med den förras bemötande. Hon sa då att mitt TSH var 3,0 i januari och att jag hade kunnat öka dosen. Jag höll på att börja gråta i luren, det var ju vad jag hade känt på mig. Jag sa att jag även ville att man kollade antikroppar den här gången, men det sa hon att det inte var någon idé. Jag hade antikroppar och det var inte mer med det.
Nya provet visade TSH 3,4. Så det hade stigit lite. Hon tyckte inte det var så mycket så jag skulle öka dosen genom att ta 75 mg måndag-fredag och 150 mg lördag och söndag. Nya prover om tre månader.
Nu känns det som att sköldkörteln är inflammerad, alltså att den kroniska inflammationen man har pga antikropparna har "blossat upp". Jag har lite ont i halsen och en konstig känsla i bröstet (hade även denna känsla våren 2011). Jag har även hjärtklappning och hög puls. Nu funderar jag på om det är bra att höja Levaxindosen om det är så att det är en inflammation? Jag har läst mig till lite olika uppgifter på nätet. Det känns tyvärr nästan lönlöst att ringa och disktuera med läkaren på VC. Är det någon som är insatt i detta?
Vore skönt att hitta några man kan utbyta lite tankar med. Den här sjukdomen är ju långt ifrån så "enkel" som många läkare verkar tycka...
Snugglebunny, beklagar att du har fått gå och må däligt så länge i onödan. Det bästa är att du själv begär ut kopia på alla provsvar så kan du själv hålla koll på vad som hände med dina värden. En läkare kan tycka att tsh 3 är ett bra värde och en annan att man bör öka dosen. Jag tycker även att du ska försöa propsa på att få ta prov på tpo-antikroppar regelbundet så att inflammationen inte ökar. Den ska minska i takt med att du ökar medicindosen och sänker ditt tsh. Be även om att ta prov på t4 och t3. Om du känner dig dålig av att öka dosen i ett så stort steg kan du prova att trappa upp lite mer försiktigt i lugn takt.
Tack för ditt svar! Ja, det känns så onödigt. Men jag har ju delvis mig själv att skylla antar jag. Jag har bestämt mig för att dela upp ökningen på fyra dagar istället för två. Enligt läkaren hade det ingen betydelse eftersom genomsnittet på en vecka blir samma. Jag har haft svårt att sova ett par nätter, vet inte om det är dosökningen eller "bara" hypon det beror på. Jag har också förstått det så, att inflammationen ska minska om man äter tillräckligt med medicin. Ingen läkare jag har träffat har dock varit minsta intresserad av antikropparna. Hoppas på att jag ska må bättre snart.
Nej, det finns inte många läkare som bryr sig om antikroppar, tyvärr. Fastän att så många mår dåligt av dom vilket jag inte tycker är så konstigt. Om man drabbas av tex en förkylning är det ju immunförsvarets reaktion som gör att man känner sig dålig. Ett råd är att känna efter själv vad som känns bra och läsa på så mycket du kan. Det är även bra att kolla upp att du inte har B12 och/eller järnbrist samtidigt. Lycka till!
Tack! Har sovit mycket bättre i natt, så skönt. Har "bara" vaknat av yttre saker, som barn och katt. Tanken på att gå till jobbet imorgon känns lite lättare... Hoppas på en vändning snart men det lär väl ta ett tag. Jag har läst igenom tråden, man blir ju så arg att vi är så många som blir felbehandlade! Samtidigt finns det ju en tröst i att inte vara ensam.., Hypokondrisk kan jag också känna mig. Men mest för att man känner efter så mycket, speciellt när man mår riktigt dåligt, och inte får några vettiga svar från läkarna. Jag "vet" ju att jag har en sjukdom som ger massa konstiga symptom när den inte blir rätt behandlad.