• Lully Hill

    Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!

    Snart lycklig skrev 2012-10-06 23:21:57 följande:
    Tack rara Criss00, jag känner mig dock inte som någon hjältinna. Varit riktigt ledsen idag. Jag kämpar så mycket och var jätteglad f min plan som kändes bra. Jag till och med orkade tänka på ev embryoadoption. Jag har inte ens berättat om min plan f min nära (menar då inte min man). Jag möts nämligen då och då av riktiga påhopp, där det bara propsas på donation, de påtalar detta nedlåtande som om jag inte fattar hur mina chanser är, som om jag vore korkad. De propsar hårt på donation, men ingen är villig att ens tala och vända och vrida på känslor och tankar runt detta tillsammans med mig. Det verkar som ingen förstår vad jag går igenom. Der är inga lätta frågor. De är inte speciellt omtänksamma, utan går ganska okänsligt på med vad jag borde göra. Mellan raderna säger de bara "få ett slut på detta". Förstår de inte att jag måste sluta när det känns rätt f mig. Jag skulle ju inte heller orka om dt inte fanns några chanser alls. Idag träffade jag en höggravid kollega. Hon har varit och är ganska förstående f min icke gravidsituation. Dt kommer dock emellanåt lite jobbiga händelser, när vi var på toa tillsammans (jag vet, typiskt tjejigt o onödigt), drar hon upp tröjan och visar hela magen, vi ska kolla ränder o naveln etc. Då och då med kläderna på, säger hon, känn här osv. Jag kanske är för känslig, jag håller mig alltid då och visar stort intresse o omtanke om henne. Jag frågar massor om hennes graviditet och bryr mig verkligen äkta. Glad berättade jag idag min nya plan f henne. Fick ingen respons alls, utan hon sa, utan att egentligen säga det rakt ut, att vad ska du göra det för, ingen ide'. Övergick med klump i halsen att fråga henne vad hon tycker om ev donation. Näe, hon skulle inte vilja göra det om dt inte blir ett syskon av sig själv. Hon är 39 år. Två meningar senare var samtalet om det över. Ingen direkt vilja att tala om dt f mig o min situation. Bara lite nonchalant, men dt är väl bara ett barn man vill ha..... Så enkelt är det inte f mig. Klumpen i halsen är kvar och min glädje f planen m Dr D är nästan borta. Jag vill ändå påpeka att hon varit gullig mot mig under hennes graviditet samtidigt som mina misslyckanden. Förlåt f negativt inlägg. Hur många tårar kan man ha?  Kram.
    Kära vännen!
    Jag förstår att det är jobbigt och vägen och livet är tungt!
    Men raring varför känner du att du måste få medhåll från dessa personer ang din egen plan?? De kan aldrig och omöjligt förstå dig och vad du går igenom och önskar av livet!

    Var glad för din plan i dig själv tillsammans med din man. Det är väl inte så viktigt vad de andra tycker? 
    Jag har aldrig förväntat mig förståelse av omgivningen kring våra planer under åren. Jag tystnade nog kring det att jag fyllde 40 år. Därför att det finns ingen som verkligen kan förstå (förutom vi här i tråden) och då kan de heller inte relatera och tycker och tänker utifrån sin egen situation! Självklart får man då förvånade ansiktsuttryck, negativ respons etc.  De har ju redan barn eller gravidmage etc.  

    Jag hade aldrig vågat utsätta mig för det och därför berättade jag aldrig om vårt sista försök, Athen etc. Absolut ingen visste, bara jag och min man!

    Allt var så skört och jag ville inte få ett enda höjt ögonbryn. Då hade mitt lilla hopp slocknat. De hade blåst ut mitt ljus med sitt ansiktsuttryck! Låt dem inte släcka ditt hopp för det är ju det som får dig  att kämpa vidare och utan kampen blir det ju inga barn för oss olyckssystrar. 

    Man är och blir väldigt ensam i sin kamp och därför är FL-vännerna ovärderliga. 

    I morgon för ett år sedan var min CD1 och då började min resa och efter 12 långa år kom lille prinsen.  Ingen visste då jag satte mig på planet ner till Dr D för att få igång allt och få första IL. Jag var bara "sjuk" och svarade inte i telefonen. 

    Flera av oss har även åldern emot oss och då kan vi behöva ett par behandlingar för att lyckas. Det är ju helt naturligt.

    Kram
    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill
    Snart lycklig skrev 2012-10-04 17:36:50 följande:
    Haft ett långt samtal med Dr D idag. Det går så bra att prata med honom, även om ämnet kan vara jobbigt.

    Han är inte intresserad av ta check efter check av oss, utan vill att vi ska lyckas på något sätt. Han är öppen om verkligheten och alternativen.

    Han säger att jag/vi får mycket fina och bra embryon, att min kropp är i mycket bra skick (på det hans ögon kollar alltså), att mina kvinnliga organ är i mycket bra skick. Det som inte är bra är min ålder statistiskt. Han tror inte det beror på min mans spermier. Det är bra. (Återkommer till Levaxin och kaffe.) Det handlar också lite om att ha tur eller inte. Han tycker faktiskt att vi hade "bad luck" när det inte lyckades sist, som han sa.

    Hans medhjälpare Minna frågade i början av förra veckan hur det hade gått för mig och då svarade Dr D att han trodde att jag var gravid, men det vet vi ju att slutresultatet tyvärr ej blev. Efter symptom och blodprover trodde Dr D att något påbörjats. 

    Han säger att han är 100% säker på att jag har immunproblematik, men att vi lyckades stabilisera det och att immunsystemet inte reagerade alltför mycket och därmed inte heller orsak till misslyckandet. Även om han inte tror det var problemet, vill han innan en framtida transfer, så nära som möjligt, skicka blodprover till Chicago för att just kolla TNF-alfa nivån. Det kan ändå vara en möjlig orsak. Han vill göra detta för att eventuellt sätta in Humira, MEN endast om det är nödvändigt.  

    Han vill eventuellt odla 5 dagar (istället för 3) till blastocyster för att se hur det går. Helt säker på korta protokollet för mig och endast 150 Menopur från start och förhoppningsvis spruta i 10-11 dagar. Han vill, som han alltid gör och tror på, vänta så länge som möjligt innan äggplock, just för mognaden.

    Den enda jag orkat tala om äggdonation och embryoadoption med, är faktiskt Dr D. Han gör det på ett mycket känsligt och bra sätt! Vi talade alltså om det också.

    Han poängterade att oavsett hur vi går vidare och på vilket sätt, är han mer än villig/(happy) att hjälpa oss. Han sa att oavsett vad vi kommer fram till så tror han att "jag behöver ett barn". Det har han utläst.

    Dr D och jag kom fram till följande plan förutsatt att tänkta cykler är bra cykler och att allt går enligt planerna:

    Jag kommer köra stimulering vid nästa menstuation, åka ner för äggplock, befrukta med frysta spermier, och sedan frysa in embryon på dag 1. Åka hem igen.

    Förutsatt att inga cystor dyker upp, göra motsvarande kanske redan nästa menstruation, uttag, befruktning, frysning av embryon.

    Möjligen en tredje sådan vända, eller inte.

    Tredje eller fjärde resan fullt färskförsök, uttag av ägg, befruktning av färska spermier med intag av Levaxin 25 mg en månad innan (det räcker). Odling, antagligen 5 dagar. Dag ett tinas samtliga övriga och odlas tillsammans med de färska. Samtliga överlevande på dag 5 flyttar in i livmodern. Statistiskt ingen fara/chans för flerbarnsfödsel.

    Varför på detta viset, undrar ni säkert. För den mentala hälsan, att slippa gå igenom eventuella misslyckade försök, för att jag näst intill kan få tre försök utan transfer till samma pris som en full färsk IVF med immunsupport. Vi samlar alltså embryon för EN transfer. Vi satsar stenhårt på att stabilisera immunsystemet vid ett tillfälle. Om det visar sig att jag behöver den dyra Humira, så är det ju också lämpligt ekonomiskt.

    Under tiden ska vi hemma tala om alternativen. Både äggdonation och embryoadoption finns tillgängligt hos Dr D. Embryoadoption är billigare, dock endast tillgång till frysta embryon. Vid äggdonation, både färska och frysta om jag fattade allt rätt.

    Dr D absolut öppen för Levaxin låg dos 25 mg. (Det mår f ö alla bra av.) Han förklarade så bra, men jag kommer inte ihåg allt. Han behöver inte börja med det förrän egentligen 10-15 dagar innan det färska försöket, men vi bestämde en månad innan. Det behövs endast på slutet för snabbheten. Sista perioden innan färskförsöket ska jag bjuda mannen på extra koffein, då det är lika bra för att spermierna ska bli lite snabbare. 

    Jag ska inta Fertile XX och DHEA till min ägglossning och sedan sluta. Ska vara helt ren från dessa en halv månad innan sprutstart (liksom förra gången). (Dock tog jag Fertile XX tills jag började spruta då, får kolla just det igen.)

    Ja, en plan som just nu känns bra. Visst, det blir några korta resor fram och tillbaka, men jag tror ändå att det kommer att kännas mentalt l.ite bättre att göra på detta viset och även ekonomiskt.

    Vad tycker ni?

    Kramar

      
    Nu har jag läst din plan och jag tycker det låter mycket klokt och bra! Go for it!
    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Ååh! Hjärte!
    Så roligt att se Malte!!! Han ser jättefin ut!
    Stort grattis till er och vink vink tillbaka till Malte! 


    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Hej,
    Ser att ni pratar AMH och jag kan berätta att mitt AMH var 0,28 ca ett halvår innan jag blev gravid så det säger inte så mycket. Kanske nått om antalet ägg i så fall.
    Det skulle inte förvåna mig om AMH värdet kan bli bättre med immunbehandling.  Det här med att immunförsvaret ,ju äldre man blir, angriper äggämnena i äggstockarna hänger säkert i hop med AMH också. Det skulle vara kul att testa före och efter en tids immunbehandling. 


    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Regna1- Lycka till!
    Jag blev gravid på första försöket med Dr Ds hjälp! Vi hade försökt i 12 år innan dess och inget hade fastnat. (Du kan läsa min historia i min presentation)
    Jag fick IL en gång i månaden hela graviditeten och har nu en liten son som snart är 4 månader!

    Jag skulle vara intresserad att höra vilken IVF klinik du använder, med tanke på din ålder. Vi är lika gamla och jag funderar på ett ev syskonförsök.  


    Varje litet steg är ett steg framåt
  • Lully Hill

    Hmm, i inboxen har jag fått en fråga om jag "är en storbystad kvinna"? .. Inget mer. Verkar som det finns anonyma läsare som är intresserade av annat än immunobehandling!

  • Lully Hill
    Snart lycklig skrev 2012-10-20 12:08:34 följande:
    Lully, inte lustigt alls att få en sådan fråga inboxad! Jag har dessvärre gynnat personen ifråga idag med mitt beskrivande av mina bröst....... 
    Trösta dig med att det kanske var dagens goda gärning  :)
    Varje litet steg är ett steg framåt
Svar på tråden Vi som snart är gravida efter utredning i Aten!