AlreadyBurning skrev 2012-02-17 00:18:07 följande:
Inte så lätt när man blir slagen och mobbad för det
Jag tror det är så olika det där, dels hur man som offer tar mobbningen och skälet till mobbningen. Min bror blev mobbad i skolan, inget han nämnde hemma, men jag jobbade på högstadiet och de kom andra elever och berättade. Jag pratade med min bror, såklart, jag var ju jätteorolig och skärrad och jag ville ju mest kapa huvudet på de som mobbade honom, arg alltså. Min bror 14-14 år gammal sa skit i det, mår de bättre av att hacka på mig så låt dom, jag bryr mig inte särskilt, det rinner bara av. Sen hade han fördelen av att vara typ längst på skolan och dessutom ganska välbyggd så ingen gick ju på honom fysiskt och jag tror grunden för mobbandet av honom kom sig av att han just var störst och alltid varit det.
En kille jag känner red, han blev alltid hackad på för det, idag tävlar han och är lite av en kändis i delar av hästvärlden. Men som ung hackade alla killar på honom och de flesta tjejer älskade honom.
Mobbning är svårt och ett jävla gissel, jag blev också hackad på, jag tänker mer på det som hackad än mobbad, just för att jag var lite som min bror, fast mer aggressiv då, konstant i slagsmål och backade aldrg och svarade tillbaka och käftade som ingen annan, resultatet blev att jag fick vara ifred, men jag tror ingen av dom riktigt vågade vara vän med mig, jag menar flera killar fick ju trots allt stryk av mig när jag la den sidan till. Jag hade en vän genom högstadiet och sen en klasskamrat som alltid bara var rar och ytterligare en som jag ömsom rök ihop med och ömsom umgicks med, vi var lika helt enkelt, han är min vän än idag. Han tillhörde matte töntarna, de smarta och jag var mer gangster, men för vänskap som är på riktigt finns inga såna hinder lärde jag mig. Jag var också en matte tönt en gång och idag suger jag getpung på just matte.
Jag hade gärna kommit på en formel för att utrota mobbning, men det går nog inte, så jag tänker göra mitt bästa för att få min dotter att våga stå för sig själv och det hon vill, oavsett vad massa tycker. Mobbning börjar tidigt, även på dagis finns det stenhårda sociala mönster som vissa barn fått lära sig och som blir jobbiga för andra. Tjejer måste ha långt hår, rosa är den finaste färgen och en massa annan skit, jag krigar mot det varje vecka, alla dessa fördomar som min dotter lär sig av andra barn på dagis, dagis va fan