Umgänge för nyfödd

Men ts var öppen för mer umgänge så slipper du bli väckt av han på nattetid. Det är ju du som satt hur det ska vara och då får du ta konsekvenserna av dina beslut som bara drabbat barnet i det långa loppet

Jag får känslan att många som svarar i den här tråden är bittra pappor som själva inte får träffa sina barn på grund av omogenhet, bristande ansvar och omdömeslöshet. Vilken tur att vi fortfarande har vettiga människor som dömer i tingsrätten och liknande instanser till kvinnors fördel då dessa bevisligen har större förmåga till att bete sig vuxet och sätta barnens behov före sina egna jämfört med männen.

Så olika man kan tolka saker ts för jag tolkar flertalet inlägg ej gjorda av dig som att det är vuxna människor som sätter ditt barns rättigheter i främsta rummet oavsett kön. Men jag hoppas att under tiden du lagt tid på att sitta här dessa dagar så har barnet fått vara med sin far just för att få sin tid med han

En och annan sådan kan finnas i tråden -  inte är de i majoritet!

Skulle vara skönare om det fanns klara rekommedationer. Hur fasiken ska man klara av att fatta rätt beslut hela tiden??

Jag hoppas för barnets skull att pappan och pappans familj får träffa barnet och att pappan får träffa barnet regelbundet och får egen tid, som en timmes promenad eller liknande till en början med. Barnet behöver få knyta an till båda sina föräldrar. Barnet har lika stor rätt till båda sina föräldrar och det är föräldrarnas ansvar att lösa det.

Enkelt man lägger bort sina känslor och egna ideer och tiittar bara på ungens bästa man har barnets bästa i centrum hela tiden och ser man inte det då funderar man över hur man skulle råda en vän om den stod i samma sits och bad om råd. Men man ser aldrig till sina egna känslor och tänker att jag vägrar ug för det är bäst för mig för jag vill inte vara i samma rum osv sånt får man sätta sig över

Nej, pappan har ingen som helst rätt till umgänge, BARNET har rätt till umgänge!

När sonen föddes hade jag och pappan redan lämnat varann. P.g.a. konflikter gick vi direkt på sammarbetssamtal hos familjerätten. Dem ansåg att vår nyfödda son skulle träffa pappan ofta men kort tid och alltid med min närvaro.

Vi upprättade ett avtal som innebar att pappan träffade sonen 2 ggr/vecka 1 timme åt gången. 

Jag håller med dig, omdömeslöst. Seriöst, det är inte normalt att knacka på tre på natten! Hur fasen sätter man barnet främst då?! Hur resonerar många här i tråden egenltigen. Jag uppfattar det som att mamman är villig att gå med på umgänge dagligen om så vore fallet, men att det är bra med en umgängesplan. Det är även bra för barnet att ha struktur på det hela. TS, ring till familjerätten på måndag och prata med en handläggare där för råd. Sedan kan ni i samma veva boka ett möte. Du får även fråga om råd anonymt om du vill! 

Visst ska pappan och barnet knyta an. Men barnet ska också känna sig tryggt i dem situationerna, vilket barnet är med sin anknytningsperson i närheten, till att börja med. Kan väl ses några gånger gemensamt, varannan dag, funkar allt bra kan dem väl ta en promenad. Är väl bättre att dem umgås istället för att barnet ligger i vagn?! Mamman accepterar väl att ses så ofta, rätta mig om jag har fel TS, men pappan sätter ju sitt ego framför barnet genom att kräva ensam tid när det finns risk för att barnet kanske inte känner sig trygg gällandes detta. Ni som kommenterar att mamman är dålig... Läs lite barnpsykologi!