• Anonym (Undrar)

    Borderline = omgonad?

    Är en person med borderline omogen? Har stött på det synsättet några gånger (har själv borderline) och funderar lite...
    Borderline-personer är svartvita i sitt tänkande, det är det som utmärker dem enligt min psykolog. Samtidigt finns det olika teorier på vad som orsakar borderline, bl a nämns trauman med medfödd känslighet som en möjlig orsak.
    Om en borderline-person har fått sin diagnos efter ett trauma, är det verkligen en omognad? Om mognaden finns i övrigt, men det svartvita "vaknar" vid tillfällen som påminner om/liknar traumat? Är det inte mer som en stressreaktion då?

  • Svar på tråden Borderline = omgonad?
  • Border
    Anonym (Undrar) skrev 2012-05-26 22:45:31 följande:
    En person med add/adhd kan som jag förstår fungera rätt bra när omständigheterna är de rätta, dvs utan stress. Personer med add kan också hyperfokusera, har jag läst, vilket kan göra att de kan utföra uppgifter mkt bra.
    En borderline-person är lättstressad, iaf jag. "Förvirringstillstånd" heter det visst, när hjärnan slutar funka vid för mkt stress. Symptomen är lika de vid add/adhd; dåligt minne, koncentrationssvårigheter, dålig orienteringsförmåga, koordination mm. Hjärnans system slås ut helt enkelt.
    Jag kan se en koppling. En stresskänslighet i botten som vid "rätt" miljö kan utvecklas till även en personlighetsstörning.
    Vilka av följande symptom har du av följande:

    Det är vanligt att personer med borderline har mycket svårt för separationer. De gör allt för att in i det sista undvika verkliga och/eller inbillade separationer. Dessa starka ångestladdade känslor kan leda till att personen blir kontrollerande i relationer. Patienten har ofta intensiva relationer med andra som växlar mellan extrem idealisering, alltså att patienten höjer sin partner till skyarna, sätter honom på piedestal och beundrar honom, tycker att han är bäst i världen, och extrem nedvärdering, där man i stället ser partnern som en lägre stående varelse, kanske korkad, ful, dum och helt värdelös.


    Personer med borderline kan också lida av en stark identitetsstörning som kan yttra sig i att man har en påtaglig instabil självbild, som ständigt växlar mellan nedvärdering och idealisering av sig själv.


    Ett annat symptom är impulsivitet som innebär att man inte kan kontrollera sina impulser och detta kan således leda till allvarliga konsekvenser. Impulsiviteten kan ta sig många olika uttryck som exempelvis slösaktighet med pengar, drogmissbruk eller att personen är mycket sexuellt promiskuös. Personen utsätter sig, på grund av impulsiviteten,  för ständiga risker.


    Borderlinepatienter lider ofta av självskadebeteende. Exempelvis är det inte ovanligt att de skär sig ofta och mycket. De kan också uppvisa självmordsbeteende på andra sätt; genom hot till exempel. Självmord är den vanligaste dödsorsaken hos personer med borderline. Ca 10 - 20% av alla borderlinepatienter begår självmord.


    En person med borderline kan många gånger uppfattas som mycket oberäknelig i sitt humör, och det stämmer att det många gånger är så. Personen kan gå från normalt stämningsläge till intensiv nedstämdhet eller ångest på bara några minuter. Dessa intensiva känslolägen brukar vara några timmar och ytterst sällan i mer än några dagar. Detta påverkar ofta omgivningen som inte vet vad de ska förvänta sig eller hur de ska bete sig gentemot personen.


    Många personer med borderline beskriver att de ständigt känner sig tomma, och det är inte alls ovanligt att det är så.


    En person med borderline kan också vara oberäknelig i sitt agerande. Vredesutbrott är vanliga och kombinerat med impulsbrist kan detta leda till upprepade slagsmål, att personen gör sönder saker o.s.v. Personen kan få dramatiska utspel i alla känslolägen och då reagera med extrem glädje, extrem sorg m.m.


    Patienten kan lida av paranoida tankegångar som ofta är övergående men det finns de som lider av allvarliga dissociativa symptom, som att personen har förträngt stora, jobbiga minnen av händelser.


    På senare tid har man upptäckt att personer med borderline kan ha svårt att reflektera över andra personers känslomässiga upplevelser, och även sina egna dito. Detta leder då till att personen inte ser sin egen roll i relationer. De kan inte se att de gör fel eller liknande utan upplever det som att det är den andra personen i relationen som är orättvis och elak. Det personen med borderline har svårt med här är s.k mentalisering.


  • Anonym (Undrar)
    Border skrev 2012-05-26 22:50:15 följande:
    Vilka av följande symptom har du av följande:

    Det är vanligt att personer med borderline har mycket svårt för separationer. De gör allt för att in i det sista undvika verkliga och/eller inbillade separationer. Dessa starka ångestladdade känslor kan leda till att personen blir kontrollerande i relationer. Patienten har ofta intensiva relationer med andra som växlar mellan extrem idealisering, alltså att patienten höjer sin partner till skyarna, sätter honom på piedestal och beundrar honom, tycker att han är bäst i världen, och extrem nedvärdering, där man i stället ser partnern som en lägre stående varelse, kanske korkad, ful, dum och helt värdelös.


    Personer med borderline kan också lida av en stark identitetsstörning som kan yttra sig i att man har en påtaglig instabil självbild, som ständigt växlar mellan nedvärdering och idealisering av sig själv.


    Ett annat symptom är impulsivitet som innebär att man inte kan kontrollera sina impulser och detta kan således leda till allvarliga konsekvenser. Impulsiviteten kan ta sig många olika uttryck som exempelvis slösaktighet med pengar, drogmissbruk eller att personen är mycket sexuellt promiskuös. Personen utsätter sig, på grund av impulsiviteten,  för ständiga risker.


    Borderlinepatienter lider ofta av självskadebeteende. Exempelvis är det inte ovanligt att de skär sig ofta och mycket. De kan också uppvisa självmordsbeteende på andra sätt; genom hot till exempel. Självmord är den vanligaste dödsorsaken hos personer med borderline. Ca 10 - 20% av alla borderlinepatienter begår självmord.


    En person med borderline kan många gånger uppfattas som mycket oberäknelig i sitt humör, och det stämmer att det många gånger är så. Personen kan gå från normalt stämningsläge till intensiv nedstämdhet eller ångest på bara några minuter. Dessa intensiva känslolägen brukar vara några timmar och ytterst sällan i mer än några dagar. Detta påverkar ofta omgivningen som inte vet vad de ska förvänta sig eller hur de ska bete sig gentemot personen.


    Många personer med borderline beskriver att de ständigt känner sig tomma, och det är inte alls ovanligt att det är så.


    En person med borderline kan också vara oberäknelig i sitt agerande. Vredesutbrott är vanliga och kombinerat med impulsbrist kan detta leda till upprepade slagsmål, att personen gör sönder saker o.s.v. Personen kan få dramatiska utspel i alla känslolägen och då reagera med extrem glädje, extrem sorg m.m.


    Patienten kan lida av paranoida tankegångar som ofta är övergående men det finns de som lider av allvarliga dissociativa symptom, som att personen har förträngt stora, jobbiga minnen av händelser.


    På senare tid har man upptäckt att personer med borderline kan ha svårt att reflektera över andra personers känslomässiga upplevelser, och även sina egna dito. Detta leder då till att personen inte ser sin egen roll i relationer. De kan inte se att de gör fel eller liknande utan upplever det som att det är den andra personen i relationen som är orättvis och elak. Det personen med borderline har svårt med här är s.k mentalisering.


    Behöver knappt läsa för att kunna säga ALLT. Vad är det du menar?
  • Border
    Anonym (Undrar) skrev 2012-05-26 22:54:46 följande:
    Behöver knappt läsa för att kunna säga ALLT. Vad är det du menar?

    *Svårt för separationer, både inbillade och verkliga.
    *Intensiva relationer som pendlar mellan extrem idealisering och extrem nedvärdering av den andra.
    *Klängighet med ett stort kontsollbehov
    *Instabil självbild som pendlar mellan extrem idealisering och nedvärdering av dig själv
    *Enorm impulsivitet
     *Sexuell promiskuösitet   
    *Självskadebeteende
    *Uppvisar självmorsbeteende
    *Kan gå från normalt stämningsläge till djup nedstämdhet på bara några minuter
    *Ständig tomhetskänsla
    *Vredesutbrott och andra starka känsloyttringar
    *Paranoia
    *Svårigheter med att mentalisera         
  • Anonym (Undrar)
    Border skrev 2012-05-26 23:06:38 följande:
    *Svårt för separationer, både inbillade och verkliga.
    *Intensiva relationer som pendlar mellan extrem idealisering och extrem nedvärdering av den andra.
    *Klängighet med ett stort kontsollbehov
    *Instabil självbild som pendlar mellan extrem idealisering och nedvärdering av dig själv
    *Enorm impulsivitet
     *Sexuell promiskuösitet   
    *Självskadebeteende
    *Uppvisar självmorsbeteende
    *Kan gå från normalt stämningsläge till djup nedstämdhet på bara några minuter
    *Ständig tomhetskänsla
    *Vredesutbrott och andra starka känsloyttringar
    *Paranoia
    *Svårigheter med att mentalisera         
    Ja, jag har läst och kan symptomen väl, men vad var din poäng? :)
  • Border
    Anonym (Undrar) skrev 2012-05-26 23:09:47 följande:
    Ja, jag har läst och kan symptomen väl, men vad var din poäng? :)

    Nej, jag bara undrade. Tänkte att det kan vara skönt för dig att få skriva av dig bara
  • Heisan

    Borderline har väl den unika egenheten att varje drabbad är unik och att man har möjlighet att helt tillfriskna om man får rätt hjälp... Att man automatisk skulle vara omogen är inget som jag hört talas om eller märkt av
    Min personliga teori för att ens barn skall undkomma denna personlighetsstörning är att man ska stärka deras självkänsla så att de aldrig behöver tvivla på att de är värda att ha ett bra liv och vara älskade...

    Jag själv har valt att inte medicinera eftersom jag tyckte att medicinerna inte gav resultat som uppvägde de negativa aspekterna av att ta dem. Det enda som jag tar är insomningstabletter då jag har en sömnstörning. 


    När du tittar på himlen vad ser du då? Stjärnorna eller universum?
  • Indianica

    Så vitt jag vet existera ju Borderline t ex inte hos folk i 60-årsåldern, det är mest utbrett hos unga flickor. Ofta "växer det bort" och försvinner runt 25-30 år.

    Oavsett vad som utlöser Borderline är kanske en del av den eventuella omognaden så att den yttrar sig i en oförmåga att hantera sina känslor på ett "vuxet" sätt. Så när man blir äldre lindras i regel borderline. Observera att det är min egen teori, men att mest unga tjejer har Borderline har jag läst. Aldrig hört talas om mån runt 60-70 år eller kvinnor i den åldern med Borderline.

  • Border
    Indianica skrev 2012-05-26 23:20:32 följande:
    Så vitt jag vet existera ju Borderline t ex inte hos folk i 60-årsåldern, det är mest utbrett hos unga flickor. Ofta "växer det bort" och försvinner runt 25-30 år.

    Oavsett vad som utlöser Borderline är kanske en del av den eventuella omognaden så att den yttrar sig i en oförmåga att hantera sina känslor på ett "vuxet" sätt. Så när man blir äldre lindras i regel borderline. Observera att det är min egen teori, men att mest unga tjejer har Borderline har jag läst. Aldrig hört talas om mån runt 60-70 år eller kvinnor i den åldern med Borderline.

    Jag har träffat på många äldre som har borderline. Diagnosen ställs först som tidigast  18-årsåldern och runt 30-40-årsåldern är borderlinen som värst för de flesta
  • Anonym (Undrar)
    Border skrev 2012-05-26 23:10:37 följande:
    Nej, jag bara undrade. Tänkte att det kan vara skönt för dig att få skriva av dig bara
    Jaha, tack :) Jag känner mig ganska hemma i diagnosen, mycket stämmer in på mig på pricken. Men något stämmer inte för mig i min "livsekvation". Och jag märker att jag inte ens kan formulera det till en enkel fråga... Obestämd

    Jag tror att jag vill att någon ska förklara för mig: "Pga detta och detta får man borderline, så som också du har fått". Och att höra att det beror på en känslighet köper jag inte. Jag tycker hela mitt liv har bäddat för denna störning och att det var oundvikligt. Att höra det är som att få höra: "allt skit du varit utsatt för har ingenting med din borderline att göra". Utan, vad, jag förtjänade allt? Har jag skapat allt själv?
    Puh.

    Tur att man får vara anonym här...
  • Border
    Anonym (Undrar) skrev 2012-05-26 23:22:17 följande:
    Jaha, tack :) Jag känner mig ganska hemma i diagnosen, mycket stämmer in på mig på pricken. Men något stämmer inte för mig i min "livsekvation". Och jag märker att jag inte ens kan formulera det till en enkel fråga... Obestämd

    Jag tror att jag vill att någon ska förklara för mig: "Pga detta och detta får man borderline, så som också du har fått". Och att höra att det beror på en känslighet köper jag inte. Jag tycker hela mitt liv har bäddat för denna störning och att det var oundvikligt. Att höra det är som att få höra: "allt skit du varit utsatt för har ingenting med din borderline att göra". Utan, vad, jag förtjänade allt? Har jag skapat allt själv?
    Puh.

    Tur att man får vara anonym här...
    Har du varit med om hemska och/eller jobbiga saker i livet är det givetvis stor chans att de ligger bakom din borderline
  • Heisan
    Indianica skrev 2012-05-26 23:20:32 följande:
    Så vitt jag vet existera ju Borderline t ex inte hos folk i 60-årsåldern, det är mest utbrett hos unga flickor. Ofta "växer det bort" och försvinner runt 25-30 år.

    Oavsett vad som utlöser Borderline är kanske en del av den eventuella omognaden så att den yttrar sig i en oförmåga att hantera sina känslor på ett "vuxet" sätt. Så när man blir äldre lindras i regel borderline. Observera att det är min egen teori, men att mest unga tjejer har Borderline har jag läst. Aldrig hört talas om mån runt 60-70 år eller kvinnor i den åldern med Borderline.
    Det brukar vara runt 50-60 som borderline "försvinner" om jag inte kommer ihåg helt fel.. Jag blev bättre när jag plockade bort livmodern, så personligen tror jag att vissa sk kvinnobesvär kan ligga en till last om man inte är helt stabil känslomässigt. Jag är 41år o står i kö för DBT-behandling. 
    När du tittar på himlen vad ser du då? Stjärnorna eller universum?
  • Anonym (Undrar)
    Border skrev 2012-05-26 23:25:00 följande:
    Har du varit med om hemska och/eller jobbiga saker i livet är det givetvis stor chans att de ligger bakom din borderline
    Ja, jag tycker det. Men det har förnekats av omgivningen hela mitt liv så jag vet inte om jag själv bär skulden för det.
  • Anonym
    Indianica skrev 2012-05-26 23:20:32 följande:
    Så vitt jag vet existera ju Borderline t ex inte hos folk i 60-årsåldern, det är mest utbrett hos unga flickor. Ofta "växer det bort" och försvinner runt 25-30 år.

    Oavsett vad som utlöser Borderline är kanske en del av den eventuella omognaden så att den yttrar sig i en oförmåga att hantera sina känslor på ett "vuxet" sätt. Så när man blir äldre lindras i regel borderline. Observera att det är min egen teori, men att mest unga tjejer har Borderline har jag läst. Aldrig hört talas om mån runt 60-70 år eller kvinnor i den åldern med Borderline.
    Jag jobbar med socialt utsatta människor, och där träffar jag på en hel del vuxna med borderline. Främst kvinnor, i alla åldrar. Många av dom kommer till mig för att deras borderline lett dom in på en missbruksbana. Kanske därför som folk inte tror att så många äldre är borderlines, för då väljer man kanske att se dom som vanliga missbrukare istället och ignorerar vad det är som faktiskt orsakar missbruket. Nu är inte alla med borderline missbrukare såklart.
  • Anonym
    Anonym (Undrar) skrev 2012-05-26 23:27:24 följande:
    Ja, jag tycker det. Men det har förnekats av omgivningen hela mitt liv så jag vet inte om jag själv bär skulden för det.
    Men du, oavsett om det är arv eller miljö som ligger bakom så bär du ju inte skulden för det ändå. Du har ju knappast valt detta. Ingen väljer att må så.
  • mamita64
    Anonym skrev 2012-05-26 19:54:41 följande:
    Nej vi har inte haft DBT-terapeuter i min stad innan. Jag har ju läst på om det och vet hur man ska göra men det är otroligt svårt att applicera i praktiken. Har också gått i terapi men ironiskt nog så sabbade borderline för mig där också. Det gick bra de 3-4 första besöken, men så fort terapeuten började komma för nära så började jag känna förakt mot h*n och slutade gå. Har provat med flera olika, så det var inte terapeuten det var fel på. Men jag kämpar på ändå.
    Jag tycker du ska försöka komma med i en sån grupp.
    Min ena dotter gick och jag märkte ju en stor förändring hos henne
    Vissa blir bra, mår helt ok efter ett eller ett par år i DBT
    Jag märkte ju att min dotter tyckte det var skitjobbigt i början men som sagt, jag såg ju tydliga förändringar hos henne
  • Anonym (Undrar)
    Anonym skrev 2012-05-27 11:03:00 följande:
    Men du, oavsett om det är arv eller miljö som ligger bakom så bär du ju inte skulden för det ändå. Du har ju knappast valt detta. Ingen väljer att må så.
    Nej. Såklart...

    Jag vet inte vad jag menar egentligen. Jag har frågan som en känsla men kan inte uttrycka den i ord.
  • Anonym (Undrar)

    Tusen tack till er som skrivit i tråden!

    Jag har nu förstått vad jag egentligen hade för frågeställning och idag tog jag upp det med min behandlare. Jag tror att vi är överens om att jag har c-ptsd och dissociativa besvär. Kanske inte borderline alls.
    Enorm lättnad för mig. Funderar på en ny tråd om ptsd/c-ptsd vs. borderline, är det en och samma sak eller är det två olika? Vad skiljer dessa åt?

    Men idag ska jag njuta och leva, ett steg närmare frihet! Kram.

Svar på tråden Borderline = omgonad?