Hur länge kan man ha en älskare/älskarinna?

Nej till att han accepterar det, nej till att han inte känner svartsjuka, nej till att han är en man med självförtroende och hög självkänsla.

Om jag skulle ha en partner som inte bryr sig om jag har en affär eller inte så skulle jag inte tycka att det var en positiv egenskap hos henne. Jag vill att hon ska bry sig, att hon ska kunna känna svartsjuka. Jag vill inte ha en robot. Det är inte positivt i min värld.

Alla är inte lika och alla måste inte vara stöpta i samma form.

Alla måste inte leva efter andra människors normer, värderingar och regler.
Alla måste inte vara politiskt korrekta,
framförallt inte anpassade till endast en liten ankdamm som utgör en försvinnande liten del av världen, alla måste inte vara politiskt korrekta enligt en i jämförelse pytteliten Svensk norm.

Det finns trots allt många framstående länder i världen, mycket större länder och minst lika framstående som Sverige, där det inte alls är så märkvärdigt att ha ett utomäktenskapligt äventyr.
Det finns tom vissa länder där det allmänt betraktas som att det med självklarhet tillhör landets kultur och innevånarnas natur,
medan man (som inskränkt Svensk) betraktas som en mycket udda person om man går banas, blir dramatisk, ställer till problem i äktenskapet, med barnen, föräldrar och familjen, bara för att ens partner har ett litet äventyr.

Vad är det som säger att så många miljoner fler människor har fel?
Är det alltid vi i lilla Sverige som har rätt medan så många fler miljoner människor har fel?
Är det verkligen vi i lilla Sverige som kan bestämma att många miljoner fler människor har fel medan vi extremt få ska bestämma vad som är rätt?

Vi har valt att skapa oss ett i jämförelse mycket mångkulturellt land så vi kan ju glömma att det bara är våra små och inskränkta Svenska normer som gäller idag och i framtiden.
Vi lever i en ny modern verklighet.
Det innebär bl a att alla måste inte längre vara så Svenskt inskränkta, inlåsande och begränsade mot sin partner.

Ja, jag hade rätt om en egenskap. Tack för det erkännandet.

Har jag sagt att inte bry sig skulle vara en positiv egenskap? Visa mig, citera gärna, så ska jag korrigera mig.
Eller ljuger du medvetet om vad jag skulle ha sagt?

Om du anser att svartsjuka är en god egenskap så får det stå för dig.
Jag för min del tycker att svartsjuka och avundsjuka är dåliga egenskaper och inte alls något positivt. Jag vågar tro att de allra flesta också tycker att det är dåliga egenskaper.

Man kan väl bry sig om på ett mycket bra sätt utan att man måste vara svartsjuk?

Alla är inte lika och alla måste inte vara stöpta i samma form.

Alla måste inte leva efter andra människors normer, värderingar och regler.
Alla måste inte vara politiskt korrekta,
framförallt inte anpassade till endast en liten ankdamm som utgör en försvinnande liten del av världen, alla måste inte vara politiskt korrekta enligt en i jämförelse pytteliten Svensk norm.

Det finns trots allt många framstående länder i världen, mycket större länder och minst lika framstående som Sverige, där det inte alls är så märkvärdigt att ha ett utomäktenskapligt äventyr.
Det finns tom vissa länder där det allmänt betraktas som att det med självklarhet tillhör landets kultur och innevånarnas natur,
medan man (som inskränkt Svensk) betraktas som en mycket udda person om man går banas, blir dramatisk, ställer till problem i äktenskapet, med barnen, föräldrar och familjen, bara för att ens partner har ett litet äventyr.

Vad är det som säger att så många miljoner fler människor har fel?
Är det alltid vi i lilla Sverige som har rätt medan så många fler miljoner människor har fel?
Är det verkligen vi i lilla Sverige som kan bestämma att många miljoner fler människor har fel medan vi extremt få ska bestämma vad som är rätt?

Vi har valt att skapa oss ett i jämförelse mycket mångkulturellt land så vi kan ju glömma att det bara är våra små och inskränkta Svenska normer som gäller idag och i framtiden.
Vi lever i en ny modern verklighet.
Det innebär bl a att alla måste inte längre vara så Svenskt inskränkta, inlåsande och begränsade mot sin partner.

Ja, jag hade rätt om en egenskap. Tack för det erkännandet.

Har jag sagt att inte bry sig skulle vara en positiv egenskap? Visa mig, citera gärna, så ska jag korrigera mig.
Eller ljuger du medvetet om vad jag skulle ha sagt?

Om du anser att svartsjuka är en god egenskap så får det stå för dig.
Jag för min del tycker att svartsjuka och avundsjuka är dåliga egenskaper och inte alls något positivt. Jag vågar tro att de allra flesta också tycker att det är dåliga egenskaper.

Man kan väl bry sig om på ett mycket bra sätt utan att man måste vara svartsjuk?

I din egen fantasivärld där dina skeva värderingar regerar stämmer säkert allt du säger, i verkligheten är det så sjukt så man undrar vad för slags diagnos som ligger bakom såna alster.

Har du något som helst sakligt att säga?
Vad anser du exakt och sakligt vara fantasier av det jag har skrivit? 
Vilka av mina värderingar pratar du om, ge gärna exempel?
Vad av det jag har sagt stämmer inte, kan du vara snäll och beskriva det sakligt och exakt?

I mina två tidigare inlägg ställde jag flera frågor, har du möjlighet och förmåga att sakligt svara på dessa frågor?

Jag hoppas för din skull att du vaknar upp snart och förstår att det han säger till dig troligtvis är lögner.

Han vet vad han ska säga för att behålla dig. En vacker dag kommer det fram till hans fru och då blir du dumpad.

Att lita på en otrogen människa är idiotiskt, dom är notoriskt lögnare! Jag såg vad min fru skrev till sin älskare om vårat äktenskap och det var bara lögn efter lögn....så jag vet vad jag pratar om.

Lycka till!

Det har kommit fram till hans fru två gånger, då har hon krävt att han skall avsluta med mig vilket han gjort men han har snabbt tagit upp kontakten med mig igen. Han behöver mig, kan inte leva utan mig, älskar mig osv. Jag vet att hans fru går före mig och jag är väl ok med det. Att vara tvåa efter henne känns inte som en jätteknäck för självförtroendet. Jag vet att jag ser bra ut men det är ändå i en annan liga än henne. De är samma samhällsklass typ...samma bakgrund, passar ihop, utbildade smarta människor. De har barn ihop. Så jag är klart efter henne. Jag är ok med det.

Att vara tvåa för honom, tvåa efter henne just den biten är faktiskt inte så tuff även om det kanske låter hemskt. Jag vet ändå att han älskar mig men på ett litet annat sätt än han älskar henne och han behöver oss bägge. Kanske om jag blev gravid men älskar honom för mycket för att sätta honom i den sitsen.

/usch vad tragisk jag är när jag beskriver det rent ut:(

Ja lite tragiskt är det allt men jag kan samtidigt förstå att du är djupt förälskad i denna man. Och införstådd med att han aldrig blir din fullt ut.

Men ett barn med honom hade kanske det du behöver.... få en del av hans barn i ditt liv....ett kärleksbarn.

Han hade ju inte lämnat dig för att du vill ha ett barn med honom som du själv tar hand om. Mest så du inte står helt ensam när du blir gammal... när han har sin familj kvar om du förstår hur jag menar.

Hur gamla är ni?