Anonym skrev 2012-06-16 20:08:57 följande:
Jag hade heller ingen lust till någon annan än min man. MAn ärliksom inte öppen för sånt när man är i ett förhållande. Först när jag insåg att "shittttt, jag är singel...." så öppnade jag ögonen o såg helt plötsligt massor av intressanta objekt o då blev jag intressant för andra som tidigare inte sett mej. Min man var mycket snygg o välbevarad o snäll o bra o hjälpsam o jämnställd o omtänksam. Men vad hjälpte det?
Men klarar du inte lukter så får du nog vara kvar hos mannen. Även om det säkert finns de som luktar godare än han, men varför chansa? O så länge du lever i en monogam relation kommer du aldrig att komma nära nog för att hitta de som luktar godare än din man......
Fast jag vill ju inte byta ut honom :) Blev bara lite nyfiken, jag dissar inga teorier om människan, jag köper att vi i grund och botten är ett djur som alla andra varelser på planeten och att man kan hitta många svar i hur vi faktiskt är skapta för att leva.
Jag blir fortfarande kåt av min man, bara själva akten som känns som ett pass på gymmet. Så jag tror jag behöver lägga om något annat i livet. Kanske ta itu med en hel del stress och kanske ta något vitamin tillskott :P Inget som inte går och lösa...
Anonym (en i samma sitts) skrev 2012-06-18 15:59:29 följande:
Låna ut lät ju inte som klockor i kyrkan.
Men hur tror du det skulle kännas för en man som redan står på stupets kant, påväg att bryta upp livet, att låna ut frugan lite för att förhoppningsvis få henne att få kåthetskännslor för än själv?
Om det inte fungerar så har ju den mannen sett sina sista dagar..
Varför skulle hon kåta ner sig i andra om inte jag duger. Tjafs..
Ok om man i en ”bra” relation går på t ex swingersparty eller liknande. Det kan jag förstå..
Men varför skulle hon få det goda hos andra då hon inte vill ta tag i saken?
Om det är så att den som saknar sexlust i ett förhållande inte tar det på allvar, talar om varför, eller gör sitt bästa för att "friskna till" Sorry. Då tycker jag att det inte vore helt fel om vi som har en sådan partner, i denna situation skaffa en älskare/älskarinna. Om det känns som det vore ett bra alternativ.
Jag tror ju inte alla skulle se det som ett alt.
Vissa saknar kanske just SEXet och andra ömhet och kärkeksbekräftelsen i sexet.
Men det skulle ju i vissa fall vara fairplay. J
Den ena parten går där och har det bra utan sexlust och inget intresse för att göra något åt det.
Och den andra parten löser sitt på annat håll. ”om det är rätt för honom/henne”
Det kanske håller en bra relation vid liv.
Har man det som jag skitbra på alla sätt utom sexlivet, så varför inte.
Varför kommer sexlusten igång lite då man visar att man är på väg att lämna partnern?
Sen ebbar det ut till en i kvartalet igen.
Man tröttnar…
Jag känner med dig. Som kvinnan på andra sidan så vet jag inte varför det fungerar så. Varför det är så svårt att få igång det där nere och varför vissa saker (som hot om att bli lämnad eller i mitt fall, prat om ex flickvänner eller liknande) eldar upp det tillfälligt. Kanske för att man aktiverar lite nya känslor? För mig blir sex en vane sak och jag tröttnar på vanesaker. Jag kan t ex aldrig ha en hobby för länge.
Men som du säger så ska man ta itu med det. Jag har långt ifrån gett upp. Jag är redo att göra allt för att i sånna fall, om vi skulle mot alla odds gå varsin väg i framtiden, i alla fall kunna säga att jag försökte. Jag lät inte vårat förhållande, allt jag har med min fina underbara man bara rinna ut i sanden för att JAG inte hade problem med det sexlösa. Jag förstår att man är olika som person och respekterar att det här är något viktigt för honom. Tills vidare, tills sexet är löst så hjälper jag honom på andra sätt oftare än vi har sex. Det fungerar bra och är inget jag gör mot min vilja eller för att vara schyst. Utan för att jag älskar honom.
