Min 8 månaders bebis är helt tyst, är hon autistisk?!

min dotter jollrade när hon var liten med lekte inte med leksaker. Hon åt all mat man lassade in i munnen.

Hon bara var när hon var liten, tog inte kontakt och var inte så hon ville bli upplyft hon var snäll och bara var där.

Följde inte vikt och längdkurvan alls planade av och ligger fortfarande när hon snart är 9 år långt under alla kurvor är som en 5 åring i storlek. Hon tittade aldrig oss i ögonen när hon var så liten min syster var på besök och funderade var det var för fel men hon sade inget.

Tror inte du ska vara så orolig, alla barn är olika.
 Min dotter är autistisk.

Jo när man bar min dotter var hon bara som en trasdocka helt slapp.

Hej, hon låter normal, bara kanske inte så verbal. Hur är det med hörseln? Hade en kompis vars dotter inte pratade, o det var fel på hörseln. Låter inte alls autistisk. Om BVC inte var oroliga, var inte det du. Men för att slippa oron, gå på måndag o prata med din hus läkare, så kommer du må bättre. Ps. Själv diagnostisera inte via internet, då kan man ha alla sjukdomar i världen ....

Sedan är hon väldigt liten vänta tills hon blir 2 år och se.

Igår umgicks jag med en ettåring 1-2 timmar, hon sa inte ett knyst! Okej, hon kanske gnällde till nån gång. Men när vi lekte stirrade hon mest på mig och tog kontakt genom att ge mig saker etc, och jag kanske fick nåt halvt smile nån gång  
Min tvååring var inte alls sån som liten och jag tycker ändå den här ettåringen verkar helt normal.

Läs din egen text så ser du att det finns ett "fel" bland massa rätt, mer eller mindre. Bara en sån grej att läkare säger att du inte va ska va orolig.

Så, försök att inte oroa dig!! Hoppas den här tråden hjälper dig lite på traven med det

Min äldsta jollrade aldrig. Första konsonantljudet kom när han närmade sig 9 månader - ma ma. Innan dess var det vokalljud. Oavsett vilket så var han allmänt tyst. Han kunde säga ma ma någon enstaka gång eller ba ba, men jollrade, det gjorde han aldrig. Han fortsatte att vara tyst tills han var ungefär 2 år. Vi märkte tidigt att han förstod väldigt bra, var social och kommunicerade men inte verbalt.

Han är idag 4,5 år. Han pratar massor men är sen med sitt tal. Vi har logopedkontakt och de har konstaterat en mild språkuttalsförsening. Han saknar alla de bakre ljuden t.ex som brukar ha kommit vid den här åldern. Spåkligt är han annars inte sen alls, tvärtom. När de testat honom så har han mycket god kognitiv förmåga och läser redan lätt-att-läsa-böcker. Han är vetgirig och babblar på, men som sagt lite sen just uttalsmässigt. Han har en "tänkande" personlighet . Han var småsen motoriskt också, så han har alltid tagit saker med ro

Tack alla för era kommentarer. Finns där fler som känner för att dela med sig hade jag varit tacksam. mia A! Hur var det med din dotter. Du skriver att ni inte fick ögonkontakt. Fick ni det aldrig eller väldigt sällan? Tittade hon någon annanstans i ansiktet? Som jag skrev så får vi ögonkontakt med vår dotter men hon tittar även ofta på vår mun. Fick du svarsleenden från din lilla tjej? Flickan och kråkan, du skriver att du snabbt visste att hon förstod saker, var socilat mm. I viken ålder var detta?

Det kom lite senare än vid den ålder din dotter är i. De är ju mitt i separationsfasen då så då är de rätt osociala med alla andra än mamma och pappa . När han var runt 9 månader så började jag fråga honom om saker.....var precis som du orolig för att han var så tyst och undrade om han förstod. Han pekade sent men tittade efter sådant man frågade efter och efter att han börjat krypa (var 9 månader då) så kunde han krypa och hämta sådant man frågade efter. Det kunde inte lillebror i den åldern (fattade inte en bråkdel och han var tvärtom tidig med talet - förstod mindre men pratade mer). Att han var social märkte vi väl när han var runt året och uppåt. Men å andra sidan har jag som sagt ett yngre barn med som är mycket mer osäkert bland andra människor och som tycker att det är jobbigt med barn och vuxna han inte känner väl och han är långt ifrån autismspektrat ändå, så det är nog snarare en personlighetsläggning än något annat (lillebror är 3 år).

Det som man verkligen ska tänka med barn som är lite sena just talmässigt (nu är hon ju så liten ännu så kanske inte kommer att vara det minsta sen om ett par månader) är ju att inte därmed tro att de inte begriper och är sena språkligt....för det är något helt annat. 

Min äldsta var som sagt mer eller mindre helt tyst tills han blev två år och det första han kläckte ur sig var "vinröd" och "månskära" samt pekade på bokstäver i tidningen och talade om vilka bokstäver det var. Kommer ihåg att jag satt med honom på spårvagnnen när han var 2½ år och tjattrade frenetiskt med honom om vad vi såg etc. Man vill ju ge mycket språk till ett barn som är tyst för att liksom det ska komma igång. Och så kom vi till en hållplats och jag babblade på om människor vi såg etc. Jag konstaterade att det inte fanns någon annan spårvagn på hållplatsen. Han svarade "Nej, (lång tystnad), buss däremot". Sedan sa han inte så mycket mer under den färden. Sög in och hade ett rikt språk, men fick liksom inte ur sig något direkt flöde verbalt  .

Jag vet hur lätt det är att oroa sig. Min äldsta var sen med allt. Sen motorisk, sen med talet etc. så jag oroade mig massor. Och nu sitter jag här med en 4-åring som i och för sig har en mild språkuttalsförsening, men som cyklar på vanlig tvåhjuling utan stödhjul och som läser själv lätt-att-läsa-böcker. Jag oroade mig så mycket alldeles i onödan. Han är sen med vissa saker fortfarande, tidig med annat. Och oavsett så är ju ens barn det underbaraste för just dem de är .

Jag har två totalt olika barn .         

Jag tycker inte alls att din dotter låter autistisk. Hon förstår en massa meningar redan, hon kommunicerar med kroppsspråket och lyfter upp armarna när du frågar om hon vill komma upp, och kommer när du ropar på henne (ibland precis som normala barn gör), hon läser av och studerar sin omgivning, hon leker med alla typer av leksaker, hon har efter vad du beskriver normal ögonkontakt. Min son som är fem har autism och när han var 9 månader så kunde han inte leka alls med leksaker. Det enda han gjorde var att snurra på saker, öppna och stänga dörrar och sitta och studera föremål som glänste eller hade ngt speciellt mönster (fastnade i detaljer och tex. studerade bollen från alla möjliga vinklar istället för att kasta den). Han kom aldrig när vi ropade, han förstod inte när vi sade "titta lampan", "vill du komma" etc. Han kunde inte kommunicera med kroppspråk utan ofta kunde vi upptäcka att tårarna rann tyst nedför kinderna och det var det enda tecknet på att han var ledsen eller ville komma upp i famnen. Han pekade inte och jollrade inte och var sen motoriskt också. Han var rätt så omedveten om sin omgivning och satt inte och studerade andra människor. Vår yngsta pojke som är 2,5 år jollrade inte heller förrän väldigt sent. Han har dock inget enda autistiskt drag, möjligen en liten försening i uttalet. Ska till logoped till hösten, men eftersom han förstår allt man säger och kommunicerar bra ändå så är jag inte orolig. Jag hoppas att din oro för flickan släpper snart .

Min son jollrade väldigt sparsamt. Vad jag minns hade han nyanserat joller när han skulle ha det, han har klarat alla kontroller hittills, men han var tystlåten och jollrade mest i form av vokaler. Han hade tillräckligt många ord vid 1,5-årskontrollen men har halkat efter sedan dess. Vi fick remiss till logoped på egen begäran, och hon konstaterade att han har en försening i språket. Till skillnad från Flickan och kråkans pojke har han t ex svårt att bilda tvåordsmeningar (han sade "mamma kom!" i morse och jag höll på ramla av stolen!). Hon satte ett frågetecken för förståelse också, vi uppfattar det som att han förstår det mesta, men han hade lite problem med kategorisering och mer komplexa instruktioner. Men han hade inga problem med kontakten, turtagningen osv, han förstår det sociala samspelet i ett samtal.

Med handen på hjärtat har jag nog anat att det har varit någonting med hans språk ganska länge. Men inte så tidigt som åtta månader. Jag har dock haft funderingar sedan knappt ett år tillbaks. När jag fattade att han inte skulle ha klarat av en eventuell språkkontroll vid 2,5 års ålder (pratar i tvåordsmeningar) tog jag upp det när vi var på bvc med lillasyster.

Barn är ju olika varandra och vissa är mer tillbakadragna och tysta än andra. Att hon inte jollrar kan vara ett tecken på att språkutvecklingen blir försenad eller dylikt, som det har varit för min son, men det behöver inte betyda ett dugg. Det är normalt att vara åtta månader och inte jollra nyanserat.