• Anonym (ont som satan!)

    Gallsten... Före, under och efter operation?

    Har fått gallsten konstaterad i början av sommaren och sedan förra torsdagen (alltså strax över en vecka sedan då det är måndag nu) har jag haft 6 anfall!! Varav 3 lett till att jag behövt söka vård på sjukhus, och vid 4 av anfallen har det enda som hjälpt varit morfin (fått det utskrivet till och med för att klara mig utan att behöva åka in varje gång längre)!!

    Förändrade levervärden vid det senaste besöket vilket gjorde att man behöll mig över natten när jag kom in akut med ambulans efter att de på min närakut valde att skicka vidare.

    Resultatet av alla undersökningar är att jag nu står på lista för operation...

    Vilket ju är bra på sitt sätt... Går ju inte att leva med dessa anfall.. Detta är inget liv!!

    Jag verkar inte kunna kartlägga vad som triggar anfallen då det varit olika saker varje gång... Vilket ju försvårar livet ganska så rejält! Vad vågar jag äta egentligen?? Har ju till och med reagerat på okryddat kycklingbröst tillagat i ånga... :-S

    Nu ligger jag dessutom med halsont och en dunderförkylning (ja för kroppen tyckte inte eländet räckte) och är sugen som skam på pannkakor... Men hmm innehåller ju ägg... och ägg är inte bra... men man kanske vågar liiite?? Jag menar... jag reagerar ju tydligen på att andas... så kanske inte spelar någon roll vad jag äter??

    Jag har lite funderingar nu kring det där med operation osv...

    Ni där ute som gjort operationen eller som mig väntar på op... vad har ni för erfarenheter??

    Nån som kan tipsa om mat som funkar?
    Hur länge har ni väntat eller behövde ni vänta på op? (Verkar som att det är 5-8 veckors väntetid där jag bor... men då är det ett lokalt litet sjukhus... närmsta större sjukhus (dit de skickade mig med ambulans) har 8-13 veckors väntetid)
    Hur går det till vid op? Något jag behöver tänka på innan? 
    Var ni inlagda eller fick ni åka hem efter op?
    Hade ni mycket ont efter op?
    Efter op har ni kunnat börja äta normalt igen? Finns det något men bör tänka på efter op?
    Hur länge var ni sjukskrivna?

    Vill höra både från de som det gått bra för och de som det gått sämre för. Allt för att kunna förbereda mig mentalt på vad som kommer hända... eller kan hända...

    Och just nu den viktigaste frågan.... tror ni jag vågar äta pannkakor??...*ironi*         

  • Svar på tråden Gallsten... Före, under och efter operation?
  • Lindsey Egot the only one

    Anonym ajajaj

    Och låt dem inte trycka i för mycket gas i magen om det gått för kort tid från förlossningen. Man brukar väl vara i form efter 3-6 månader. Jag fick proppar i ovarievenerna (äggstocksvenen). Och min ena äggstock blev dubbelt så stor pga att flödet blev fel. Allt detta för att läkaren inte tog hänsyn till att jag precis varit gravid. Nu i efterhand fattar jag att man borde ha gjort en öppen kirurgi.

  • Anonym (ajajaj)
    LindaEfraim skrev 2012-10-04 10:26:43 följande:
    Anonym ajajaj

    Och låt dem inte trycka i för mycket gas i magen om det gått för kort tid från förlossningen. Man brukar väl vara i form efter 3-6 månader. Jag fick proppar i ovarievenerna (äggstocksvenen). Och min ena äggstock blev dubbelt så stor pga att flödet blev fel. Allt detta för att läkaren inte tog hänsyn till att jag precis varit gravid. Nu i efterhand fattar jag att man borde ha gjort en öppen kirurgi.

    Usch, vad ledsen jag blir för din skull - och orolig för min egen. Men om det inte blir akut så lär väntetiden göra att bebisen hinner bli 5-6 månader i alla fall, han är drygt tre månader nu och jag ska på ultraljud imorgon. Nervös!!
  • Anonym (ont som satan!)
    Anonym (ajajaj) skrev 2012-10-04 09:38:17 följande:
    TS:
    Vet du hur dåliga levervärdena var? Jag fick info om att de främst tittade på två olika värden som båda skulle ligga under 0,75. För mig låg de värdena på 5,16 och 6,7.    

    Jag fick mitt första anfall i somras och har hunnit ha 5 anfall på två månader. De två första gångerna fattade jag inte vad som var fel utan försökte helt enkelt bara överleva (inte kul när man har en liten bebis på bara någon månad).

    Jag fick ut Spasmofen och det bet på de två följande anfallen, men det femte anfallet höll i sig över ett dygn. Jag var helt groggy av att ha så ont så länge. Jag åkte in akut när det gått nästan ett dygn, men de tog bara blodprover och väntade ut anfallet (kom in vid midnatt och fick träffa läkare klockan fyra.   

    Nu ska jag på ultraljudsundersökning och förhoppningsvis kan de se vad som är problemet.   
    Nej vet tyvärr inte vad de var... :-S Var halvt borta när de kom och sa att de skulle behålla mig över natten pga att mina levervärden var försämrade... Hade ju gjort andra prov på söndagen och måndagen och då var de ok.. men på torsdagen försämrade...

    Jag har nu haft ett anfall i mars, ett i påskas, ett i maj, ett i vid midsommar, ett i början av augusti... Sen två torsdagen 21/9 (behandlade själv med Diklofenak), ett 23/9 (Diklofenak verkningslöst sjuktaxi natt på akuten spasmofem utskrivet och injecerat), ett 24/9 (med spasmofem injecerat), ett 27/9 (diklofenak verkningslöst spasmofem ambulans till sjukhus och natten inlagd) samt i söndags 30/9 (självmedicerat med Diklofenak som inte hjälpte så tog även spasmofem stolpiller)
    Så 11 anfall på 7 månader om man slår ut det:-P Hahaha dock problematiskt när det varit 6 på två veckor :-S

    Första gången jag åkte ambulans in (anfallet i augusti) så kom jag in kl 2 på natten... fick dryckes och mat förbud... spydde som en gris i flera timmar innan och fortsatte även att spy där på akuten... Var helt uttorkad och skakig... tillslut fick jag tag på en sjuksyster som gav mig eget rum så jag slapp ligga i korridoren samt dropp men då var klockan 13 på dagen... kl 14 fick jag träffa en läkare... och kl 16:30 blev jag tillsagd att jag var utskriven och skulle lämna rummet och sängen till nästa man... Jag satt i pyamas och fick vänta en halvtimma innan någon hann komma och hämta mig... Äääälskar svenska vården ibland... såååå effektiv.....*ironi*   
  • Anonym (hm)

    ts jag opererade bort min gallblåsa i maj 2010.
    jag hade då fått ett sådant rejält anfall att mina levervärden sköt i höjden..
    jag åt hemmagjorda chips på lördagskvällen.. det var för mycket olja på dem... = för mycket fett!!

    under natten vaknade jag med feberfrossa och magkramper....
    så jag satte mig i duschen för det brukar hjälpa sedan satt jag upp i soffan resten av natten, kunde inte sova.. till slut tog jag ½ alvedon och då släppte den värsta smärtan så jag sov några timmar i alla fall...

    när alvedonen slutade verka så fick jag SJUKT ONT jag bara skrek rakt ut...!!!
    kände hur det trängde igenom ungefär....

    jag visste inte ens att det var ett gallstensanfall ska tilläggas!!!

    vi ringde 1177 som bad oss åka in omgående, men vi var ju självfallet tvungna att invänta barnvakt då vi hade en 1mån bebis hemma ;)) (och en 1åring då)...
    åker in, får sitta ute i en korridor på en säng och vänta i timtal... har så ont att jag somnar till vid flera tillfällen.. (min kropp reagerar så på stark smärta.. jag somnar!)..

    till slut efter provtagningar så kommer läkaren och säger att mina levervärden är alldeles för höga..
    jag ska få smärtstillande men hon ska klämma på magen först..
    så hon trycker vid gallan och jag skriker och ber henne sluta medan tårarna sprutar ur ögonen på mig..!

    hon säger att hon misstänker gallstensanfall/inflammerad gallblåsa och ska återkomma med smärtstillande..

    30min senare kommer hon tillbaka, där sitter jag betydligt piggare och har inte alls lika ont..
    hon tittar förvånat på mig och frågar om jag redan hade fått smärtstillande, nää? säger jag..
    - min tes är att hon tryckte lös den sten som satt fast i gallgången..!

    nåväl jag får en tid att komma tillbaka till morgonen därpå för de vill göra ett ultraljud på gallblåsan och levern..
    de tycker att det ser inflammerat ut och lägger in mig omgående, jag får dropp och förvägras både mat och vätskeintag.
    på kvällen opereras jag och blir väckt ur narkosen vid 22tiden ..

    hade inte sjukt ont efteråt, men visst kändes det uppåt ryggen dagen därpå.
    fick iaf åka hem efter lunch.

    hade sedan problem i ett år efteråt med fet mat och laktos.
    åt jag fet mat så krampade magen hej vilt och jag fick sjuka diarrér.. och laktos gick inte alls heller!!
    men sedan stabiliserade sig magen....

    har läst att det är jättevanligt att man får sekundär laktosintolerans just när man opererat bort gallblåsan...
    vet ej varför dock.. 

  • Anonym (hm)

    vill tillägga att jag haft gallproblem sedan 20årsåldern, var 27 när jag slutligen opererades!
    de kollade aldrig gallan tidigare...! trots otaliga besök hos vc pga magproblem!!!!
    har ju insett i efterhand att det varit gallstensanfall jag haft!!

    min mamma hade också samma sak i samma ålder, och på henne så rörde det sig om en missbildad gallblåsa..
    hon fick KRÄVA att de kollade den till slut för de ansåg att hon var för ung för att ha gallproblem.. hon var 28år när de tog bort den och hade då haft anfall i x antal år. hon var inte överviktig och hon åt inte fet mat.

    (jag är överviktig och gillar tyvärr fet mat och chips, även om jag försöker hålla nere den konsumtionen!) 

    vill också tillägga att de gjorde en titthållsoperation på mig, de befarade att de skulle bli tvugna att skära upp ett större snitt pga min övervikt men det gick bra ändå trots allt!
     
    (jag var som sagt hyfsat nyförlöst och vägde 126kg vid operationen.. brukar väga runt 100-104 i normala fall.. och är 178 lång)......

    lycka till ts! hoppas du får op snarast! 

  • Lindsey Egot the only one

    Anonym (hm)

    Det där med sekundär laktosintolerans låter intressant för så är det ju för de med IBS. Man blir bättre av det och min man och son äter enbart laktosfri kost. Jag lagar all mat laktosfri men jag dricker mjölk ibland och får då mer diarréer. Hör lär man ju sig massor.

  • Anonym (ont som satan!)

    Det där med laktos kan ju vara bra att veta och hålla ett öga på... Ironiskt dock... Man får börja äta ägg igen så tar de ifrån en osten istället:-P

  • Anonym (ont som satan!)

    Idag har jag fått kallelse till att träffa kirurgen den 22/10 och blodprov som skall göras den 18/10... Antar att det är ett möte innan op då jag skall vara på sjukhuset kl 15:10 och står inget om att inte äta eller något...

    Nu börjar jag bli nervös....:-S Hjälp mig gärna med vad jag bör fråga så jag inte glömmer något.... 

  • cii

    *följer* haft 2 stora och 2 små anfall denna veckan. Har fortfarande inte fått något bekräftat då jag samtidigt har problem med smärta i ena äggstocken..
    Väntar på nästa anfall :(
    Svullen som fan om magen, mår illa, saknar hungerkänsla och känner mig dåsig.
    Ena stora anfallet kom på fastande mage dessutom :(

  • Anonym (ont som satan!)
    cii skrev 2012-10-05 18:49:31 följande:
    *följer* haft 2 stora och 2 små anfall denna veckan. Har fortfarande inte fått något bekräftat då jag samtidigt har problem med smärta i ena äggstocken..
    Väntar på nästa anfall :(
    Svullen som fan om magen, mår illa, saknar hungerkänsla och känner mig dåsig.
    Ena stora anfallet kom på fastande mage dessutom :(

    Usch fy farao... Har du haft det innan då??

    Själv när jag inte har anfall känner jag inte av något egentlig. Inget svullet, mår inte illa, hungrig som vanligt... Dock är jag trött.. Men har Hypertyreos så kan lika gärna vara det. Jag kan ibland vara lite rapig och få halsbränna men mer än det har det inte varit mellan anfallen... Dock verkar min kropp ha en förkärlek för att komma när jag sover... Vaknar av att det känns som om någon sparkar mig i magen Då är det försent att ta smärtstillande här hemma... Men däremot är jag vaken kan jag känna när det är på väg och lyckas jag få in Diklofenaken då så kan jag stoppa toppen så det inte blir så illa (ibland.....)
      
    Känns frustrerande innan man får en bekräftelse utan det känns som de bara gissar... Har frågat mig själv flera gånger och även fått frågan från min vän som är kirurg utomlands hur det kommer sig att de inte gjorde ett ultraljud redan på första besöket... 

    Fick ett litet anfall igår men lyckades få stopp på det, tack gode gud.... 

    Nu väntar jag bara på op... hoppas det går bra... känns nervigt som skam bara efter allt man läst:-S  

         
Svar på tråden Gallsten... Före, under och efter operation?