• Anonym (grr)

    detta förb****de daltande

    Jag blir så irriterad på detta förbannade curlande och daltande med bonus snart så jag kräks, det ska skjutsas än hit än dit och klappas i händerna så fort X knyter skosnörena typ...

    X går i 4:an och har således inte skolskjuts längre, att cykla funkade för övrigt en månad sen skulle det plötsligt skjutsas med bil eftersom det var för krångligt att använda vantar eller vad vet jag? (Tilläggas ska att när det börjades cykla så kunde biomamma cykla med och sedan släpa med sig X cykel hem ifall X inte behagade cykla hem)
    Alla andra grannars barn och klasskompisar cyklar/går till skolan tillsammans men nu är det klart X inte har nån att gå med eftersom han sket i dom förut och började åka bil istället.

    Det ska skjutsas till hobbies och aktiviteter och hämtas hos biomamman som bor 400 meter gång/cykelbana från vårt hus och 3 ggr så långt med bil.
    Själv får jag gå kors och tvärs till jobb och träning och annat eftersom den förbannade bil-j****n är upptagen eftersom X ska skjutsas/hämtas någonstans.

    Inte kan X ta sig hem själv från skolan med sin egna nyckel heller och spendera 1 timme själv tills vi kommer från jobbet, nä då ska pappan eller jag åka och hämta i skolan och jobba sista timmen drygt hemifrån?

    Jag har två egna barn som alla har tagit sig hem efter skolan själva sedan de var i 9-årsåldern, de har fått använda sina två ben så långt det går och så även jag.

    Ber om ursäkt för ett barnsligt tjurigt inlägg, men jag var tvungen att pysa ut lite luft Flört
     

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2012-10-12 14:57
    Det är ca. 2 km till skolan, om vi nu ska gå in på exakta metrar så är det enligt google maps ganska precis 1,9 km. Nu är X varken gymnasiestuderande eller lever på försörjningsstöd och inte jag heller så det är ganska oväsentligt vad som krävs för busskort för dessa personer.
    Jag passar på att lyssna på en ljudbok mina 6,3 km hem vilket är ganska behagligt och rensar skallen. Vår enda bil är en leasingbil i mitt egna företag, använder den dock ytterst sällan vare sig privat eller i jobbet då det mestadels är min sambo som använder den eftersom även han har svårt att sätta ena foten framför den andra.
    Under vår/sommar och höst så kör jag istället motorcykel vilket är vårt andra fordon, men det fungerar tyvärr inte vintertid. Jag kan förstås köpa en bil till men det skulle vara mer ekonomiskt att istället åka taxi de gånger jag behöver förflytta mig längre än de 6 km som uppenbarligen är försvarbart.

    Då var det löst och jag har luftat klart, tack för att ni tog er tid :)

  • Svar på tråden detta förb****de daltande
  • Iam

    Sen undrar jag lite med det här med att vara utomstående som bonusförälder.. 
    Gäller det bara när det kommer till uppfostran.. Eller gäller det överlag?
    För jag vet ju att barnen behöver äta, men eftersom jag bara är utomstående så behöver jag väl då bara laga mat till mig själv... sen får väl barnens pappa fixa mat till barnen..
    Och när jag tvättar.. då behöver jag väl bara tvätta till mig själv.. för även om jag kan ha åsikt om att barnen kan behöva rena kläder så är det ju inte min uppgift...

    Eller när det kommer till födelsedagskalas... Min åsikt är att barnen ska ha kalas... det är det dom vill och dom tycker det är kul. Däremot har varesig barnens mamma eller pappa haft ork att administrera kalas.. Så jag har helt enkelt ställt mig och bakat, och fixat lekar och sen tagit hand om kalaset.. Men det borde jag ju inte gjort.. för jag kan ju ha en åsikt om det... men jag ska minsann inte göra... 

     

  • Anonym
    Iam skrev 2012-10-12 14:55:35 följande:
    Sen undrar jag lite med det här med att vara utomstående som bonusförälder.. 
    Gäller det bara när det kommer till uppfostran.. Eller gäller det överlag?
    För jag vet ju att barnen behöver äta, men eftersom jag bara är utomstående så behöver jag väl då bara laga mat till mig själv... sen får väl barnens pappa fixa mat till barnen..
    Och när jag tvättar.. då behöver jag väl bara tvätta till mig själv.. för även om jag kan ha åsikt om att barnen kan behöva rena kläder så är det ju inte min uppgift...

    Eller när det kommer till födelsedagskalas... Min åsikt är att barnen ska ha kalas... det är det dom vill och dom tycker det är kul. Däremot har varesig barnens mamma eller pappa haft ork att administrera kalas.. Så jag har helt enkelt ställt mig och bakat, och fixat lekar och sen tagit hand om kalaset.. Men det borde jag ju inte gjort.. för jag kan ju ha en åsikt om det... men jag ska minsann inte göra... 

     
    Man kan behandla utomstående som vänner. Skulle du låta en vän vara hos dig utan att ge denne något att äta när denne är hungrig?
  • Anonym

    Vrf så svartsjuk och orka irritera sig på ALLT. Vill pappan hämta/lämna/skjutsa whatever..låt han göra det då.
    Att bli så sur och arg,verkar ju bara jobbigt. Ta det lite lugnt!
    Tror de flesta barn skulle välja att få skjuts,om tillfälle ges.  

  • kitkat

    Jag svarar utifrån bonuspäronens åsikter i denna tråden, i andra trådar och på andra arenor. Jag ryser! Angående kalasgrejen som nån skrev. Om föräldrarna säger att det inte ska vara nåt kalas. Bonusföräldern tycker att det ska vara kalas. Då är det inget kalas som gäller. Säger föräldern ja, bonuspäronet nej, så är det ja som gäller. Man är verkligen inte förälder i någon mening alls. Man är en vuxen förebild, en vuxen kompis. Om förhållandet tar slut har man ingen umgängesrätt. Man vill förmodligen inte ens ses, för man är INTE förälder. Tar det slut återgår man och blir INGENTING. Man samarbetar självklart i en familj. Men i grund och botten är ungarna föräldrarnas ansvar. Inte någon annans ansvr.

  • BioBonus
    kitkat skrev 2012-10-12 15:10:11 följande:
    Jag svarar utifrån bonuspäronens åsikter i denna tråden, i andra trådar och på andra arenor. Jag ryser! Angående kalasgrejen som nån skrev. Om föräldrarna säger att det inte ska vara nåt kalas. Bonusföräldern tycker att det ska vara kalas. Då är det inget kalas som gäller. Säger föräldern ja, bonuspäronet nej, så är det ja som gäller. Man är verkligen inte förälder i någon mening alls. Man är en vuxen förebild, en vuxen kompis. Om förhållandet tar slut har man ingen umgängesrätt. Man vill förmodligen inte ens ses, för man är INTE förälder. Tar det slut återgår man och blir INGENTING. Man samarbetar självklart i en familj. Men i grund och botten är ungarna föräldrarnas ansvar. Inte någon annans ansvr.
    Jag ska leta reda på en annan mammas åsikt om hur vi bonusföräldrar ska vara. Vänta lite....
  • Iam
    Anonym skrev 2012-10-12 15:07:38 följande:
    Man kan behandla utomstående som vänner. Skulle du låta en vän vara hos dig utan att ge denne något att äta när denne är hungrig?
    Nej.
    Å andra sidan skulle jag inte låta en vän bete sig illa utan att säga ifrån heller. 
    I mitt hem är det jag som sätter reglerna. Nu delar jag hem med en annan vuxen människa och så sätter vi reglerna tillsammans. Något annat är otänkbart för mig. Det vore som att leva i en diktatur... Varför skulle jag vilja leva så? Varför skulle någon vilja leva så? 

    Sen är det lite intressant att föräldrar så gärna delar med sig av ansvar som att tvätta barnens kläder, laga mat till barnen osv.. Men när det kommer till ansvaret att säga ifrån eller föra vidare värderingar.. Då är det helt plötsligt stopp... Ni ska ha och ha och ha.. men ni tänker inte släppa på något tillbaka.  
  • Anonym
    Anonym skrev 2012-10-12 14:44:40 följande:
    Intressant att du som utomstående har rätten att bestämma till och med över barnens rum.
    Mina bonusbarn ser definitivt inte mig som utomstående. Herregud, vi är verkligen varandras närstående. Hakor skulle tappas i golvet om någon kom till dem och försökte påstå att jag är en utomstående person till deras familj. Och mina bioungar då? Är de också utomstående? För här ser alla barn på varandra som syskon. 

    Hur länge är man förresten utomstående? Vi har ju bott ihop i mängder av år, men det är kanske så för alltid då?
    Hur gör man egentligen för att ta ur barnen deras befängda idé om att jag inte är utomstående och att min man inte är det för mina ungar heller?  
  • Iam
    kitkat skrev 2012-10-12 15:10:11 följande:
    Jag svarar utifrån bonuspäronens åsikter i denna tråden, i andra trådar och på andra arenor. Jag ryser! Angående kalasgrejen som nån skrev. Om föräldrarna säger att det inte ska vara nåt kalas. Bonusföräldern tycker att det ska vara kalas. Då är det inget kalas som gäller. Säger föräldern ja, bonuspäronet nej, så är det ja som gäller. Man är verkligen inte förälder i någon mening alls. Man är en vuxen förebild, en vuxen kompis. Om förhållandet tar slut har man ingen umgängesrätt. Man vill förmodligen inte ens ses, för man är INTE förälder. Tar det slut återgår man och blir INGENTING. Man samarbetar självklart i en familj. Men i grund och botten är ungarna föräldrarnas ansvar. Inte någon annans ansvr.
    Det finns många bonusbarn som kommer att säga emot dig i frågan om en bonusförälder är INGENTING om den slutar bo med barnets förälder. 
    Och vad gäller kalasgrejen som denna någon skrev om.. barnen har varit överlyckliga varje gång, och lyckan i barnens ögon har gjort att även min sambo varit glad för att jag tagit tag i det.
    Din syn är trångsynt och får mig att undra vilken roll i en bonusfamilj du själv har.  
  • BioBonus
    kitkat skrev 2012-10-12 15:10:11 följande:
    Jag svarar utifrån bonuspäronens åsikter i denna tråden, i andra trådar och på andra arenor. Jag ryser! Angående kalasgrejen som nån skrev. Om föräldrarna säger att det inte ska vara nåt kalas. Bonusföräldern tycker att det ska vara kalas. Då är det inget kalas som gäller. Säger föräldern ja, bonuspäronet nej, så är det ja som gäller. Man är verkligen inte förälder i någon mening alls. Man är en vuxen förebild, en vuxen kompis. Om förhållandet tar slut har man ingen umgängesrätt. Man vill förmodligen inte ens ses, för man är INTE förälder. Tar det slut återgår man och blir INGENTING. Man samarbetar självklart i en familj. Men i grund och botten är ungarna föräldrarnas ansvar. Inte någon annans ansvr.
    Här kommer ett inlägg i debatten hur en annan mamma anser att vi bonusföräldrar ska agera:

    "Det handlar i grunden om hur man ser på styvbarn, du (och andra) verkar anse att det är skillnad på dessa kategorier av barn.  

    Jag anser att den dagen man går in i en relation med en förälder så är det samma situation som att adoptera: du tar på dig ett absolut föräldraansvar för det barnet. Det innebär alltså att alla barnen räknas som dina per definition i min värld. Därmed blir alla dina argument irrelevanta i min värld. Du måste orka, för det är dina barn. "

    Så enligt en del mammor så ska vi bli nya mammor, enligt andra så ska vi nöja oss med att vara utomstående. Det är inte lätt att vara alla till lags Skrattande


     
  • Iam
    BioBonus skrev 2012-10-12 15:17:40 följande:
    Här kommer ett inlägg i debatten hur en annan mamma anser att vi bonusföräldrar ska agera:

    "Det handlar i grunden om hur man ser på styvbarn, du (och andra) verkar anse att det är skillnad på dessa kategorier av barn.  

    Jag anser att den dagen man går in i en relation med en förälder så är det samma situation som att adoptera: du tar på dig ett absolut föräldraansvar för det barnet. Det innebär alltså att alla barnen räknas som dina per definition i min värld. Därmed blir alla dina argument irrelevanta i min värld. Du måste orka, för det är dina barn. "

    Så enligt en del mammor så ska vi bli nya mammor, enligt andra så ska vi nöja oss med att vara utomstående. Det är inte lätt att vara alla till lags Skrattande


     
    Och enligt vissa ska vi vara kock och hushållerska, enligt andra ska vi helst flytta ut när barnet är där andra vill ta ifrån oss vårt existensberättigande. 

    Dom enda som faktiskt gillar oss precis som vi är och ser oss som en naturlig del av familjen är barnen... Och helt ärligt.. är det någon annan åsikt som egentligen räknas? 
Svar på tråden detta förb****de daltande