Blir så arg! Hade skrivit ett långt inlägg, men när jag postade så tyckte FL tydligen att jag tog för lång tid på mig!! Men jag ska försöka skriva om de :)
Skepparen skrev 2012-12-27 13:11:24 följande:
Jättefin förklaring, tack för din tid!
En fråga då:
Varför då dessa "mellanbetyg"? Det lämnar ju fortfarande utrymme för tvivelaktiga omdömen från betygsättarna.
"Det var ju nästan ett C så du får du ett D" till en mönsterelev och "Det var tyvärr inte nog för att få ett C så det blir ett E till dig" till grabben med myror i brallan.
För jag antar att de fina graferna du visade är framtagna av något system där man petar in mätningarna från en viss elev och sedan får det förevisat grafiskt? (Nästa följdfråga är väl varför man då inte bara pratar siffror, det lär ju systemet göra internt ändå?

)
Mellanbetygen finns för att de ska finnas flera nivåer att mäta elevens kunskap på, Ifall mönstereleven inte har nått upp till alla kriterier för C men nästan, så ska den inte heller få C utan ett D. Så enkelt är det. Detta är för att man i de förra systemet kunde "kompensera upp" till ett högre betyg, ifall man var jätte stark på några saker och svag på andra kunde de starka väga över, detta ska inte längre vara möjligt, och det är för att alla som får samma betyg i hela landet ska ha samma nivå av kunskap. Men detta ska ju inte komma som en chock för eleven... Fast de är en helt annan diskution :)
Sen så ska vi ju garanterat inte sätta betyg efter en viss elevs beteende, de betygen togs bort på 60-talet om jag inte minns fel!
Men ifall en elev inte kan "sitta still" tillräckligt för att ta till sig kunskapen som läraren försöker lära ut, och läraren i fråga inte är tillräckligt kompetent för att hantera situationen så kanske man ska tänka på andra alternativ för just den eleven..?
Och ja, de ska finnas resurser för dessa elever med "speciella behov" (hatar de uttrycket, vill hellre använda "mänskliga behov"). De saker som behövs mest för alla elever och lärare är tid och resurser, men tyvärr finns inget av de, och de är ett problem.
Jag tror att ifall de bara fanns mera tid för lärarna att faktiskt göra sitt jobb som de är utbildade för så skulle skolan i sig fungera mycket bättre. Här har jag ett räkneexempel,
Ifall en lektion ska vara pedagogisk och didaktiskt bra genomförd så krävs det planering för den lektionen, de tar i snitt 1,5 (för de mest rutinerade lärarna) att planera en lektion som är på en timme, sen är det 1,5 efterarbete efter lektionen för att gå igenom och utvärdera de eleverna har gjort. Då tar de alltså 4 timmar att genomföra en lektion på en timme, tänk då att du har 4 lektioner på en dag, de är 16 timmars arbete/ dag. Och då har vi inte ens räknar in all tid de tar till att ha samtal med enskilda elever, frånvaro rapportering (de är mer än bara en bock på ett papper), mail kontakt med föräldrar, möten med arbetslag/ kollegor, åtgärdsprogram, arbetsprogram, kontakt med myndigheter, uppsamlingstillfällen för missade läx/ provförhör, (lunch..?) osv..
Och nej, man kan inte använda samma lektionsplanering för alla klasser, inte ifall man vill vara didaktiskt korrekt, eftersom man då ska anpassa sina metoder och tillvägagångssätt för den specifika gruppkonstellationen man har framför sig. Fast det är ju tyvärr de som händer, eftersom de inte finns tid för annat...
Graferna i fråga är uttagna som hjälpmedel, inte efter någon viss elevs utveckling. Eleven måste nå vissa punkter för att få betyg, hur högt man kommer på dessa punkter bestämmer sedan vilket betyg man får i de ämnet, men sen de är upp till varje enskild lärare att analysera sina elever och bestämma när eleven i fråga har kommit dit.
Sen kan man ju fråga sig varför de är på detta sätt.. själv så tycker jag att de nya styrdokumenten är väldigt framstressade och endast sjösatta för att regeringen vill ha dem genomförda innan valkampanjen sätter igång (fråga mig inte varför). De nya styrdokumenten kommer endast att gynna de priviligerade barnen (och då menar jag inte bara rika barn, utan även de som har engagerade föräldrar eller inga "mänskliga behov"), och kommer att göra så att kunskapsklyftorna ökar ännu mera! Snedrekryteringen kommer att bli större, och vårat samhälle kommer att bli ännu mera klass-delat.
För att sedan slå den sista spiken i denna skolkista, så har man bestämt att läxhjälp ska bli RUT-avdragbart. Vilket inte alls gynnar de elever som faktiskt behöver extra hjälp i skolan! Det blir ännu svårare att se logiken bakom detta när hjälporganisationer som jobbar specifikt för att hjälpa barn som har de svårt i skolan i utsatta områden, nekas till bidrag (som de är beroende av) med motiveringen att de skulle konkurrera ut RUT-avdragbar läxhjälp...
Det är en väldigt mörk framtid vi går mot inom skolan, och idag så är all fungerande verksamhet driven av utarbetade eldsjälar som gör allt för sina elever och barn. Men vad händer när dessa eldsjälar inte längre orkar? Utan går in i väggen eller får en psykos?(jag har varit med när både och händer, inte kul) Jo hela organisationen faller samman och alla barn som är i behov av extra vård av olika slag hamnar i kläm..
Ett ytterligare problem med det är att de finns en mängd människor som skulle bli fantastiska lärare, men pga den psykosociala situationen så väljer man att inte utbilda sig/ stanna kvar i skolan värld efter avklarad utbildning.
Och på toppen av allt så får lärarna en låg social status, och lågavlönade i Jämförelse med deras gedigna utbildning.
I mina ögon är det inte konstigt att våra barn och ungdomar mår allt sämre, och att vi mäter oss sämre med andra länder i allt flera ämnen. Dagens lärare har ironiskt nog inte tid för sina elever, som borde vara deras enda jobb!