Det nya betygssystemet

Det du säger är alltså att skolan, idag såväl som på min tid således, prioriterar de svaga eleverna på bekostnad av de bättre. Att man idag, precis som förr, bromsar de duktiga barnen så att inte de springer för långt i förväg. Allt för att de svaga inte skall komma allt för långt efter.

Jag tycker att det är för bedrövligt. Jag vill att mina barn skall få en adekvat utbildning som utmanar dem och får dem att anstränga sig. Att bara sitta och slentrianläsa -räkna -idissla ger ingen läslust och efter ett tag upphör längtan efter utmaningar.

Till ettan kommer eleverna efter intensiva förskolestudier av erfarna och utbildade pedagoger (sic!).
Väl där tas de emot av drivna och engagerade lärare som skall lära dem allt.
Där börjar det gå åt skogen och varför gör det det?
Handlar det om "resurser"?
När jag började lågstadiet var vi 23 ungar på en lärare. Hon hette Anna och var aningens äldre än gud.
I mellanstadiet blev vi 27 elever på en lärare och det var inga problem att få tiden att räcka till där.
Högstadiet var vi 33 elever på en lärare och även det fungerade.

Vad är skolans problem idag?
Antingen är lärarhögskolorna absolut sämst på att utbilda nya lärare, eller så är något annat generalknas i skolsystemet. Och nej - här går det definitivt inte att skylla på resurser. Varför krävs det högre personaltäthet per elev idag för att lära eleverna mindre än vad de kunde förr?

 

En formativ bedömning av eleven skall råda, med en summativ slutbedömning som är själva betyget. Det är iaf vad den mesta forskning säger och det är vad de nya kunskapskraven är författade utefter. För att nå A krävs det att du uppnår alla kunskapskrav. I ämnet svenska är det upp emot 14 st (många som ofta går hand i hand, men ff enskilda kunskapskrav). I något annat är det så "få" som fyra. Det handlar således inte om ett betyg på ett prov eller läxförhör, utan om elevens helhetsförmåga. Nu är det ju så att på en termin hinns det sällan med att testa alla 14 kunskapskrav i svenska. Du får hålla dig till några, och dessa hinner du oftast inte testa mer än en eller två ggr. Eleven får inte särskillt mycket tid på sig att visa sina kunskaper m.a.o. Då blir det lätt så att läraren går på prov eller dyl där resultaten går att jämföra. Det sparar tid och kraft- tyvärr må sägas. Att betyg på delmoment sammanfattas och blir ett slutbetyg är fel tex att A, A, C, C skulle bli ett B i slutändan- Utifrån prov sett. Hade detta varit en matris över elevens kunskaper där läsning, läsförståelse och analysförmåga uppgått till A- nivå, men dess förmåga att skriva inlevelsefulla och innehållsrika texter ligger på en C nivå. Ja DÅ är det befogat med ett B i (termins)betyg. Det får inte gå till som så någon berättade att delmoment "sammanfattas"- iaf inte på grund- och gymnasieskolan. 

Sen, vad ett E resp A är värt torde väl gå att se då A är värt 20 p och ett E är värt 10. M.a.o ingen skillnad från G resp MVG. Att det sen tdligen skall vara "svårare" att få ett A säger jag inget om, mer än att om alla kunskapskrav nu är uppfyllda så är det ju ett solklart A. Enda förnyelsen från förra betygssystemet skulle väl då vara det att just alla kunskapskrav ska uppfyllas, annars blir det ett B- eller lägre- beroende på kunskapsnivån. 

F.ö mycket bra andra inlägg om detta, så det var svårt att skriva ett. Men jag hopas det nyanserar debatten mer!

Jag antar att de va några år sen du gick i grundskolan? Lärarutbildningen idag är fantastisk, och problemet ligger inte där, det som är problem idag är alla andra måsten som lärarna behöver göra som man inte behövde då.
De är inte tiden på lektionen som tar tid, utan allt annat som lärare idag måste gör. all dokumentation som hela tiden måste göras för att "hålla ryggen fri" som det så fint heter, annars kan läraren bli av med sin licens och då också bli av med sitt jobb. Så att istället ta sin planeringstid (där du ska planera en pedagogisk och didaktisk lektion), och göra allt annat som inte hinns med men måste göras.

som att tex:  maila föräldrar, skriv veckobrev, göra lpp:er, närvaro/ frånvaro dokumentation, göra åtgärdsprogram för de behövande och utvecklingsprogram för alla, samtala med elever om deras utveckling, samtala med kolleger om elever utveckling, ha utvecklingssamtal med elev, med föräldrar, möte med ledningen, gå på kurser (för att ha den nyaste insikten av pedagogik), skriva bedömningar (i ett buggat program), skriva betyg, rätta prov, analysera och bedöma elevers svar (både muntliga och skriftliga), ha möte med arbetslaget, kanske äta lunch och mycket mycket mera...
det är dit tiden går istället för att göra de man faktiskt blir utbildad till, och det ser jag som ett problem. Sen finns det jätte många inom skolan som har tappat lusten att vara där, och de gör ett ännu sämre jobb än den som verkligen försöker.
den största anledningen till varför de ser ut som de gör är pga den nya skolreformen, och de nya direktiven inom skolan, oftast lokala system.  den nya skolpolitiken gör det väldigt svårt att hinna med, de lärare som jag har gått med har jobbat i snitt 10 timmar gratis i veckan för att hinna med det de måste. och så ska de väl ändå inte behöva vara? de är nämligen en stor skillnad på dagens svenska skola och vad den var för bara 5-10 år sedan.
här är en bra artikel som jag tycker tar upp problemen i dagens skola.

www.lararnasnyheter.se/pedagogiska-magasinet/2012/11/21/regelsystemen-tar-over

Jo, det var några år sedan. Vad det nu har med saken att göra. 

Nästan allt du listar är sådant som mina lärare gjorde med så att det skulle vara en sådan extremt mycket högre belastning håller jag för osannolikt.

På vilket sätt menar du att lärarutbildningen är fantastisk?  En lärare skall lära ut ett eller flera ämnen. Enda sättet att mäta utbildningens värde måste väl då vara att mäta hur bra lärarna sedan blir på att lära ut. Vilket de än så länge bevisligen inte är.

 
Jag tror att en del av problemet är att det sitter en massa flumtomtar på lärarhögskolan som tycker att det är viktigare att lektionerna är pedagogiska och didaktiska än att eleverna faktiskt lär sig något på dem. När eleverna sedan failar grovt i enkel läs och skrivförståelse kan man ju alltid skylla på regeringen, samhället, tomten, fan eller hans moster.

nja, att ha ett samtal med en elev är inte samma som att ha ett utvecklingssamtal.. vilket man har både med och utan föräldrar. ett samtal är när eleven bara vill prata (som händer ofta), ett utvecklingssamtal är när man på bestämd tid går igenom elevens utveckling.

lärarhögskolan finns inte längre, utbildningen är lagd på universitet eller högskola, och eftersom den nya lärarutbildningen började ht-11(om jag inte missminner mig) så finns det inga lärare som har hunnit komma ut i skolan ännu som färdiga lärare....

 vet du vad en pedagogisk och didaktisk plan är för något? jo, det är det som gör lektionen innehållsrik, och ser till så att alla eleverna lär sig något öht... de är därför vi anser att det är viktigt!

Nu har jag inte läst tidigare svar så jag ber om ursäkt om jag upprepar mig.
Dels så tycker jag inte att du ska oroa dig, grabben går bara i sexan och kommer ha gott om tid att plugga upp sina betyg under de kommande åren - även om han inte gör det så påverkar de betygen hans studiegång väldigt lite, om han sedan på gymnasiet inte vill in på något med superhöga poäng.

För det andra så är det svårt för lärarna när man satt betygen G, VG och MVG att direkt komma in i de nya betygssystemen direkt, men som jag förstår det har han ju iallafall E som motsvarar G och C som motsvarar VG.

Lycka till med grabben och hans skolgång iallafall!  

Ja vi får se vad som händer, har ju förstått nu att E är godkänt och inte godkänt minus som jag förut trodde.

Tänk på att det inte bara handlar om betygen, det handlar ju om kunskaper. Ta reda på vad han kan och inte kan i de olika ämnena genom att läsa matriserna, och försök sedan hjälpa honom vidare. 

Ja absolut. Men har du inte bra betyg så begränsas antalet gymnasieutbildningar du kan söka till trots att du har kunskapen så det är ganska svårt att tänka bort signifikansen av att ha bra betyg.

Det är endast det betyg som ges sista terminen i nian som räknas vid gymnasieansökan. Iofs ansöker eleverna till gymnasiet på höstens terminsbetyg, men det slutgiltiga är vårterminens betyg. Så han har inget att oroa sig för. Har han E nu, ska det mycket till att senare få ett F. Han kan bara bli bättre- även om jag tycker E är gott nog i många lägen!

Fast så är det ju inte. Man kan mycket väl få ett C en termin och sedan ett F nästa, eller F en termin och C nästa. Det beror på att man vanligen inte testar alla kunskapskraven samma termin, i a f inte i åk 7-9. Man kanske testar 7 av 10 kunskapskrav ht, och de övriga 3 nästa vt. Åtminstone är det så i de ämnen som har MÅNGA kunskapskrav, t ex historia eller svenska. 

jag vet, jag har svenska. 

Men har du en gång uppnått en kunskap, är det svårt att bli av med den. Får du C i 7 krav och E i 5 krav som testas senare kan ju betyget sänkas, men jag anser, iaf vad det gäller mina nior, att har de en gång uppnått kunskapen så kan den inte tas ifrån dem. En sak är väl om det gäller sjuor som testas för första gången, men niorna har oftast testats flera ggr och har iaf fått några chanser att bli bättre. 

Visst, men om de t ex testas på 7 av kunskapskraven ena terminen och uppnår C på alla så får de ju C den terminen. Om de sedan testas på låt oss säga de 3 kvarvarande kraven nästa termin så räcker det ju med att de får F på ett av dem så blir betyget F. Så ser ju systemet ut numera. Hårt, men så är det. 

Om de inte haft E i de kraven sedan tidigare så ja. Som tur har jag inga sådana "fall" i min nia, så det ska som sagt mkt till att någon skall underkännas i slutbetyget