jag sa till min man att han blivit fet!

Låter jättedumt - men se dig omkring. Det finns kanske ett par miljoner överviktiga i det här landet. Tror du att dom valt att vara tjocka? Vi har massor av människor som missbrukar narkotika och alkohol. Tror du det är nåt som dom vill hålla på med? Vi har massor av människor som röker och på det sättet förstör sin egen kropp. Och tyvärr har vi också en hel del pedofiler och våldtäktsmän som inte klarar ett "normalt" liv.

Min teori är att det fria valet inte existerar. Alla "val" vi gör är bara ett resultat av våra gener och våra inprogrammerade erfarenheter. Och många är inte programmerade för att kunna göra dom "rätta" valen enligt dig.
(Kallas en deterministisk livsåskådning) 

Det där är bara flummerisnack som jag kan tänka mig kan användas som en ursäkt för allt du anger ovan.
Självklart har alla ett val sen är bara frågan om man är beredd att offra det som behöver offras för att klara av det. 

Ska jag tolka det som att du anser att dom som är jättetjocka är det för att dom vill vara jättetjocka? Och att dom som missbrukar vill vara missbrukare? Och att pedofilen vill vara pedofil?

Min åsikt är att i princip 100% av dom som är överviktiga hellre skulle vilja vara normalviktiga. De allra flesta missbrukare  skulle vilja komma ur sitt missbruk. Och jag tror pedofilerna hellre skulle ha ett normalt sexliv. 

Pedofiler förstår jag inte alls vad det har med missbruk att göra.

Och ja jag tror att en del av tjocka, alkoholister, narkomaner vill vara just det och den sidan är starkare än den sida som inte vill.  Jag tror inte på det här med offerkoftan

Men snälla Anders, det är väl stor skillnad mellan att var disponerad och vara determinerad.

Ja, det är stor skillnad. Har jag sagt något annat har jag kanske gjort bort mig?  . (Men jag var tvungen att slå upp orden först innan jag kunde svara, jag är ingen specialist på filosofiska resonemang.)

Helt otroligt att det ALLTID finns undanflykter för att vara överviktig.
Ämnesomsättning, sjukdom, antidepressiv medecin osv.. ALDRIG nämns det som i 95% av fallen är orsaken, felaktig kosthållning, obefintlig motion.
Läser att folk klagar att de inte går ner "Trots" LCHF, nehe, det kanske inte är så som vissa guruer hävdar, att det passar alla. Men jag kan lova dig. Lev på 1000 kalorier om dagen som uteslutande kommer från (Hemska) sockerrika frukt och grönt så kommer du gå ner. Det finns ingen överviktig vuxen människa i världen som inte går ner på 1000 kalorier, oavsett "benstomme" eller ämnesomsättning. Går du ner för långsamt? Promenera en timma om dagen då.
Säg inte att det inte går, då har du bara inte ansträngt dig, eller VALT att hellre sitta och äta halvfabrikat, tacos och chips på "fredagsmyset"
Alla har vi val, väljer man som någon skrev chockladpralinen framför gurkstavarna så får man ta konsekvenserna och inte klaga över sin övervikt.

Klart att det går, det är väl ingen i tråden som sagt något annat.
Ja, jag vet att det går, men det är banne mig inte så lätt som att man bara bestämmer sig och så gör man det rätt sen hela livet. 
Om det vore så enkelt skulle inga människor vara överviktiga, det skulle inte vara en av vår tids största folksjukdomar och vetenskapsmän, dietister och läkare skulle inte ha några problem med att veta hur man bäst hjälper en överviktig.
Kom igen, inte en Stephan Rössner vår egen bantardoktor säger att det är så svartvitt eller enkelt.   

Grejen är ju att det inte är dom överviktiga själva som klagar på sin vikt.
Det är andra människor som klagar och som inte är så lite aggressiva och fördömande.

Varför t ex behöver man en undanflykt för att vara överviktig.
Ska man behöva be om ursäkt för sin övervikt.        

Vidrigt, förstår om du inte tänder på honom längre. Har han varit med om något trauma som gjort att det blivit såhär eller är han bara bekväm och har drabbats av sambofällan?

Men det var ju du som började prata om determinism

Determinismen är problematisk. Det blir ju en fråga om gradskillnader. Saknar vi fri vilja helt och hållet och allt är förutbestämt eller finns det frihetsgrader? I förlängningen blir det en fråga om vi kan sägas ha eget ansvar eller inte. Har vi inte det så är väl vårt öde att stoiskt lida och fördra det öde som givits oss om vi däremot har det så kan vi välja vad vi gör men får då också ta ansvar för det.

Att vi däremot är predisponerade för olika saker är ganska okontroversiellt. Vi har alltså en fallenhet för något men är inte förutbestämda att göra/få det. Den som har anlag för alkoholism är inte förutbestämd att supa sönder sitt liv. De som har anlag att lagra fett i större utsträckning är inte förutbestämda till ett liv med fetma. Alla med bollsinne blir inte heller en ny Zlatan.

De flesta numera anser att vi ansvarar för våra handlingar på ett icke-deterministiskt sätt. Alltså att vi har möjligheten att välja om vi ska eller inte ska göra något. En gång valde vi om vi skulle stoppa mat i munnen och inte motionera. På samma sätt kan vi då också sägas nu ha ett val att sluta stoppa mat i munnen och börja motionera. Sant är att vi lever i ett samhälle som styr oss åt något håll och att metoderna för att styra oss är väldigt utstuderade. Vårt fria val blir därför kringskuret på det viset precis som det begränsas av kunskap, erfarenhet, ekonomi mm. Däremot tycker jag inte reklam mm gör vårt liv deterministiskt utan visar snarare på hur sjukt vårt samhälle är som kan tillåta att vi utsätts för så mycket påtryckningaratt välja fel. Att välja sin egen väg på tvärs mot sin omgivning kan för väldigt många vara lika oöverstigligt som att ändra ett sant deterministiskt öde.