Ni med ca 20 års åldersskillnad i erat förhållande, lite frågor.

Jag är 24 och min sambo är 40 år.

Vi har en son på 2 år och har det jättebra ihop :)

Jag är 32 och mannen 49.
Det var lite kommentarer i början men det var inte någon större fara. Hans äldsta barn än 12 år yngre än jag och det tog ett år innan jag träffade dem (två barn) första gången.
Nu har vi ett barn ihop som numera är storasyskonens lilla ögonsten.

Favoritar och skriver i morgon!

Det skiljer 20 år mellan mig och min sambo. Vi trodde inte att det skulle kunna funka först, men idag är vi förlovade och har en liten på elva månader. Omgivningen har tagit det bra, vi var lite nojiga i början också för vad folk skulle säga, men det har inte varit några problem. Hans äldsta son är 21 idag och den enda som varit lite kritisk, men det har framförallt varit när han varit sur på sin pappa, mot mig har han alltid varit trevlig. Är så glad att vi vågade satsa! Ofta tror jag det kan gå bättre när man har oddsen emot sig i ett förhållande, när man väl bestämmer sig för att köra så är det ju ordentligt genomtänkt. Lycka till med kärleken!

Min mamma har en 18 år yngre särbo. Ser inga konstigheter med det. Min mamma är väldigt ung i sinnet och ser snarare ut som 40 än som snart 60. Har sagt bara, fast mest på skämt att killarna gärna får vara äldre än min bror. Han fyller 36 i år och jag är 29. Dom har fått en del blickar och kommentarer och det tog väl ett par år innan dom själva kunde acceptera sitt förhållande. Dom försökte streta i mot båda två. Den enda som är avis nu är nog pappa. Men han gifte om sig innan mamma träffade sin kille så jag fattar inte varför.
Vi tycker mest att det är roligt att mammas nya ska bli låtsasmorfar nu snart Mamma är lycklig! Det är det viktigaste!!

Inga konstigheter med omgivningen?

Alla positiva svar jag har fått har verkligen gett mig hopp! Nu kan jag till och med släppa åldersskillnaden lite och bara njuta.

Ja, vi är ju medvetna om att det kanske inte riktigt tillhör "normen" med den här åldersskillnaden, så nog har vi gått och pratat mycket om det. Ju mer vi träffas och pratar, dessto mer känner jag bara att jag vill vara med honom.

Tusen tack!

Tack för att du skrev! Väldigt skönt att få höra från någon anhörig också.

Jag och sambon (14 år i mellan) har varit tillsammans i snart fem år och har en treåring tillsammans.
Egentligen har det väl inte varit några jätteproblem men det finns ändå en sak jag funderat lite över....pension.
Han kommer gå i pension många år före mig och det känns sådär.
Kanske konstigt att tänka på sånt redan men för min sambo är det bara lite drygt 15 år kvar....och jag har trettio år kvar. 
Jaja, får försöka tjäna och spara ihop massor så vi kan pensionera oss samtigt och flytta till Thailand tillsammans