• Anonym (Fnulan)

    Arg, ledsen - överkörd!

    Vet inte vad jag ska ta vägen just nu. Jag och min man har haft ett hemskt bråk. Jag har aldrig sett honom så arg! Allt började med att bonus berättade att hans flickvän och han ska bo hos oss i sommar. Jag blev väldigt förvånad då vi har delat upp sommaren redan i vintras. Grejen är att tjejen ska bo här fyra veckor! Hon pratar inte svenska OCH bonussonen ska jobba! Hur farao tänker man då? Hur som helst jag blev riktigt arg, och jag sa att han får styra upp detta. 1. Vi har inte fått någon fråga om det går bra att hon kommer till oss. Så det kom som en blixt från klar himmel. Är det bara jag som tycker att sånt pratar man om? 2. Fyra veckor är väldigt lång tid. 3. Killen ska jobba under tiden. 4. På sin semester vill åtminstonde jag ta det lugnt inte känna att man behöver anpassa sig till någon man inte känner i fyra veckor! Är det konstigt att jag blir upprörd? Hur som, min man började skämta om att då tar vi hit en snygg rysk barnflicka. Det var liksom droppen för mig. Jag blev så jävla förbannad. Jag var upprörd tidigare och så tror han att jag ska tycka det var roligt? Då börjar mannen gorma å skrika om att han minsann har fler barn och att jag inte alltid kan få bestämma osv. Att de alltid ska anpassa sig efter mig. När jag frågade vad han menade kunde han inte ge ngt exempel. Jag bara undrar överreagerar jag? Ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra! Jag är arg och ledsen!

  • Svar på tråden Arg, ledsen - överkörd!
  • Olympia

    Hur gammal är sonen?
    Bor han normalt hos er?
    Ska sonen + flickvän bo hos er under hela er semester? 

  • Anonym (fräckt)

    Du överdriver inte, hade nog bokat in mig själv på ett dyrt hotell i en vecka och gett fakturan till sambon. Sen hade jag vänligt sagt, att eftersom du öppnat hotell hemma så bokade jag in mig på ett annat, där jag får service och inte behöver vara betjänt/husmor/kock.

  • Anonym (Fnulan)

    Här har det hänt lite ser jag. Jag vill förtydliga att jag inte har något emot att bonus bor hos oss, men jag motsätter mig att ha en inneboende i fyra veckor.

    Bonusen har precis blivit myndig, men bor fortfarande vv hos oss och hos sin mamma. När vi gjorde upp om sommarveckorna i vintras, hade vi ingen tanke på att han skulle vilja ha det annorlunda än tidigare. Dvs veckorna har vi bestämt ihop med bonusens mamma. Såhär i efterhand kan man ju tycka att vi borde gjort annorlunda, då han är myndig, men eftersom han fortfarande bor vv så har varken vi eller hans mamma reagerat på detta.

    Det förändrar dock inte min inställning till att ha en inneboende från ett annat land i fyra veckor. 

    Självklart är det ju roligt att hon kommer hit, det handlar inte om det! Men det är faktiskt skillnad på att öppna upp sitt hem för en person över en helg eller en vecka eller i fyra veckor!  Och såklart killen inte jobbar dygnet runt, men han jobbar ju på dagen och då kommer hon ju vara ensam.

    Det vore väl också ändå skillnad om vi hade träffat henne tidigare, om det var en relation som varat ett tag. Men nu är det första gången vi träffas. 

    Någon skrev att det är problem i kommunikationen mellan mig och min man och det kan jag instämma i. Problemet är ju att min man tror att jag säger nej för att det gäller bonus, men det har ju inte med saken att göra. Jag vill inte tillbringa min semester och ha inneboende vare sig det är mina bästa vänner, släktingar osv i fyra veckor!

    Tycker bara detta belyser hur svårt det är att vara bonusförälder. För säger man nej, så är man är en elak bonusförälder, inte en förälder som säger nej. 

     

  • slutatsnusa
    Anonym (Fnulan) skrev 2013-05-21 13:58:58 följande:
    Här har det hänt lite ser jag. Jag vill förtydliga att jag inte har något emot att bonus bor hos oss, men jag motsätter mig att ha en inneboende i fyra veckor.

    Bonusen har precis blivit myndig, men bor fortfarande vv hos oss och hos sin mamma. När vi gjorde upp om sommarveckorna i vintras, hade vi ingen tanke på att han skulle vilja ha det annorlunda än tidigare. Dvs veckorna har vi bestämt ihop med bonusens mamma. Såhär i efterhand kan man ju tycka att vi borde gjort annorlunda, då han är myndig, men eftersom han fortfarande bor vv så har varken vi eller hans mamma reagerat på detta.

    Det förändrar dock inte min inställning till att ha en inneboende från ett annat land i fyra veckor. 

    Självklart är det ju roligt att hon kommer hit, det handlar inte om det! Men det är faktiskt skillnad på att öppna upp sitt hem för en person över en helg eller en vecka eller i fyra veckor!  Och såklart killen inte jobbar dygnet runt, men han jobbar ju på dagen och då kommer hon ju vara ensam.

    Det vore väl också ändå skillnad om vi hade träffat henne tidigare, om det var en relation som varat ett tag. Men nu är det första gången vi träffas. 

    Någon skrev att det är problem i kommunikationen mellan mig och min man och det kan jag instämma i. Problemet är ju att min man tror att jag säger nej för att det gäller bonus, men det har ju inte med saken att göra. Jag vill inte tillbringa min semester och ha inneboende vare sig det är mina bästa vänner, släktingar osv i fyra veckor!

    Tycker bara detta belyser hur svårt det är att vara bonusförälder. För säger man nej, så är man är en elak bonusförälder, inte en förälder som säger nej. 

     
    du har verkligen en poäng där
    låter som om sonen som nu är myndig borde börja ta ansvar för sig själv och att alla hans föräldrar ska backa och låta honom bestämma sina sommarveckor själv (om jag inte missuppfattat vad du skrev om att hans mamma och pappa delade upp honom mellan sig)
    börja betala hemma, hjälpa till i hemmet, kommunicera vilka som kan komma och bo osv
    bor ni i lägnehet eller hus?
    kanske inte helt omöjligt att tjejen kommer i a f?
    hon kanske inte kommer att vara hemma på dagarna överhuvudtaget
    kan sonen och hon vakta nån annans hus/lght, låna husvagn el liknande
  • Anonym (??)
    Anonym (Fnulan) skrev 2013-05-21 13:58:58 följande:
    Här har det hänt lite ser jag. Jag vill förtydliga att jag inte har något emot att bonus bor hos oss, men jag motsätter mig att ha en inneboende i fyra veckor.

    Bonusen har precis blivit myndig, men bor fortfarande vv hos oss och hos sin mamma. När vi gjorde upp om sommarveckorna i vintras, hade vi ingen tanke på att han skulle vilja ha det annorlunda än tidigare. Dvs veckorna har vi bestämt ihop med bonusens mamma. Såhär i efterhand kan man ju tycka att vi borde gjort annorlunda, då han är myndig, men eftersom han fortfarande bor vv så har varken vi eller hans mamma reagerat på detta.

    Det förändrar dock inte min inställning till att ha en inneboende från ett annat land i fyra veckor. 

    Självklart är det ju roligt att hon kommer hit, det handlar inte om det! Men det är faktiskt skillnad på att öppna upp sitt hem för en person över en helg eller en vecka eller i fyra veckor!  Och såklart killen inte jobbar dygnet runt, men han jobbar ju på dagen och då kommer hon ju vara ensam.

    Det vore väl också ändå skillnad om vi hade träffat henne tidigare, om det var en relation som varat ett tag. Men nu är det första gången vi träffas. 

    Någon skrev att det är problem i kommunikationen mellan mig och min man och det kan jag instämma i. Problemet är ju att min man tror att jag säger nej för att det gäller bonus, men det har ju inte med saken att göra. Jag vill inte tillbringa min semester och ha inneboende vare sig det är mina bästa vänner, släktingar osv i fyra veckor!

    Tycker bara detta belyser hur svårt det är att vara bonusförälder. För säger man nej, så är man är en elak bonusförälder, inte en förälder som säger nej. 

     
    Ni gjorde upp veckor utan att ens prata med honom...??? Han är 18 år.
  • Anonym (?)

    men vad är det du är arg för? vad exakt är det som är jobbigt?

  • Anonym (??)
    Anonym (Fnulan) skrev 2013-05-21 13:58:58 följande:
    Här har det hänt lite ser jag. Jag vill förtydliga att jag inte har något emot att bonus bor hos oss, men jag motsätter mig att ha en inneboende i fyra veckor.

    Bonusen har precis blivit myndig, men bor fortfarande vv hos oss och hos sin mamma. När vi gjorde upp om sommarveckorna i vintras, hade vi ingen tanke på att han skulle vilja ha det annorlunda än tidigare. Dvs veckorna har vi bestämt ihop med bonusens mamma. Såhär i efterhand kan man ju tycka att vi borde gjort annorlunda, då han är myndig, men eftersom han fortfarande bor vv så har varken vi eller hans mamma reagerat på detta.

    Det förändrar dock inte min inställning till att ha en inneboende från ett annat land i fyra veckor. 

    Självklart är det ju roligt att hon kommer hit, det handlar inte om det! Men det är faktiskt skillnad på att öppna upp sitt hem för en person över en helg eller en vecka eller i fyra veckor!  Och såklart killen inte jobbar dygnet runt, men han jobbar ju på dagen och då kommer hon ju vara ensam.

    Det vore väl också ändå skillnad om vi hade träffat henne tidigare, om det var en relation som varat ett tag. Men nu är det första gången vi träffas. 

    Någon skrev att det är problem i kommunikationen mellan mig och min man och det kan jag instämma i. Problemet är ju att min man tror att jag säger nej för att det gäller bonus, men det har ju inte med saken att göra. Jag vill inte tillbringa min semester och ha inneboende vare sig det är mina bästa vänner, släktingar osv i fyra veckor!

    Tycker bara detta belyser hur svårt det är att vara bonusförälder. För säger man nej, så är man är en elak bonusförälder, inte en förälder som säger nej. 

     
    Varför tror han att du säger nej för att det s´gäller bonus? Har du ofta problem med hans barn?
  • sextiotalist
    Anonym (??) skrev 2013-05-21 14:19:53 följande:
    Ni gjorde upp veckor utan att ens prata med honom...??? Han är 18 år.

    Nog borde 18-åringen i högsta grad varit involverad i sommarens planer, men å andra sidan kan det vara en 18-åring som hittills följt med strömmen, dvs låtit föräldrarna bestämma åt honom.
  • SupersurasunkSara
    Anonym (??) skrev 2013-05-21 14:19:53 följande:
    Ni gjorde upp veckor utan att ens prata med honom...??? Han är 18 år.
    TS förklarade ju det, att de inte riktigt tänkte sig för,
  • Anonym (??)
    SupersurasunkSara skrev 2013-05-21 14:30:55 följande:
    TS förklarade ju det, att de inte riktigt tänkte sig för,

    Men hur kan man missa det...? Han är 18 år.... Han borde ha fått något att säga till om för flera år sen.
Svar på tråden Arg, ledsen - överkörd!