• Anonym (Fnulan)

    Arg, ledsen - överkörd!

    Vet inte vad jag ska ta vägen just nu. Jag och min man har haft ett hemskt bråk. Jag har aldrig sett honom så arg! Allt började med att bonus berättade att hans flickvän och han ska bo hos oss i sommar. Jag blev väldigt förvånad då vi har delat upp sommaren redan i vintras. Grejen är att tjejen ska bo här fyra veckor! Hon pratar inte svenska OCH bonussonen ska jobba! Hur farao tänker man då? Hur som helst jag blev riktigt arg, och jag sa att han får styra upp detta. 1. Vi har inte fått någon fråga om det går bra att hon kommer till oss. Så det kom som en blixt från klar himmel. Är det bara jag som tycker att sånt pratar man om? 2. Fyra veckor är väldigt lång tid. 3. Killen ska jobba under tiden. 4. På sin semester vill åtminstonde jag ta det lugnt inte känna att man behöver anpassa sig till någon man inte känner i fyra veckor! Är det konstigt att jag blir upprörd? Hur som, min man började skämta om att då tar vi hit en snygg rysk barnflicka. Det var liksom droppen för mig. Jag blev så jävla förbannad. Jag var upprörd tidigare och så tror han att jag ska tycka det var roligt? Då börjar mannen gorma å skrika om att han minsann har fler barn och att jag inte alltid kan få bestämma osv. Att de alltid ska anpassa sig efter mig. När jag frågade vad han menade kunde han inte ge ngt exempel. Jag bara undrar överreagerar jag? Ärligt talat vet jag inte vad jag ska göra! Jag är arg och ledsen!

  • Svar på tråden Arg, ledsen - överkörd!
  • fläta

    Ja, sådant hör till när ungarna har blivit stora men ännu inte flyttat ut. Eller, jag tycker i alla fall att det hör till och det hade därför inte varit ett problem för mig. Jag behöver heller inte bli särskilt tillfrågad om sådant, det räcker fint om ungarna pratar med en av oss.

  • Anonym (??)
    SupersurasunkSara skrev 2013-05-21 14:56:59 följande:
    Jag gav en förklaring till en av de som tydligen inte har något som helst problem att påtvingat ha en främmande människa i sitt hem i 4 v att alla inte är som de. TS kanske är mer som jag, som inte gillar att ha folk påtvingat sig, faktum är att jag upplever TS som en som är lite som jag, andra kanske uppfattar henne på annat sätt.

    Jag kan känna att de får vad de sått.. De har ju inte diskuterat med sonen eller hört efter hur han känner inför ssker - hur ska han då ha kunnat lära sig att göra det?
  • M166

    Jag tycker om att ha gäster, även sådana som ej talar svenska och behöver visas runt. MEN jag skulle aldrig acceptera att någon i hushållet påtvingar en långtidsgäst utan att rådfråga med mig (och med andra vuxna medlemmar i hushållet).
    TS, du har all rätt att vara förbannad, tycker jag. 

  • SupersurasunkSara
    Anonym (??) skrev 2013-05-21 15:02:51 följande:

    Jag kan känna att de får vad de sått.. De har ju inte diskuterat med sonen eller hört efter hur han känner inför ssker - hur ska han då ha kunnat lära sig att göra det?

    Mycket möjligt, men de (TS) behöver inte gilla det för det.
  • asta66
    SupersurasunkSara skrev 2013-05-21 14:53:19 följande:
    För mig hade det varit vedervärdigt att ha en människa hemma så länge, främlig eller vän, strunt samma för mig, jag vill inte ha en människa inpå mig på det viset så länge som jag inte har valt själv, speciellt inte som jag inte ens blev tillfrågad som i det här fallet.
    Är man gammal nog att ha flickvän är man väl kapabel att kommunicera och fråga. Det är väl bara att Ts och sambo får säga nej.
  • Anonym (??)
    asta66 skrev 2013-05-21 15:10:44 följande:
    Är man gammal nog att ha flickvän är man väl kapabel att kommunicera och fråga. Det är väl bara att Ts och sambo får säga nej.

    Ts partner verksar inte ha några problem med detta.
  • Anonym (Fnulan)

    Jag förstår att många reagerar på att vi (killens föräldrar och jag) bestämt sommarens veckor. Detta bestämdes dock när han inte var myndig - det är nämligen så att vi behöver planera våra semestrar ganska tidigt. Det kanske var fel, men varför ska jag stå till svars för det? Det är väl hans föräldrar som borde reflektera över att han kommer vara myndig och således borde kunna sköta sig mer själv? Och även om jag borde tänkt på det, så spelar det ändå ingen roll vad jag tycker. 

    Killen har blivit behandlad som ett barn till exakt den dagen han fyllde 18. Exempel på detta att han t ex inte fått ta hand om sitt studiemedel. 

    Nu när han är 18 bestämmer han ju själv MEN det är inte jag som bonusförälder som har uppfostrat honom, han har två föräldrar som har tyckt att det ska vara såhär. Tvärtom har jag varit den som tryckt på om att han själv borde få ansvara för sitt studiemedel. MEN återigen jag har inget att säga till om så varför hacka på mig? Det är inget jag har kunnat påverka hur gärna jag än har velat. 
     

  • Utan Barn
    SupersurasunkSara skrev 2013-05-21 14:56:59 följande:
    Jag gav en förklaring till en av de som tydligen inte har något som helst problem att påtvingat ha en främmande människa i sitt hem i 4 v att alla inte är som de. TS kanske är mer som jag, som inte gillar att ha folk påtvingat sig, faktum är att jag upplever TS som en som är lite som jag, andra kanske uppfattar henne på annat sätt.
    Exakt. Jag hade VERKLIGEN inte heller velat ha någon boende hos mig en månad. Inte någon av mina vänner, inte mina föräldrar, inte sambons föräldrar och inte ev partners till sambons barn.

    Om man sen är en sådan person som jag, eller en person som tycker det är HELT okey, så kan man väl enas om EN sak:

    Att man självklart frågar innan och tar ett sådant beslut gemensamt.
  • SupersurasunkSara
    asta66 skrev 2013-05-21 15:10:44 följande:
    Är man gammal nog att ha flickvän är man väl kapabel att kommunicera och fråga. Det är väl bara att Ts och sambo får säga nej.
    Det tycker jag med, men så gjorde nu inte TS bonusson vilket medfört tjafs mellan TS och hennes man.
  • Anonym (??)
    Anonym (Fnulan) skrev 2013-05-21 15:13:37 följande:
    Jag förstår att många reagerar på att vi (killens föräldrar och jag) bestämt sommarens veckor. Detta bestämdes dock när han inte var myndig - det är nämligen så att vi behöver planera våra semestrar ganska tidigt. Det kanske var fel, men varför ska jag stå till svars för det? Det är väl hans föräldrar som borde reflektera över att han kommer vara myndig och således borde kunna sköta sig mer själv? Och även om jag borde tänkt på det, så spelar det ändå ingen roll vad jag tycker. 

    Killen har blivit behandlad som ett barn till exakt den dagen han fyllde 18. Exempel på detta att han t ex inte fått ta hand om sitt studiemedel. 

    Nu när han är 18 bestämmer han ju själv MEN det är inte jag som bonusförälder som har uppfostrat honom, han har två föräldrar som har tyckt att det ska vara såhär. Tvärtom har jag varit den som tryckt på om att han själv borde få ansvara för sitt studiemedel. MEN återigen jag har inget att säga till om så varför hacka på mig? Det är inget jag har kunnat påverka hur gärna jag än har velat. 
     

    Men oj... Ni har verkligen fått det ni sått.. De flesta låter ju barnen ha ett ord med om boendet från tex 12 år..
    Ni förväntar er att han ska vara vuxen och agera vuxet på grund av ålder? Vilken besvikelse ni kommer få.. Det är något som kommer med uppfostran och att man har fått ta ansvar..

    Du har inget att säga till om? Hur länge har du varit i familjen?
    Har det varit mycket bråk mellan dig och grabben?    
Svar på tråden Arg, ledsen - överkörd!