• Anonym (deprimerad)

    Tror jag kommer få sparken..:(

    Imorse när jag kom till jobbet ville min chef prata med mig, det visade sig att hon vill ha ett möte med mig imorgon. Med oss kommer också 1-2 HR-personer vara och tydligen ska vi prata om mina arbetsuppgifter. Vad sjutton betyder det här? Kommer jag få sparken? Jag har misskött mig lite på sistonde pga att jag mår väldigt dåligt, min man misshandlar mig blandannat(har skrivit flera trådar om det här) och jag har varit sjuksriven väldigt mycket pga detta. Jag vill ju försöka undvika att gå till jobbet med blåtiror.

    Mitt liv är ett totalt kaos och jag fattar inte hur jag ska klara av att ta mig ur den här situationen, har nog aldrig mått så här dåligt.
    Vi är helt beroende av att jag har jobb då in kille plugga(utan csn) och extrajobbar lite. Om jag blir av med jobbet så känns det typ som jag förstör våra liv.

    Vad tror ni det betyder? Att de vill prata med mig om mina arbetsuppgifter? Jag har en Väldigt dålig känsla. Tacksam för alla spekulationer och synpunkter..


    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2013-10-10 07:09
    Jag vet inte riktigt var jag ska börja, mötet var en riktig chock. Jag fick inte sparken, men ärligt talat kan jag inte förstå hur jag ska kunna jobba kvar. Det handlade inte om att jag hade gjort nått stort fel, var bara en massa småfel, saker som alla mina kollegor gör fel varje dag. Nu menar jag inte att förminska det jag gjort, jag hade ju gjort många av dom här småfelen. Det här är saker som jag kan rätta till, det är bara upp till mig så det känns helt hanterbart. Det som gör att jag känner att jag inte vet om jag kan jobba kvar är att tydligen har det snackats väldigt mkt skit om mig. Mina närmaste kollegor har gått och sagt en massa saker om mig, saker som inte stämmer. Sagt till min chef att jag itne lyssnar om jag får kritik bland annat vilket inte är sant alls. Det här har pågått ett tag. Mina närmaste kollegor har dessutom, bakom min rygg, gått och granskat allt arbete jag gjort. Det känns jätte konstigt. Vissa saker av det dom sagt kan jag förstå men andr saker är rent skitsnack. Och det som är så jobbigt är att jag itne haft en chans att försvara mig. Min chef verkar tro på vad de här personerna säger helt och hållet.
    Jag VET att det framförallt är en viss kollega då hon är rätt speciell. Ibland är hon trevlig och sen ibland är hon rent ut sagt elak. Varför jag inte tagit upp det med chefen är för att jag vet att hon egentligen mår väldigt dåligt(depression) och jag tänker att hon bara råkar ta ut sitt dåliga mående på andra, att det kanske inte är riktat mot mig. Sånt kan jga ta.
    Precis innan jag började här var hon nära på att få en kollega att sluta då hon kände sig mobbad... Den tjejen är hur duktig och hur trevlig som helst!! Det känns så jobbigt att de har under nån månads tid haft möten om mig där de snackat om mig. Vad hände med att prata med personen direkt i fråga?

    Så ni som trodde att mötet handlade om att de kanske brydde sig om mig var ju väldigt fel ute. Känns så stört när jag faktiskt haft väldigt mkt blåmärken och blåtiror i ansiktet.

    Jag börjar undra om det kanske är nått fel på mig, jag kanske är hemsk, kan ju inte jag veta. Om jag inte vore en dålig person så skulle inte det här hända.

    Har inte fått med allt, ska försöka skriva lite mer senare, bra att ventilera sig lite.

    Tack så jätte mkt alla som stöttar och skriver, det betyder mkt faktiskt.
  • Svar på tråden Tror jag kommer få sparken..:(
  • Anonym (deprimerad)

    Varför jag ville boka om mötet var för att vara lite mer beredd. Har haft fullt upp senjag fick reda på det, inte hunnit tänka så mycket. Jga tycker det exempelvis är jobbigt att inte veta vilka personer som skulle vara med och dessutom ville jag hinna prata med facket innan och få råd. Det var inga som helst problem att boka om. Jag kommer skriva här hur det gick sen.

    Det enda jag vill göra är att åka hem och gråta typ, hoppas på att jag är sjävl hemma senare. Orkar inte med folk. Känns jätte jobbigt då jag vanligtvis vill träffa mina vänner så mkt som möjligt. Nu orkar jag inte för att jag hela tiden måste spela en roll, jag kan liksom inte hålla masken längre. Har ställt till det så mkt och har så mkt att ta tag i så att det blir förlamande, orkar knappt nått. Men jag måste tänka att det blir bättre nån gång, det är lite mörkt just nu.

  • SupersurasunkSara

    Eg behöver du bara ta tag i en enda sak just nu. Den svåraste kan jag tänka mig och det är att göra slut med din kille. Ring kvinnorjouren så får du hjälp, ring en vän och be dem om hjälp, tala med din chef, kanske de kan hjälpa osv. Allt annat kommer av sig själv sen.

  • Anonym
    Anonym (deprimerad) skrev 2013-10-08 12:38:45 följande:

    Varför jag ville boka om mötet var för att vara lite mer beredd. Har haft fullt upp senjag fick reda på det, inte hunnit tänka så mycket. Jga tycker det exempelvis är jobbigt att inte veta vilka personer som skulle vara med och dessutom ville jag hinna prata med facket innan och få råd. Det var inga som helst problem att boka om. Jag kommer skriva här hur det gick sen.

    Det enda jag vill göra är att åka hem och gråta typ, hoppas på att jag är sjävl hemma senare. Orkar inte med folk. Känns jätte jobbigt då jag vanligtvis vill träffa mina vänner så mkt som möjligt. Nu orkar jag inte för att jag hela tiden måste spela en roll, jag kan liksom inte hålla masken längre. Har ställt till det så mkt och har så mkt att ta tag i så att det blir förlamande, orkar knappt nått. Men jag måste tänka att det blir bättre nån gång, det är lite mörkt just nu.


    Har du inte haft mötet?
  • Kjell2
    Anonym (deprimerad) skrev 2013-10-08 12:38:45 följande:
    Varför jag ville boka om mötet var för att vara lite mer beredd. Har haft fullt upp senjag fick reda på det, inte hunnit tänka så mycket. Jga tycker det exempelvis är jobbigt att inte veta vilka personer som skulle vara med och dessutom ville jag hinna prata med facket innan och få råd. Det var inga som helst problem att boka om. Jag kommer skriva här hur det gick sen.

    Det enda jag vill göra är att åka hem och gråta typ, hoppas på att jag är sjävl hemma senare. Orkar inte med folk. Känns jätte jobbigt då jag vanligtvis vill träffa mina vänner så mkt som möjligt. Nu orkar jag inte för att jag hela tiden måste spela en roll, jag kan liksom inte hålla masken längre. Har ställt till det så mkt och har så mkt att ta tag i så att det blir förlamande, orkar knappt nått. Men jag måste tänka att det blir bättre nån gång, det är lite mörkt just nu.
    Föutom att göra dig av med pojkvännen borde väl två saker att fixa direkt  kontakta facket och  ta reda på deltagarna.

    .


  • Thotis90

    Du borde säga som det är på mötet: att din sambo misshandlar dig och att det är anledningen till att arbetsuppgifterna har blivit av sämre kvalitet och att du har varit borta en del. Det kan i sin tur resultera i, om du ha ren bra arbetsgivare, att du får den hjälp du behöver för att må bättre och kunna vara kvar på jobbet.

    Vad gäller din relation anser jag att du bör försöka lämna honom. Det är dock lättare sagt än gjort (jag har själv blivit misshandlad av en partner, så jag vet...), men tro mig. Du kommer att må så mycket bättre när det steget väl är taget.  


    Oförklarligt (och sekundärt) barnlös - hedblom.blogg.se
  • Anonym (Kämpa på)

    Tycker det är väldigt fult av chefen att ta med sig två HR-människor och du är helt ensam. Därför tycker jag att första steget är att ta kontakt facket så att du inte behöver sitta själv på mötet!
    Verkar som om du mått dåligt ett tag och hållit allting inom dig. Har du ingen kompis eller släkting du kan prata med? Låter mycket att bära att detta själv.
    Stor kram till dig TS och hoppas allt går bra!

  • Anonym (fan på väggen)
    Anonym (Kämpa på) skrev 2013-10-08 12:52:54 följande:
    Tycker det är väldigt fult av chefen att ta med sig två HR-människor och du är helt ensam. Därför tycker jag att första steget är att ta kontakt facket så att du inte behöver sitta själv på mötet!
    Verkar som om du mått dåligt ett tag och hållit allting inom dig. Har du ingen kompis eller släkting du kan prata med? Låter mycket att bära att detta själv.
    Stor kram till dig TS och hoppas allt går bra!
    Låter som att de flesta här målar fan på väggen. Jag gissar att det helt enkelt har att göra med att TS varit sjukskriven mycket på sistone och man därför behöver ha en diskusssion om ev. rehabilitering eller omfördelning av arbetsuppgifter. Tror inte alls att chefen vill sätta dit TS, eller ge henne sparken.
  • Anonym (gå nu!)

    Men seriös kvinna, att du är rädd att få sparken är för att du vet att din "man" kommer misshandla dig då, och du är även rädd över tiden som du kommer behöva vara hemma med honom. 
    Jaag förstår dig. helt och hållet att du är rädd.
    Men ställ dig framför spegeln, kolla noga. Vad ser du? Vem ser du?
    Hur kunde någon få dig att känna dig så liten, så hjälplös? snart står du på sista rutan, redo att invänta och se om han ska slita undan rutan under fötterna på dig.. Vad händer sedan?

    Är du värd att någon slår dig? DU FÖRTJÄNAR INTE ATT HAN RÖR DIG, vad du än gör eller säger.
    DU FÖRTJÄNAR ETT GOTT LIV; EN TRYGGHET OCH NÅGON SOM ÄR SNÄLL MOT DIG! - alla årets dagar.

    Jag vet inte hur du vill att man ska bemöta dig, men eftersom du skriver på ett forum så.. . .
    - Jag suckar just nu åt dig, ännu en tjej som är för feg för att gå, som låter sig misshandlas..
    Ja, det är svårt att lämna "tryggheten", JA, han kanske har fått dig att tro att ingen kommer älska dig som han, ingen tycker om dig, att du är ful och rent av borde vara tacksam över att han är din man (och orkar stå ut med dig!)
    MEN vet du vad? - Hur du än ser ut är jag säker på att du är vacker, att du är någon, duktig, snäll, rolig, omtänksam och en kärleksfull tjej, och jag är 200% säker på att du är och kommer få ett riktigt liv om du lämnar förhållandet du har nu och startar om på egen hand.. DU kommer att träffa en ny man, när du är redo.
    Folk kommer spana in dig, och du kommer känna att du är attraktiv. Du kommer också med hjälp (terapi)
    växa och känna dig stark och att du har livet inom dig.

    Men det är ditt val! ändra lever du i situationen livet ut, kanske slår han ihjäl dig och du hamnar i aftonbladet under rubriken "Man misshandlade sin kvinna till döds".. Eller så, går du NU, och tar tillbaka ditt liv.
    Jag tror på dig. Många människor gör det. och vågar du berätta detta för dem du känner, ska du se att DIN familj/vänner kommer kämpa för dig.  

  • Anonym (Kämpa på)
    Anonym (fan på väggen) skrev 2013-10-08 13:00:24 följande:
    Låter som att de flesta här målar fan på väggen. Jag gissar att det helt enkelt har att göra med att TS varit sjukskriven mycket på sistone och man därför behöver ha en diskusssion om ev. rehabilitering eller omfördelning av arbetsuppgifter. Tror inte alls att chefen vill sätta dit TS, eller ge henne sparken.
    Hoppas du har rätt!
    Men vad mötet än handlar om är det bra att ha en facklig person med sig. Vet en på mitt jobb som var sjuk mycket och hon blev inkallad till ett möte då hon blev övertalad att gå ner från 100% till att jobba 75%. Det var två personer på mötet och min kollega var ensam så hon gick med på detta, efteråt ångrade hon sig och önskade att hon haft någon som stöd. Man kan ju bli väldigt låst i en sådan situation och gå med på saker som man inte vill egentligen.
  • Smartie

    TS, på ett sätt tror jag att det är BRA att chefen har reagerat, även om det känns hemskt för dig just nu. Glöm inte att de inte kan sparka dig utan starka skäl och inte enbart för att du har varit borta mycket. Men detta kanske tvingar dig att vakna upp? Tvingar dig ur de gamla hjulspåren, tvingar dig att AGERA. Ibland behövs någon eller något som "skakar om" en när man tycker sig befinna sig i en hopplös situation. Då får man ofta styrka och kraft som man inte trodde att man hade. Men var inte rädd för att ta hjälp utifrån! Du förtjänar all stöd och all hjälp du kan få!

Svar på tråden Tror jag kommer få sparken..:(