Hej
Här tänkte jag att vi kunde samlas, alla vi som väntar barn och är "lite" äldre. Första barnet eller femte spelar ingen roll. Alla är välkomna, tycker inte heller det spelar roll hur långt gången man är. Vi stöttar varann fram till förlossningen :)
Jättekonstigt! Blodprovet kan göras from v. 9 och mäter 2 (tror jag) biomarkörer som kan tyda på kromosomavvikelse, denna risk kombineras med ultraljud v 11-14 (10+ till 13+) som mäter nackspalt och kollar på riskmarkörer (såsom näsben) och ett svar kan då ges direkt. Man gör inte ul för att datera (man kan datera också men det är inte huvudsyftet, och riktig datering glrs ändå på Rul). Om blodprovet tas samtidigt så kan svaret dröja något pga blodanalysen. Att man tar blodprovet efter har jag aldrig hört talas om. Du måste verkligen ringa och fråga!!
Jag har den senaste veckan/veckorna känt en del smärta i magtrakten som jag trott var ligamenten men nu börjar jag fundera... Ska nog ta och kontakta BM imorgon om det. Dels så har jag haft lite sammandragningar innan, men så i helgen, en stund efter att vi hade haft mys så fick jag så grymt ont, som kramp, i magen och låg dubbelvikt tills det gick över. Så i natt så vaknade jag av att dottern grät efter en mardröm och jag tänkte gå upp för att trösta henne. Men återigen högg det till i magen som i kramp och jag kunde verkligen inte sträcka ut mig utan fick sitta dubbelvikt i någon minut tills det släppte. Så idag, på jobbet skulle jag ut och äta lunch med några kolleger. Vi gick rätt fort pga kylan. När vi satt oss ner kom den där smärtan igen. Återigen släppte den efter någon minut, men nu började jag verkligen på att bli orolig! Kan det vara "bara" ligamenten eller är det något annat? Bebisen känner jag ju dagligen så den tycks ju må bra, men den där enorma smärtan.... Jag har även haft lättare känningar vid några tillfällen mellan de här gångerna, men då har det mest bara varit en hanterbar smärta. Dom gångerna har jag kunnat lokalisera det till höger sida, långt ner. När jag tryckt på den ömma stället har jag inte känt någon skillnad. Har någon av er andra känt något liknande?
Svaret på kub kom på posten idag. Det stod inga siffror utan endast låg risk. Väldigt skönt men ändå är jag fundersam hur hela denna procedur kan få gå till på detta sätt. Ska fråga bm vid nästa besök!
Long time no se...
Jag har haft det kämpigt med hälsan, tre UVI:s med penicillin på raken och ännu inte bra.
Och nu så har jag via spec-MVC fått långtidsbehandling mot bakterier i urinen. Tar en Furadantin per kväll. Hoppas att nästa urinodling är bra!
Men fick ju toppenresultat på KUB innan jul. Och i förra veckan var vi på RUL, bebisen mådde bra, men BM kunde inte bestämma kön. Men gissade flicka. Dock så hade jag föreliggande moderkaka och moderkakan i framvägg, framförliggande. Så om den förblir så så blir det automatiskt snitt. Men nytt UL vecka 28 för att se moderkakans läge.
På onsdag är jag halvvägs vecka 20 - jippi!
Hemma igen. Blev inget KUB i dag utan får ta det om en vecka men är glad ändå. Den lilla vägrade helt enkelt att samarbeta överhuvudtaget. Jag har väldigt mycket ärrvävnad efter mitt akutsnitt (som gick upp och behövde sys om, så jag har ärr som efter två snitt) och det gör det lite svårt att se om man inte får syn på den lilla i en bra vinkel. Och det var den tydligen inte alls intresserad av. Men det var samtidigt skönt att se hur den fnattade runt, och storleken stämmer, så vitt hon kund mäta (den lyckades åla till det i sid led med och total vägrade att ligga någorlunda rak med ryggen) med vad de sa på VUl (dvs ett par dagar större än vad det borde vara, men det är ju bara positivt :) )
Hej! Ville bara berätta att gjorde VUL i måndags och allt såg helt normalt ut! 
Vi såg ett litet hjärta slå och både jag och killen började gråta. 
Helt otroligt, det var så man tappade andan. Jag har läst så mycket om det men det går inte att föreställa sig förrän man upplever det själv. Det är en liten människa därinne, med ett litet hjärta som slår. Tappar nästan andan nu bara jag skriver om det. Får komma tillbaka i v. 12 (är i vecka 9, 8+4 idag) men som det känns just nu är det ok ändå. Så länge jag inte blöder och känner mig gravid vill jag nog bara njuta av det. fast å andra sidan kan det ju vara mysigt att se den lilla jordgubben igen, få träffa den liksom.
Ville bara dela min glädje.
Vi var RUL i fredags och allt såg bara bra ut. Vi kollade inte könet. Bebis var precis så stor som man kan förvänta sig när man är i vecka 19+0 så det var ju trevligt att veta (även om BF inte hade fått ändras även om måtten hade visat annat då vi gjorde IVF och därmed vet de på vår klinik exakt på minuten när ägget befruktades )Det var lite kul för vi kunde se hur bebis drack och sedan se att "allt" fungerade efter det