Svärmor sade att deras barn är sötare än vårt!

Jag har läst dina övriga kommentarer, trist att du inte har så bra kontakt med din mamma.

Naturligtvis ska svärmorn inte behandla det adopterade barnet dåligt, hon ska vara vänlig och respektfull, men hon kan behandla barnen olika tycker jag. (Om hon vill alltså.) Det adopterade barnet har ju sina föräldrar, så svärmodern är knappast den viktigaste i barnets liv.

Mina åsikter är säkert inte politiskt korrekta, men faktum är att många adopterade letar efter sina riktiga föräldrar (de använder själva det uttrycket) och vill tillbaka till sina rötter, så uppenbarligen spelar gener en stor roll för många adopterade också.

Vem har sagt något om att inte glädjas? Själv gladdes jag åt då min bror lyckades komma in på sitt förstahandsval på universitetet eller då min syster träffade sin kille. Det betyder inte att jag älskar min systers kille eller min brors universitet.

Man får tycka och tänka vad man vill. Men ibland är det kanske bättre att hålla sina åsikter för sig själv istället för att kläcka ur sig något som kan såra andra.
Det svärmor gjorde här var fruktansvärt klumpigt och okänsligt.
Men vad är det som är ytligt med att bli sårad över en dum kommentar om ens barn?
Det kan nog säkert vara extra känsligt med tanke på att TS barn är adopterat.

Svärmor kanske inte har valt det,nej. Men det är väl ingen ursäkt för henne att kläcka ur sig sårande kommentarer om barnet.

Nej hon har inte valt att adoptera, men hon ska acceptera och respektera att hennes son har adopterat. OM svärmodern har sådana problem med att kunna acceptera ett adopterat barnbarn så bör hon söka hjälp. Det är inte normalt. Då har hon säkert även andra bekymmer. 

Lite skillnad att jämföra ett nytt barn i släkten med ett universitet!

Det börjar så, o. det är lätt att det fortsätter om inte föräldrarna sätter stopp. Jag tror att det är så Ts tänker iom att hon reagerade så starkt som hon gjorde.

Det blev så för att inte min "mamma" tog mitt parti så som Ts gjorde här o. reagerade. Den behandling jag fick gick så långt att jag hörde min sk. "mormor" ifrågasätta att jag adopterats. Hon lyckades att förstöra min o. "mammas" relation med sitt skitsnack och jag fick tyvärr inte chansen att reda ut det med henne heller då hon gick bort medan jag fortfarande var tonåring.

Kan det jag skriver bidra till att ett adoptivbarns föräldrar får upp ögonen, säger ifrån o. skyddar det från släktingar som min "mormor" o. denna farmor så är det värt det
Men du som inte är adopterad eller A-förälder har nog svårt att förstå varför.

 

 

 

Nej, det är det inte, kommentaren var absolut inte okej.


Som vilka bekymmer då? Vi har dessutom ingen aning om hur hon känner, vi gissar bara här i tråden. Förövrigt kan man acceptera att ens barn har adopterat, vara glad för barnets skull men ändå inte se det som sitt barnbarn.


Du förstod säkert poängen!

Nu är det så att människor har en förmåga att leva sig in i olika situationer, man behöver alltså inte ha varit med om situationen för att förstå eller ha en åsikt.

Jag kan såklart inte yttra mig om dina upplevelser då jag vet för lite, det låter dock som att din mormor var ganska elak. Det tycker jag absolut inte är okej, jag tycker svärmoren i trådstarten gjorde helt fel som sa så om barnet. Det är inte okej! Man ska aldrig förolämpa någon eller vara elak, särskilt inte mot någon som inte har gjort något. Däremot förstår jag om man inte ser det adopterade barnet som sitt barnbarn och därmed behandlar barnet annorlunda (utan att vara elak såklart) Tänk såhär, jag behandlar inte min pojkvän likadant som min systers pojkvän. Det betyder inte att jag ogillar honom eller tycker att han är en dålig person, men jag älskar honom inte heller.

Nu blev det helt fel, jag behandlar inte min systers pojkvän likadant som min pojkvän ska det såklart stå.