• Anonym (orkar inte)

    orkar inte!

    Jag och sambon har första barnet på väg. Han har även två barn från ett tidigare förhållande som bor här varannan vecka. Barnets mamma är strulig och nu vill barnen flytta hit på heltid. Jag orkar inte! Jag har inget emot dem och försöker verkligen göra mitt bästa för dem, men de kräver så mycket uppmärksamhet och sambon är sällan hemma. Jag har foglossning och är trött och har nog med mitt eget jobb... Varannan vecka går bra för då får jag "vila" däremellan, men på heltid? Sambon visar noll förståelse. Vad ska jag göra?

  • Svar på tråden orkar inte!
  • Anonym (bio)
    nyans skrev 2014-06-07 09:01:03 följande:
    Har du alltid otur när du tänker? Barnen ska inte behöva bo med en strulig mamma, MEN då är det pappan som har ansvaret för dem. Inte ts. Hon kan hjälpa till, men han kan inte förlita sig på att hon alltid finns där. Om hon reser bort eller separerar, får han ändå ta hela ansvaret.



    Är du 3 år gammal eller har du bara ingen uppfostran och dålig läsförståelse? Var skrev jag att ts skall ta hand om barnen? Skrev uttryckligen i första inlägget att pappa får ta hämta och lämna på fritids. Däremot tycker jag att man har ett ansvar som vuxen att se till att barnen känner sig välkomna och sedda. Därav de 4 påstådda timmarna som hon inte kan lägga fullt fokus på bebisen. Skrev däremot inte att hon skall borsta tänder, läsa sagor och laga mat. Men man har ett ansvar att som bonus stå kvar på den plats man alltid haft. Förstår du eller skall jag förklara det ytterligare?
  • nyans
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 09:09:46 följande:
    Är du 3 år gammal eller har du bara ingen uppfostran och dålig läsförståelse? Var skrev jag att ts skall ta hand om barnen? Skrev uttryckligen i första inlägget att pappa får ta hämta och lämna på fritids. Däremot tycker jag att man har ett ansvar som vuxen att se till att barnen känner sig välkomna och sedda. Därav de 4 påstådda timmarna som hon inte kan lägga fullt fokus på bebisen. Skrev däremot inte att hon skall borsta tänder, läsa sagor och laga mat. Men man har ett ansvar att som bonus stå kvar på den plats man alltid haft. Förstår du eller skall jag förklara det ytterligare?

    Hur gammal är du själv? Jag skrev uttrycken att barnen självklart ska vara välkomna, det är ju deras hem också. MEN om pappan sällan är hemma, blir det ju bonusmamman som får ta hand om dem. Hade pappan varit hemma hela eller större delen av tiden barnen är där, hade det knappast varit något problem, för då hade ju han gjort allt det där? Och TS hade kunnat fokusera på sin graviditet och deras gemensamma bebis. Men nu är det ju inte så! Då hade TS antagligen inte ens startat den här tråden! Så varför skriva meningslösa svar om att bonusmammor "minsann får anpassa sig"? TS gör redan stora delar av biopappans jobb!
  • Anonym (bio)
    nyans skrev 2014-06-07 09:16:56 följande:
    Hur gammal är du själv? Jag skrev uttrycken att barnen självklart ska vara välkomna, det är ju deras hem också. MEN om pappan sällan är hemma, blir det ju bonusmamman som får ta hand om dem. Hade pappan varit hemma hela eller större delen av tiden barnen är där, hade det knappast varit något problem, för då hade ju han gjort allt det där? Och TS hade kunnat fokusera på sin graviditet och deras gemensamma bebis. Men nu är det ju inte så! Då hade TS antagligen inte ens startat den här tråden! Så varför skriva meningslösa svar om att bonusmammor "minsann får anpassa sig"? TS gör redan stora delar av biopappans jobb!

    för att bonusmammor måste anpassa sig kanske? Oftast är barnen så söta och gulliga tills de egna barnet är påväg, och då är dom jobbiga uttröttande varelser och allt man gjort med barnen innan slutar man med tvärt, för nu har man ju ett eget barn som skall ha all fokus. Vill man ha en hellre familj där mab kan fokusera på enbart bebisen och graviditeten så skaffa inte barn med någon som redan har. Dom barnen förtjänar inte att bli annorlunda behandlade för att de får ett nytt syskon. Med de sagt tycker jag självklart att pappan skall ta sitt ansvar och inte dumpa av det på ts.

    vill tillägga att jag verkligen inte gillar härskartekniker och påhopp. Ser inte meningen med att trycka ner andra människor så snälla förklara för mig vad du får ut av det?
  • Anonym (orkar inte)

    Hej och tack för alla svar! Jag har anpassat mig, i själva verket har jag nästan slagit knut på mig själv de senaste åren för att få det att fungera. Tagit mycket ansvar för barnen när de är här, ibland avstått eller ställt in egna aktiviteter för deras skull osv. Men nu är det slut med det. Den här tråden har fått mig att vakna upp. Nästa helg åker jag till min syster. Sambon får säga vad han vill. Jag är inte ens rädd för att bli ensamstående längre. Då behöver jag bara ta hand om ETT barn istället för TRE! Det känns skit att det har blivit så här, men jag hopppas fortfarande på en lösning... Men jag är inte rädd för att sätta ner foten längre!

  • Anonym (bio)
    Anonym (orkar inte) skrev 2014-06-07 09:29:13 följande:
    Hej och tack för alla svar! Jag har anpassat mig, i själva verket har jag nästan slagit knut på mig själv de senaste åren för att få det att fungera. Tagit mycket ansvar för barnen när de är här, ibland avstått eller ställt in egna aktiviteter för deras skull osv. Men nu är det slut med det. Den här tråden har fått mig att vakna upp. Nästa helg åker jag till min syster. Sambon får säga vad han vill. Jag är inte ens rädd för att bli ensamstående längre. Då behöver jag bara ta hand om ETT barn istället för TRE! Det känns skit att det har blivit så här, men jag hopppas fortfarande på en lösning... Men jag är inte rädd för att sätta ner foten längre!

    lämnar han dig för att du åker iväg en helg är det ju något allvarlig fel på karln. Du har säkert slagit knut på dig själv och jag menade inte mitt inlägg som något elakt eller att du inte gör nog för barnen. Jag förstår bara inte varför man som bonus tar upp en plats i barnens liv som man inte vill ha? Det är inte rätt av en bio att dumpa över föräldra ansvaret på någon annan, oavsett hur hjälpsam personen än må vara. Och de som blir lidande i slutändan är barnen och det gör mig så less bara.
  • nyans
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 09:25:07 följande:
    för att bonusmammor måste anpassa sig kanske? Oftast är barnen så söta och gulliga tills de egna barnet är påväg, och då är dom jobbiga uttröttande varelser och allt man gjort med barnen innan slutar man med tvärt, för nu har man ju ett eget barn som skall ha all fokus. Vill man ha en hellre familj där mab kan fokusera på enbart bebisen och graviditeten så skaffa inte barn med någon som redan har. Dom barnen förtjänar inte att bli annorlunda behandlade för att de får ett nytt syskon. Med de sagt tycker jag självklart att pappan skall ta sitt ansvar och inte dumpa av det på ts. vill tillägga att jag verkligen inte gillar härskartekniker och påhopp. Ser inte meningen med att trycka ner andra människor så snälla förklara för mig vad du får ut av det?

    Jag menade inte att vara elak, men jag stör mig på arga inlägg som trampar på dem som redan ligger (ts), samt inte förstår enkel logik. Pappan ska inte lasta över ansvaret på TS, skriver du. Men det är ju just det han gör om han sällan äg hemma? Det är ju just det som är TS problem? Och som kanske har fungerat hjälpligt när det "bara" var varannan vecka, men på heltid blir situationen ohållbar för ts. Och nej, även bonusbarn tvingas ofta anpassa sig till förändringar. Allt kan inte vara som det alltid har varit, särskilt inte som bonusföräldrar kan tröttna och när som helst gå ut genom dörren och försvinna ur barnens liv. Det kan inte bioföräldrarna på samma sätt. En bonusfamilj ÄR mindre stabil och mer utsatt än en biofamilj, det går inte att komma ifrån! Bioföräldrar vill ofta att det ska fungera som det alltid har gjort, eller som det var en kärnfamilj. För sent upptäcker dem att det inte håller... Visst, jag tycker också synd om barnen om TS bara drar, MEN samtidigt kan jag förstå TS. Ingenstans har hon heller skrivit att hon har "gullat" med dem tidigare men nu inte vill veta av dem. Bara att det har blivit för mycket.
  • nyans
    Anonym (orkar inte) skrev 2014-06-07 09:29:13 följande:
    Hej och tack för alla svar! Jag har anpassat mig, i själva verket har jag nästan slagit knut på mig själv de senaste åren för att få det att fungera. Tagit mycket ansvar för barnen när de är här, ibland avstått eller ställt in egna aktiviteter för deras skull osv. Men nu är det slut med det. Den här tråden har fått mig att vakna upp. Nästa helg åker jag till min syster. Sambon får säga vad han vill. Jag är inte ens rädd för att bli ensamstående längre. Då behöver jag bara ta hand om ETT barn istället för TRE! Det känns skit att det har blivit så här, men jag hopppas fortfarande på en lösning... Men jag är inte rädd för att sätta ner foten längre!

    Bra ts! Lycka till!
  • Ess
    Anonym (orkar inte) skrev 2014-06-07 08:33:18 följande:
    De är 6 och 8. Sambon jobbar mycket och jag jobbar mindre, det är därför jag får ta alla hämtningar (han lämnar dem i skola och förskola på morgonen), alla eftermiddagskonflikter, fixa mat mm. De bråkar ofta både med mig och med varandra. Jag bävar för hur det ska bli när vår gemensamma föds om ca 3 månader? Då kommer jag ju att gå hemma hela dagarna! Visserligen är de i skolan och sen på fritids, men sen då? Jag måste ju kunna fokusera på vår gemensamma bebis!
    Varför har han ens vv, när det är du som hämtar och får ta konflikterna med dem?
    Börja låta honom själv lösa det med sina barn. Vill han ha dem så får han välja att jobba mindre eller bättre arbetstider, annars funkar det inte.
  • Ess
    nymedlem skrev 2014-06-07 08:37:17 följande:

    Pappan kan vara pappaledig med er bebis och du kan gå och jobba istället? Då får han ta hand om alla sina barn.


    Varför?
    Ska hans arbete omöjliggöra för ts att va fl med sina barn, bara för att han dyngar ansvaret på henne.
    Han får välja. Umgänge= att själv ta hand om barnen.
  • Ess
    Anonym (bio) skrev 2014-06-07 08:56:11 följande:
    Undrar också hur ditt jobb kan spela in eftersom du kommer vara föräldraledig? Du tycker alltså på fulla allvar att barnen skall bo med en strulig mamma för att du är "trött"? Säg att barnen är hemma 17 från fritids och lägger sig 21, du kan alltså inte offra 4 timmar från fullt fokus på nya bebisen som får din fulla uppmärksamhet under resterande 20? Fattar att pappa inte visar någon förståelse.
    Det är faktiskt inte ts problem att två loosers skaffat barn ihop. Den av de två som bäst klarar av att ha hand om barnen får ta dem.
    Vill han inte va förälder åt dem så ska han heller inte tvinga dem på någon utomstående, som definitivt inte vill ha dem.
Svar på tråden orkar inte!