• Anonym (Tess)

    Makens och min egna semestervecka är hotad!

    Jag och min man har varit tillsammans i nio år, gifta i sju år.

    Min man har en son på elva år som bor hos oss varannan vecka, vartannat lov, samt fyra veckor under sommaren.

    Min man och jag är lediga fem veckor var under sommaren (alltid samma veckor), så en sommarvecka har vi alltid haft tillsammans själva, utan barnet. Den veckan har vi alltid passat på att åka utomlands bara vi två, för att riktigt få koppla av och ro om varann som familj, maken och jag. Detta har aldrig varit något problem.

    För elva månader sedan så fick vi en gemensam dotter.
    För mig är det självklart att vi fortsätter precis som vi alltid har gjort under alla år, dvs att vi har makens son fyra av fem semesterveckor och under den femte veckan (då vi inte har hans son) så åker vi utomlands. Självklart för mig är även att vår gemensamma dotter följer med på denna resa.
    Detta håller dock inte svärmor med om. Hon tar pojkens "parti" (även om han själv inte någon gång uttryckt något i frågan), och menar på att vi lämnar honom utanför om vi åker utomlands utan honom.
    Jag anser att svärmor har fel.

    1. Vi har ALLTID åkt utomlands utan makens son - det har ALDRIG varit några problem!

    2. Veckan vi åker utomlands på, är en vecka då barnet antingen är med sin mamma (som även hon har fyra veckors sommarsemester tillsammans med sin son, varav minst en vecka av dessa fyra, spenderas utomlands), eller med sin mormor och morfar, eller farmor och farfar (pojken brukar spendera ungefär en vecka var hos m&m och f&f under sommarloven, för att slippa fritids under sommarloven).

    3. Vi har som sagt alltid åkt på en utlandssemester jag och sambon - som en familj, - som den familj som vi är och alltid har varit varannan vecka, under alla dessa nio år. Nu har jag och sambon fått tillökning i vår familj och givetvis så får vårt gemensamma barn bli en del av vår årliga familjesemester! Vart annars ska vi lämna vårt barn under denna vecka - och varför?!

    Jag tycker att detta är helt absurt! Jag blir väldigt arg, ledsen, besviken - ja, det är många otrevliga känslor gentemot svärmor just nu kan jag säga.

    Jag ville bara skriva av mig lite och kanske få lite stöttande ord från andra som är eller som har varit i en liknande sits?

  • Svar på tråden Makens och min egna semestervecka är hotad!
  • Gladhannapanna

    Andelsveckan är en sak, ni kan inte byta den veckan, men då kanske ni kan byta vecka med pojkens mamma nästa år så att han kan följa med?

    Kryssningar mm är en annan sak, i framtiden får ni nog planera några roliga spontana utflykter även de veckor han är hos er, annars blir det stor skillnad på syskonen. Alternativt lämna tösen till mormor/farmor och åka själva.

    Åk ni som vanligt i år, men tänk om till bästa år!

  • Anonym (säkert)
    Anonym (Tess) skrev 2014-07-02 06:28:13 följande:
    Jag sa VI och menade jag och min make. Och numera är även vår dotter inkluderad i detta VI. - Varannan vecka är makens son inkluderad i VI.

    För övrigt har det inte vart ett dugg känsligt för pojken att ha fått ett syskon. Han är jätteglad (trots att det blev en lillsyrra). ;)

    Det går inte då det är samma vecka varje år och den veckan är inte pojken med oss. Vi har en vecka i ett andelshus, så vi kan inte ändra på den veckan.

    Vart drar man gränsen då? Ska vi plötsligt pausa våra liv varannan vecka och inte kunna göra några saker, utöver det vanliga, alls under de veckor som makens son inte är med oss?
    Vi båda vill fortsätta att leva våra "ensamma" veckor, på samma vis som innan vår dotter kom (vilket vi gör nu - men det kanske är fel med det också?). Vi brukar ofta äta på restaurang under de veckor som makens son inte är med oss - numera är vår dotter med på dessa restaurangbesök. Det händer att vi far iväg på en helgkryssning då och då, då makens son inte är med oss - är det slut på det med? Inga fler spontana grejer nu eller? Kul! Det var ju inte riktigt så som vi tänkt det.

    Då skulle ni aldrig ha skaffat barn.


    Och vad hindrar det att göra spontangrejer för att sonen är där?


    Förstår liksom inte, då barn är verkligen personer som gillar spontanitet(utom om man har en diagnos av nått slag, som inte pallar med sånt).

    Barnet är 11år, och åsidosatt som icke önskvärd.


    Men magiskt så är er gemensamma dotter, önskvärd i alla situationer.


    Hade jag varit son och 11år, så hade jag nog insett att världen inte är så snäll emot mig.

  • Anonym (Tess)
    Tigrisog skrev 2014-07-02 06:53:01 följande:

    Läste nyss om andelshuset, även om det är för sent i år.går det att ordna till nästa år, med god vilja och för att få med HELA familjen. jag som deltidspappa skulle aldrig ha gjort så som din "man" gör mot sin son mot mina barn eller mot en partners barn om det har varit aktuellt.


    Ursäkta, men va? Du har INGEN aning, märker jag.

    Vi har KÖPT en vecka - en specifik vecka. Varenda sommarvecka är köpt. Vi har en mindre attraktiv (och således billigare) vecka. Det passar oss dock, då detta hus är vår privata lilla tillflyktsort.
  • Anonym (Lo)

    När jag nämnde att jag kände mig exkluderad nämnde jag också att ts antagligen exkluderar pojken på andra sätt också. Så jävla svårt är det inte att rodda om veckan sonen skulle ha varit hos sin mamma och byta vecka med henne. Jag förstår inte hur din man kan gå med på detta. Som sagt så har reglerna ändrats nu när ett annat barn är med i bilden, hur kan ni inte ha tänkt på det? Som sagt, det handlar om EN vecka per år, snart kommer pojken ändå inte vilja följa med, men han bör få ta det beslutet själv.

    Du visar klart och tydligt hut du tänker när du skriver att ni ät en familj på tre när pojken inte är där. Fel, ni är fortfarande en familj fyra. Just där visar du klart och tydligt ditt exkluderande!

  • Magda86

    Jag skulle inte vilja lämna ett barn hemma. Ska han aldrig få följa med eller är det bara denna sommar? Vill ni att han följer med så finns det ju lösningar. Går inte att skylla på att ni inte har honom den veckan. Det är ju bara att ni pratar med mamman och ber om att få byta vecka med henne.

  • Anonym (Tess)

    Haha, nä, jag ger upp. Ni är ju rent av oförskämda!

    Snabba fakta:

    Både jag och maken vill ha kvar vår vecka i vårt andelshus. Dottern följer givetvis med.

    Mamman har sina veckor i början av sommaren - som hon alltid har haft och fortsättningsvis kommer att vilja ha.

    Jag är INTE elak eller egoistisk - jag är realist!

    Jag älskar makens son som om han vore min egna. Jag har funnits i hans liv så länge han kan minnas och jag kan idag inte tänka mig ett liv utan honom varannan vecka, vartannat lov, samt fyra av mina fem sommarveckor.

    Jag lämnar tråden nu. Ni skrämmer mig. På riktigt.

  • Millicent

    Man behöver ju inte skapa ett problem om det inte finns där. Om sonen inte vill följa med så behöver man inte dra med honom bara för att det ska vara rättvist. Först om han känner sig exkluderad blir det ett problem. Om han känner sig välkommen och inkluderad rent generellt så tror jag inte att det blir så mycket svartsjuka över att det också händer saker när han inte är med. Åldersskillnaden är dessutom stor så svartsjuka mellan syskon när det gäller aktiviteter är inte så stor då. Hade det bara skett roliga saker de veckor han inte är med och resor alltis ska vara utan honom på princip kommer saken nog i ett annat läge och börjar skava. Eller om ni åker någonstans han verkligen vill åka.

    Är det en principsak ellrr en fråga om att slippa någon blir det fel. Är alla omtyckta, välkommna, inkluderade och trygga så behöver inte allt göras ihop. Men med fler bsrn så kommer det in lite nya förutsättningar och man måste som förälder börja fundera på rättvisa och vad man alltid gjort är då inget bra argument. Om/när jämförandet dyker upp så vill väl de flesta föräldrar hoppas jag kunna känna att man gett ungefär lika mycket till sina barn (i tid, egentid, uppmärksamhet, omvårdnad, ev resor osv) även om man inte gett det samtidigt eller på identiskt vis.


    "Education is not the learning of facts, but the training of the mind to think." -Albert Einstein
  • Smecker

    Varför inte fråga sonen om vad han tycker, tänker, känner och vill?


    Är du bara pantad eller är du dum i huvudet på riktigt?
  • nymedlem
    Anonym (Tess) skrev 2014-07-02 07:12:29 följande:

    Haha, nä, jag ger upp. Ni är ju rent av oförskämda!

    Snabba fakta:

    Både jag och maken vill ha kvar vår vecka i vårt andelshus. Dottern följer givetvis med.

    Mamman har sina veckor i början av sommaren - som hon alltid har haft och fortsättningsvis kommer att vilja ha.

    Jag är INTE elak eller egoistisk - jag är realist!

    Jag älskar makens son som om han vore min egna. Jag har funnits i hans liv så länge han kan minnas och jag kan idag inte tänka mig ett liv utan honom varannan vecka, vartannat lov, samt fyra av mina fem sommarveckor.

    Jag lämnar tråden nu. Ni skrämmer mig. På riktigt.



    Självklart lämnar du tråden när du inte får medhåll. Det är helt otroligt att du inte FÖRSTÅR hur illa du behandlar pojken med ditt resonerande!

    Stanna hemma denna sommar och res på kryssning med ALLA barnen! Eller sälj den där andelslägenheten eftersom ni inte kan hantera det!

    Tycker verkligen att din sambo borde tänka över sitt förhållande med dig om det är såhär du resonerar gällande hans barn. Du skriver att DU har tänkt länge innan du bestämde dig för barn, tyvärr verkar inte din sambo ha lärt känna dig ordentligt innan han tog det beslutet!

    Stackars pojke och JA - din svärmor är den ENDA vettiga i denna historia!
  • Anonym (Tess)
    Smecker skrev 2014-07-02 07:23:49 följande:

    Varför inte fråga sonen om vad han tycker, tänker, känner och vill?


    Det är inte hans sak att bestämma - det är hans mammas sak att bestämma. Det är hon som har ett jobb där hon tvingas anpassa semestrar och annat, lite mer än de flesta andra av oss. Hon är garanterad dessa fyra veckor på raken varje år, så hon är ganska rädd om sina veckor.
Svar på tråden Makens och min egna semestervecka är hotad!