• Lectin

    Pratsjuk 35+ försöker få en trea

    Jag: 37 år, två barn (snart 6 resp. 3,5 år), gift, har PCO och EDS och har haft lite stök med att få till nummer ett och två. Nu har jag däremot egen ägglossning så vi försöker på egen hand att få till en trea!

    Just nu: har förstås ingen uppenbar ägglossning den här månaden. Hade kanske eventuellt äl i helgen (17/8) men är osäker. Analyserar symtom för glatta livet och väntar ivrigt på att två veckor ska passera så att jag ändå kan få testa!

    Befinner du dig på något sånär samma plats i livet? Talk to me!

  • Svar på tråden Pratsjuk 35+ försöker få en trea
  • Minxy

    Janna: haha, jag vet *s*

    Nu ska jag tänka på annat i två dagar. Är skickad på kurs och sitter just nu på en herrgård och äter frukost! Äggröra....mums!


  • Lectin
    Minxy skrev 2014-11-05 07:49:11 följande:

    Janna: haha, jag vet *s*

    Nu ska jag tänka på annat i två dagar. Är skickad på kurs och sitter just nu på en herrgård och äter frukost! Äggröra....mums!


    Åhåå! Mmmm... Avundas dig!

    Välkommen VeronikaK! *vink, vink*

    Jag försöker att inte tänka så mycket på graviditet och tecken. Jag försöker hålla mig negativ eller åtminstone neutral och utgå ifrån att jag INTE är preggo. Jag försöker ha tålamod och inte testa i "onödan". Jag försöker ignorera molvärken i livmodertrakten. Jag försöker att inte känna efter om brösten är tyngre och känsligare än annars. Jag försöker att tänka att illamåendet vid lågt blodsocker helt klart kan ha andra orsaker än graviditet. Jag försöker tänka att det är så galet ovanligt att plussa sent att sannolikheten att jag är gravid men inte plussat än är obefintlig.... Men hjärtat går inte på mina försök! Hjärtat vill så gärna tro att jag är gravid. Hjärtat hoppas och önskar och och styr mina steg mot testhyllan så fort jag är nära ett apotek. Hjärtat kräver att jag skriver av mig ibland. Jag är galet egocentrisk just nu och ber om ursäkt för det och tackar samtidigt för att ni slöt an till min tråd så att jag har mitt hemliga ställe att vräka ur mig på! Hjärta

    Planen är som sagt att testa på fredag och om det då fortfarande är negativt tänker jag kontakta vården. Än så länge har jag lyckats hålla mig ifrån att testa, delvis pga att jag inte har några test hemma. Idag tänker jag köpa test inför fredagen. Vad tycker ni jag ska köpa? Känns onödigt att lägga stora pengar på CB eller CBdigital men å andra sidan får man ju säkra besked då.

  • mangoo
    Minxy skrev 2014-11-04 12:50:18 följande:

    Välkommen Mangoo :)


    Lectin skrev 2014-11-04 12:24:42 följande:

    Välkommen mangoo! Håller tummarna för att det tar sig snart. Var i cykeln är du nu?


    Tack!
    Jag hade ägglossning för ca två veckor sen. testade - i går men har bmi på fredag.. hoppas det var för tidigt för ett plus men mannen var på "fertilitets" besök i dag så jag testade för att om det visade sig att det var plus så kunde han strunta i att gå dig...

  • Lectin
    mangoo skrev 2014-11-05 10:56:10 följande:
    Lectin skrev 2014-11-04 12:24:42 följande:

    Välkommen mangoo! Håller tummarna för att det tar sig snart. Var i cykeln är du nu?


    Tack!
    Jag hade ägglossning för ca två veckor sen. testade - i går men har bmi på fredag.. hoppas det var för tidigt för ett plus men mannen var på "fertilitets" besök i dag så jag testade för att om det visade sig att det var plus så kunde han strunta i att gå dig...

    Trist med minus! Jag håller tummarna för att det ändå är ett plus på fredag.
  • mangoo
    VeronikaK skrev 2014-11-04 15:32:51 följande:

    Hej!

    Behöver också en plats att hänga på. Är verkligen pratsjuk och ältande ang. detta med en trea. Vi har ganska nyss börjat (typ tredje "försöket") denna månad, men vägen dit har varit slingrig. Min man har inte varit så sugen, eller i alla fall tveksam. Nu kör vi i alla fall. Vi har två barn, en på 8 år och en på 5 år.

    Jag har längtat efter ett barn till länge, flera år, men tycker ändå att det känns läskigt. Många praktiska saker vi inte löst. Och säkert en del känslomässiga också. Men det får vi ta då. Om det blir något. Shit, känns nervigt..

    Var valet med en trea självklart för er andra?


    Min man var inte så sugen han heller men i våras sa han ok.. jag har försökt "övertala" han i ett år innan han gav med sig...
  • VeronikaK
    Lectin skrev 2014-11-05 10:36:16 följande:
    Åhåå! Mmmm... Avundas dig!

    Välkommen VeronikaK! *vink, vink*

    Jag försöker att inte tänka så mycket på graviditet och tecken. Jag försöker hålla mig negativ eller åtminstone neutral och utgå ifrån att jag INTE är preggo. Jag försöker ha tålamod och inte testa i "onödan". Jag försöker ignorera molvärken i livmodertrakten. Jag försöker att inte känna efter om brösten är tyngre och känsligare än annars. Jag försöker att tänka att illamåendet vid lågt blodsocker helt klart kan ha andra orsaker än graviditet. Jag försöker tänka att det är så galet ovanligt att plussa sent att sannolikheten att jag är gravid men inte plussat än är obefintlig.... Men hjärtat går inte på mina försök! Hjärtat vill så gärna tro att jag är gravid. Hjärtat hoppas och önskar och och styr mina steg mot testhyllan så fort jag är nära ett apotek. Hjärtat kräver att jag skriver av mig ibland. Jag är galet egocentrisk just nu och ber om ursäkt för det och tackar samtidigt för att ni slöt an till min tråd så att jag har mitt hemliga ställe att vräka ur mig på! Hjärta

    Planen är som sagt att testa på fredag och om det då fortfarande är negativt tänker jag kontakta vården. Än så länge har jag lyckats hålla mig ifrån att testa, delvis pga att jag inte har några test hemma. Idag tänker jag köpa test inför fredagen. Vad tycker ni jag ska köpa? Känns onödigt att lägga stora pengar på CB eller CBdigital men å andra sidan får man ju säkra besked då.
    Åh, vad jag känner igen mig. Det är bara positivt att du är "ego" tycker jag, jag vill gärna läsa om andras situation. Det där med hoppet alltså, att det är så segt när det är något man så gärna vill ha. Och typiskt att mensen ska haka upp sig precis när man skulle behöva en del förutsägbarhet.

    Jag är själv väldigt ältande just nu, så jag känner igen mig helt. Jag har bara berättat för en enda person att vi slängt skyddet. Har nog inte ens vant mig vid tanken samtidigt som jag känner mig stressad, ja, helt knasigt.
  • Lectin
    VeronikaK skrev 2014-11-05 11:04:49 följande:
    Åh, vad jag känner igen mig. Det är bara positivt att du är "ego" tycker jag, jag vill gärna läsa om andras situation. Det där med hoppet alltså, att det är så segt när det är något man så gärna vill ha. Och typiskt att mensen ska haka upp sig precis när man skulle behöva en del förutsägbarhet.

    Jag är själv väldigt ältande just nu, så jag känner igen mig helt. Jag har bara berättat för en enda person att vi slängt skyddet. Har nog inte ens vant mig vid tanken samtidigt som jag känner mig stressad, ja, helt knasigt.
    Ja det är ju ett stort beslut och när man väl fattat det är det ju liiite svårt att låta bli att tänka på det tycker jag. Vi har heller inte berättat något för omgivningen. Jag berättade för en kompis i somras men fick inte den respons eller det stöd jag önskade så jag har inte pratat mer med henne om det. Det var nog ungefär i den vevan jag startade tråden...
  • mangoo
    Janna84 skrev 2014-11-04 21:35:28 följande:

    Välkomna mangoo och VeronikaK!

    Jag har önskat mig en trea sedan tvåan föddes men jag har ändå tvekat ibland när det uppstått situationer där tålamodet tryter. Det är ett stort beslut för jag vill verkligen känna att jag kan ge bästa tänkbara stöd till alla våra barn och jag misstänker att det kommer krävas mycket energi om 10-15 år. I grund och botten känns det som ett självklart val men jag har övervägt beslutet ett antal gånger. Min man har resonerat på ett liknande sätt och han har nog varit än mer tveksam samtidigt som vi ändå kört på med inställningen "händer det så händer det" (vi har varit utan skydd sedan tvåan föddes 2011). Just nu är båda mer motiverade än någonsin och ett tredje barn känns helt självklart.


    jag har också velat när det är lite tungt här hemma. jag är mycket ensam med barnen då mannen pendlar långt varje dag..Man tänker kommer jag orka eller räcka till? men jag hoppas och tror att det ger mer glädje än något annat. visst det är tufft ibland när barnen är på krigsstigen men när man ser barnen försvara och måna om varandra känns det genast varmt i hjärtat.
  • Lectin
    mangoo skrev 2014-11-05 13:37:20 följande:
    jag har också velat när det är lite tungt här hemma. jag är mycket ensam med barnen då mannen pendlar långt varje dag..Man tänker kommer jag orka eller räcka till? men jag hoppas och tror att det ger mer glädje än något annat. visst det är tufft ibland när barnen är på krigsstigen men när man ser barnen försvara och måna om varandra känns det genast varmt i hjärtat.
    Så sant! Många gånger har jag också velat och funderat eftersom jag har en sjukdom (EDS) som påverkar ork och humör ganska rejält. Jag bävar för den första tiden och tycker ibland att vi är galna som skaffar en trea nu när ettan (6 år) och tvåan (3.5 år) börjar bli stora och självgående!

    Det har inte varit klockrent beslut här heller. Jag har ändå alltid velat ha tre barn medan mannen inte varit intresserad. Han tycker han börjar bli för gammal och tänker redan på nästa generation, att han blir en alltför gammal farfar typ. I våras hade vi ett litet hoppsan när min mens var sen (då också! Obestämd) och då hann han tydligen vänja sig såpass vid tanken att det kändes tomt även för honom när mensen kom. Efter det bestämde vi oss för att skippa skydd och försöka få en trea.
Svar på tråden Pratsjuk 35+ försöker få en trea