Farmor pratar bara bosniska med mitt barn!

Ja jag får iallafall känslan av att TS sambo sagt detta för att TS inte vill det, jag kan knappast tänka mig att pappan inte vill att hans barn ska lära sig hans hemspråk?!

Om TS ruckar lite på sin "inställning" så tror jag risken är liten att pappan hade haft något emot det?

Men är det inte barnet som ska välja om den vill lära sig bosniska eller inte? Nu kan ju inte barnet välja än så varför tvinga på sig ett språk till just nu?

Det är ju faktiskt att hon gör det! Svenska och engelska kommer din

dotter lära sig ändå så detta är ju bara bonus. Min son pratar 3 olika språk och engelska

kommer han lära sig. Han har inga problem med talen, han började prata väldigt tidigt

och alla kommenterar hur duktig han är på att prata. Han är 4 år så det är upp till oss att fortsätta prata dem olika språken med honom.

Jag tycker dock inte att det är okej att de pratar sitt språk när du sitter med och inte förstår.

Alla föräldrars önskningar gällande barnen behöver inte, och i vissa fall får inte ens, respekteras. Inte om de i det långa loppet har negativa effekter.

I det här fallet kan tänka mig EN orsak till att föräldrarnas önskan borde respekteras: Om barnet har en så grav utvecklingsstörning, att det är osäkert om hon kommer att utveckla ett språk över huvudtaget.

Orsaken i det här fallet verkar främst vara det att TS inte kan språket själv. Hon vill inte att hennes dotter ska kunna prata med sina släktingar på ett språk TS inte förstår. Det tycker jag inte är en acceptabel orsak. Lär dig språket i stället för att gnälla över att du inte förstår!

Det kan ju också vara så att sambon skäms över sitt ursprung och därför inte vill att dottern ska få beröringspunkter med den kulturen. Tragiskt ja, acceptabel orsak? Tja...

Eller så är föräldrarna bara ovanligt trångsynta och okunniga. "Nej, vår dotter ska inte utbilda sig, hon ska gifta sig och få barn." Sådant tänkande lagstiftas det till och med emot.

Jag förstår att det inte är roligt att hon pratar bosniska då du är i närheten. 
Det borde hon iaf kunna undvika att göra. Och det kan ni be henne att inte göra, just för att du inte förstår vad de säger och känner dig utanför.

Men prata bosniska med ditt barn kommer inte alls göra barnet förvirrat. 
Det är snarare bra att barnet får växa upp med både det svenska och bosniska språket. 
Ditt barn har 2 modersmål och det är bara bra om barnet lär sig bägge.

Så det vore bara positivt om pappan till barnet också pratade bosniska med barnet då han är tillsammans med barnet. 

Ähum. Skulle det vara något dåligt för barnet att lära sig bosniska menar du? Har du någon gång stött på en människa som sagt något i stil med "Åååh, det är så himla jobbigt att jag kan prata flytande svenska, engelska och spanska".

Det blir också skillnad att lära sig ett språk senare i livet, än om en får med sig det gratis från när man är liten. Min sambo talar t.ex sitt modersmål fläckfritt, trots att han är född i Sverige och talar även svenska helt utan brytning. Ingen i hans föräldrars hemland hör att han inte är från byn, så att säga. Detta hade han antagligen inte kunnat göra om det inte hade börjats tidigt, eller om han vore en extremt språkbegåvad människa. Det är massa ljud i hans modersmål som inte finns i varken svenskan eller engelskan, och dessa får en som sagt med sig gratis om en inte väntar.

Men att lära sig bosniska som nyfödd hjälper väl inte bebisen? Den har ju inte ens förstått svenska än. När bebisen börjat säga mamma och pappa så kan de kanske lära hon/han de orden på bosniska men även lära sig farmor och farfar på bosniska. Borde det inte vara en början i alla fall?

Barn är läraktiga och har en fantatisk förmåga att lära två språk samtidigt. Pratar av egen erfarenhet.

Förr påstods det att barn inte kan lära sej ett andraspråk om de inte först hade ett modersmål i botten. Detta är strunt.

Det viktiga med barns tvåspråkighet är att de vardagligen lever i en tvåspråklig miljö. Räcker alltså inte som i TS:s fall att farmor ibland lär barnet enstaka ord.

Sedan finns en kultur- känslomässig sida i språket. Detta har politikerna aldrig förstått (de som motsätter sej hemspråksundervisning) . När TS:s farmor pratar bosniska vill hon förmedla en äkta känsla hon upplever, svenskan är ett främmande språk som inte har samma betydelse., jag förstår henne.

SD är väl det enda partiet som är emot hemspråksundervisning. Visar vilket fyrkantigt parti det är, nada känsla för alla som inte pratar vikingaspråk. Inom parentes, dagens vikingar med tattaren Jimmy Åkesson i spetsen hade inte begripit ett ord av vikingen för deras språk är närmast dagens isländska, hade behövts en engelsk tolk där. Se där hur kulturella influenser påverkar, språket med den!

Svärmors idé att tala bosniska med TS är givetvis idiotisk. Vad lär man sig på att sitta och lyssna på någon som talar ett okänt språk. Det är inte precis nybörjarundervisning (och undervisning hade förutsatt intresse, vilket TS verkar sakna). En skakning på huvudet, höjda axlar, ett frågande "vad vill du uppnå med detta?" och gå därifrån om fåneriet fortsätter verkar där rimligare än att sitta och le.

Vad gäller barnet förstår jag inte problemet om farmor talar sitt hemspråk med det. Det knepiga är att pappan inte gör det.

Här hemma talar min man konsekvent spanska med barnen. Ett fullödigt språk får de inte då de inte har någon komplett spansk språkmiljö och inte många att öva språket med, men en god grund att komplettera. Min erfarenhet är att den som har annan språkbakgrund ytterst sällan har ett "perfekt" främmande språk (här svenska) att förmedla till sitt barn och hellre bör förmedla ett korrekt modersmål. Alldeles för många förväxlar ett språk utan brytning med en bra språkbehandling.

Har jag missat något om varför TS inte vill att att barnet ska lära sig sin pappas modersmål? Besvärar det henne att han inte har svenskt ursprung? Handlar det om att hon känner sig utanför om det talas ett språk hon inte förstår? (Sådant kan ju vara bra att tänka på innan man skaffar barn om man inte är beredd att lära sig ens grunderna själv.)

Tvåspråkiga barn lär sig inte ett främmande språk. De lär sig tala. De lär sig vad saker heter, de lär sig bilda ord själva och de lär sig hur språken grammatikaliskt är konstruerade. Tvåspråkiga barn lär sig detta på två språk samtidigt.

Dessutom förstår små barn det man säger till dem långt innan de börjar tala själva.