Stämd på vårdnad och umgänge

Barn anses inte veta sitt bästa och umgänget går därför via föräldrarna... Läs på. ;)

Men vilket jävla daltande! Ungen är 8 månader, hon lär knappast få men för livet om ett umgänge kommer igång direkt. 

Det är skit samma vad han gjort tidigare, nu vill han träffa sitt barn och det ska han få göra, för både hennes och hans skull.

Att hon ska behöva lära känna kontaktpersonen och pappan är ju löjligt, hon är för liten för att må dåligt av omedelbart umgänge. Det är bara en undanflykt från din sida för att dra ut på det hela. Låt honom träffa ungen nu!

PS! Vad fan menar du med "tykänslig"?! Det ordet finns inte!

Det verkar som att ingen läst mitt inlägg om att HAN inte viljat ha med oss att göra! Jag har kontaktat honom men han har skitit i oss. Jag har bjudit över honom och han har totalignorerat det. Varför blir jag beskylld för att ha hållt honom utanför?? Lägg ner nu, snälla. Jag skrev här för att få råd och hjälp för jag har ångest över att sätta min dotter ensam i ett rum med två okända människor, det kan inte vara bra för något barn. Inte för att bli synad som person, dömd, utskälld och nedtryckt. Men det verkar vara endast såna personer som finns på familjeliv. Jag är ledsen över att de inte kan ha en normal kontakt när jag vet att vi KAN vistas i samma rum. Det här är bara dumheter.

TS 

Som ensamstående själv så vet jag precis vad du går igenom.
Har befunnit mej i samma sits som du.

Tycker att du inte ska lyssna på de negativa människor som säger att du kommer hamna i onåd hos Soc.
Jag gjorde det och det kommer jag få ångra resten av mitt liv- med det förflutna i åtanke bemöter man morgon dagen och jag blev ombedd att bortse från det som hänt innan- eller egentligen inte ens ombedd. . .jag blev beordrad annars skulle jag allt få se.
Det skulle bli tingsrätt och en massa skit.
Mot bättre vetande och min magkänsla som skrek av förtvivlan gick jag med på att låta mitt barn ha umgänge med kontaktperson(barnet var då 7 månader gammalt).

Det följde tre- fyra år av ett jojo helvete som inte på det minsta sätt var något som låg i barnens intresse. Bio pappa kom och gick som han ville- uteblev från möten, bråkade och blev öppet frustrerad och argt på barnet när det inte ville söka kontakt med honom efter månader av frånfälle från hans sida.
Barnet for illa av situationen och jag fick tillslut ta kontakt med en psykolog som var specialiserad på barn. . .

Det blev tillslut ohållbart och det blev ett avbrott som nu varat i sju år. . .

Som ensam vårdnadshavare har du en skyldighet att tillhandahålla ett umgänge om bio pappan vill- men du kan avgöra själv om det ska vara en halv timme, fem minuter eller en hel helg.
Viktigast är att du känner att du kan föra dialog med pappan- går inte det så blir det inte bra.
Man ska inte behöva lämna sitt barn med någon som man inte litar på och inte kan prata med.

 

 

Han har redan stämt TS. Hon kommer inte kunna bestämma om han ska få träffa barnet 5 min eller några timmar. Hon måste följa domen. Det måste även han dock. Han kan inte komma och gå som han vill. När relationen är så här pass infekterad kan det vara bra med ett fastlagt umgängesschema och till en början kontaktperson.