• Anonym (mamma­)
    Äldre 5 Feb 08:09
    20670 visningar
    100 svar
    100
    20670

    Stämd på vårdnad och umgänge

    Nu har pappan stämt mig på gemensam vårdnad och umgänge 2h/v med kontaktperson. Vår dotter är lite mer än 8 månader och de har aldrig träffats. Varför det blivit så är en annan historia. Jag vill verkligen inte lämna ut min dotter till två främmande människor i ens 10 minuter. Jag anser inte att det är tryggt alls för henne. Hon är en känslig tjej, väldigt tykäns och mammig. Det är knappt att hennes mormor (som hon träffar varje dag) kan ha henne i en halvtimme själv. Jag ammar henne fortfarande då hon totalvägrar mat, förhoppningsvis intresserar hon sig för mat snart. Hon är inne i en period nu då hon är väldigt ledsen och gnällig (tänder på g förmodligen) och inte vill sitta lugnt och stilla för en sekund. Jag anser att det han begär är omöjligt. Det är inte tryggt för mig, det är inte tryggt för honom, som för övrigt aldrig haft nåt med barn att göra, och framför allt så är det inte tryggt för vår dotter. Jag yrkar på (iallafall till en början) ett umgängestillfälle varannan vecka MED mig närvarande OCH kontaktperson, och tidsvis är det så länge våran dotter tillåter. Jag tänker inte sitta och låta henne mordhållas en timme bara för att det står så i papperna. Men däremot om hon är nöjd i två timmar så är ju det jättebra. Som sagt, så länge hon tillåter. Men om han vill träffa henne utan mig, hur kan umgänget se ut då? Då måste hon väl lära känna kontaktpersonen först?

    Och gemensam vårdnad, det är bara skrattretande att han stämmer mig på det.. vi kan inte ens föra en dialog. Hur ska vi kunna sammarbeta då?

    Hur tror ni tingsrätten kommer döma?

  • Svar på tråden Stämd på vårdnad och umgänge
  • Äldre 5 Feb 18:50
    #51
    Anonym (mamma) skrev 2015-02-05 18:46:45 följande:
    Så barnet och kontaktpersonen lär känna varandra först?
    Ja, jag kan ju inte veta hur rätten dömer, men om du visar dis samarbetsvillig så länge allt sker så att ditt barn är tryggt så tror jag de kommer att lyssna så länge kraven är rimliga. Jag vet att det finns idioter överallt, men att låta ett barn hux flux börja umgås med 2 personer barnet inte känner hoppas jag innerligt att ingen kommer att tvinga det till.

    Men jag tycker du ska föreslå att antingen är kontaktpersonen någon barnet redan känner eller så får kontaktpersonen som utses komma hem till er och lära känna barnet först.
  • Äldre 5 Feb 19:01
    #52

    Som jag sa, vill du ha någon kontroll och inte behöva acceptera hans förslag på umgänge ta initiativet och kom med ett eget förslag. Och då inte utifrån att hålla nere umgänget så mycket som möjligt utan ett förslag som visar att du är positiv till umgänge men vill att det ska ske på barnets vilkor. Det bästa för barnet om det ska lära känna sin pappa är att träffas ofta, flera gånger i veckan helst. Korta stunder till en början som trappas upp med målet att barnet ska vara tryggt att vara ensam med sin pappa.

    Er relation är uppenbart infekterad och det kanske är bäst att det är en kontaktperson som är närvarande i början. Det behöver inte vara en främling. Det skulle t.ex. kunna vara din mamma. Utifrån det du beskriver tror jag inte han kommer få vårdnaden till en början. Inte om han inte vill ha kontakt med dig, men med tiden kan det mycket väl bli aktuellt. Observera dock att umgänge och vårdnad hänger inte ihop.

    Han vill träffa sitt barn 2 h i veckan tillsammans med en kontaktperson. Det är inte samma sak som att komma som han behagar och kräva en massa saker. 2 h i veckan är inte orimligt, det är t.om. lite väl lite om de ska bygga upp en relation och barnet ska känna sig tryggt med honom.

  • Anonym (gg)
    Äldre 5 Feb 19:14
    #53

    Barnet har rätt till en relation till sin pappa. Och den bästa möjliga relation efter era unika omständigheter.

    Okej, du är inte nöjd med pappans förslag. Vad har du i så fall för konkreta förslag på bästa möjliga umgänge så att barnet fortast möjligt får lära känna sin far och på sikt bygga en stabil relation med honom?

  • Äldre 5 Feb 19:18
    #54

    Jag är nyfiken på anledningen till att pappan hittills inte haft någon kontakt med barnet. Det kan ju finnas rimliga skäl. Det fanns det iaf i mitt fall.

  • Äldre 5 Feb 19:21
    #55
    Anonym (mamma) skrev 2015-02-05 18:34:46 följande:

    Jag vill absolut medverka till umgänge och inte motverka. Jag vet att han kommer få igenom umgänge och det är jättebra och någonting jag vill också, att vår dotter ska ha en bra relation till sin pappa. Det är för övrigt han som inte viljat vara delaktig, och som inte viljat ens prata med mig. Varför? Jo, för att han slog mig och jag lämnade. Han är ingen människa som slår egentligen och ingen våldsam person men det hade varit dåligt väldigt länge, mycket uppbyggd ilska. Jag hade lämnat även om han inte slog mig. Hur som helst har han inte sagt ett ljud (jag har hört av mig till honom och skickat bilder mm men har aldrig fått svar) förrän nu då han stämt mig. Han kommer heller inte gå med på samarbetssamtal då han absolut inte väl träffa mig eftersom jaa, jag lämnade honom. Trots allt det här vill han ha gemensam vårdnad och umgänge 2h/v UTAN mig. Kommer TR verkligen sätta en 8 månaders bebis i ett rum med två okända människor två gånger i veckan? Har jag inget att säga till om? Hon kommer att må så dåligt av det. Visst, han är pappa men det vet inte våran dotter än, hon känner inte honom och då vill jag börja försiktigt, jag vill inte att hon för en sekund ska må dåligt eller känna sig otrygg... jag vill att hon ska ha en god relation med sin pappa men inte till varje pris. Ska vi behöva anpassa oss efter honom och hans vilja? Det är väl ändå han som ska anpassa sig efter våran dotter, svälja sin stolthet och komma och hälsa på i hennes hem och ta del av hennes vardag? Nej, dra in massor myndigheter i det hela och slösa deras tid bara för att han är långsur. Jag blir så trött!! Det känns inte alls som att det är våran dotter som är i centrum, utan han.. han ska komma precis som han behagar och bara kräva massor saker. Han tänker bara på sig själv och det är därför jag vill begränsa umgänget till en början.


    När jag läser din ts och dina två inlägg i tråden verkar du arg och hämndlysten mer än att vilja stötta relationen mellan ditt barn och hennes far. Du tycks ha inställningen att "han ska minsann inte komma och tro att han har något att säga till om". Vilket är helt fel!
  • Äldre 5 Feb 23:17
    #56
    Anonym (LagenÄrInteFörBarnetsBästa) skrev 2015-02-05 11:13:10 följande:
    Ett barn som skriker hjärtskärande när mamma eller pappa lämnar på förskolan, för att sedan sluta skrika fem minuter senare har GETT UPP! Barnet vet att det inte hjälper. Överlevnadsinstinkten kickar in och barnet ger upp, helt enkelt.

    Googla på det. Finns SÅ många studier som menar på att det är precis så som det lilla barnets hjärna fungerar.
    Varför har de "gett upp"? Analysera det.
  • Anonym (oops)
    Äldre 5 Feb 23:27
    #57
    Anonym (mamma) skrev 2015-02-05 18:34:46 följande:

    Jag vill absolut medverka till umgänge och inte motverka. Jag vet att han kommer få igenom umgänge och det är jättebra och någonting jag vill också, att vår dotter ska ha en bra relation till sin pappa. Det är för övrigt han som inte viljat vara delaktig, och som inte viljat ens prata med mig. Varför? Jo, för att han slog mig och jag lämnade. Han är ingen människa som slår egentligen och ingen våldsam person men det hade varit dåligt väldigt länge, mycket uppbyggd ilska. Jag hade lämnat även om han inte slog mig. Hur som helst har han inte sagt ett ljud (jag har hört av mig till honom och skickat bilder mm men har aldrig fått svar) förrän nu då han stämt mig. Han kommer heller inte gå med på samarbetssamtal då han absolut inte väl träffa mig eftersom jaa, jag lämnade honom. Trots allt det här vill han ha gemensam vårdnad och umgänge 2h/v UTAN mig. Kommer TR verkligen sätta en 8 månaders bebis i ett rum med två okända människor två gånger i veckan? Har jag inget att säga till om? Hon kommer att må så dåligt av det. Visst, han är pappa men det vet inte våran dotter än, hon känner inte honom och då vill jag börja försiktigt, jag vill inte att hon för en sekund ska må dåligt eller känna sig otrygg... jag vill att hon ska ha en god relation med sin pappa men inte till varje pris. Ska vi behöva anpassa oss efter honom och hans vilja? Det är väl ändå han som ska anpassa sig efter våran dotter, svälja sin stolthet och komma och hälsa på i hennes hem och ta del av hennes vardag? Nej, dra in massor myndigheter i det hela och slösa deras tid bara för att han är långsur. Jag blir så trött!! Det känns inte alls som att det är våran dotter som är i centrum, utan han.. han ska komma precis som han behagar och bara kräva massor saker. Han tänker bara på sig själv och det är därför jag vill begränsa umgänget till en början.


    Självklart kommer han att få umgänge u t a n dig. Han begär inte umgänge med dig utan med sitt barn och nej du har inget att säga till om. En dom i tingsrätten är ingenting som du får och kan sätta dig emot utan straff. Han tänker på s i n dotter och det är av den anledningen som han vill ha umgänge med henne!
  • Äldre 6 Feb 07:04
    #58
    Nenne666 skrev 2015-02-05 10:51:37 följande:
    Varför har du låtit det gå så långt att pappan blivit tvungen att stämma dig för att få till ett umgänge med sitt eget barn? Barnet har missat 8 månader att få knyta an till sin pappa vilket du av någon anledning ansett ha företräde till. Vilka ursäkter har man till ett sådant beteende?
  • Äldre 6 Feb 07:12
    #59
    MxMeNow skrev 2015-02-05 11:45:57 följande:

    Varför få barn med någon du inte litar på kan ta hand om ERAT barn?

    Varför har du inte låtit pappan vara delaktig?

    Varför tror du att du med ovanstående frågeställningar och dåliga omdöme i åtanke är en bättre förälder än barnets pappa?


    Hade en väninna som gjorde så;  höll pappan utanför.  Hon informerade förskolan om att pappan inte fick stå utanför staketet och titta på sin dotter.   Hon öppnade inte dörren när han stod där med en trehjuling som födelsedagspresent åt deras gemensamma barn.

    Med tiden insåg hon sitt misstag.  Efterhand var hon mycket nöjd med att pappan räknade mattetal med dottern etc....
  • Äldre 6 Feb 07:12
    #59
    MxMeNow skrev 2015-02-05 11:45:57 följande:

    Varför få barn med någon du inte litar på kan ta hand om ERAT barn?

    Varför har du inte låtit pappan vara delaktig?

    Varför tror du att du med ovanstående frågeställningar och dåliga omdöme i åtanke är en bättre förälder än barnets pappa?


    Hade en väninna som gjorde så;  höll pappan utanför.  Hon informerade förskolan om att pappan inte fick stå utanför staketet och titta på sin dotter.   Hon öppnade inte dörren när han stod där med en trehjuling som födelsedagspresent åt deras gemensamma barn.

    Med tiden insåg hon sitt misstag.  Efterhand var hon mycket nöjd med att pappan räknade mattetal med dottern etc....
Svar på tråden Stämd på vårdnad och umgänge