• Anonym (Uppgiven)

    Bonusbarnen hatar mig

    Mina bonusbarn hatar mig så mycket så de vägrar komma till oss längre.

    Från första början så var dottern väldigt anti emot mig medan sonen var positiv och ofta pratade med mig och var glad, efter något år så vände det plötsligt och även sonen fick en negativ inställning till mig, så pass negativ så han vägrade svara på tilltal eller ens säga hej.
    Det har nästan från början riktats anklagelser emot mig från barnens mamma om saker som jag påstås ha sagt eller gjort, vissa saker stämmer till viss del så som att jag ibland sagt till barnen om de gjort något fel eller att jag sagt att man ska äta grönsaker till maten. Dessa saker har överdrivit enormt och sen är det även vissa saker som det inte finns någon sanning i alls så som att jag ska ha gjort illa bonusdottern.
    Det har nu gått så långt så att mamman har gjort en orosanmälan till soc där hon hävdar dessa saker och menar att jag trycker ned barnen psykiskt och att jag även gjort illa dottern fysiskt. Förutom det så har hon spridit dessa lögner till alla hon känner och till viss del även skrivit ut det på Facebook. Hon har även trakasserat min man och mig framför allt via sms men har även skickat en del elaka kommentarer till min blogg där hon fortsatt hävdar dessa saker. Dessutom så har hon polisanmält min blogg för att jag skrivit väldigt lite om barnen men än dock, samt att jag nämnt henne och skrivit att hennes beteende är maniskt. Detta har jag gjort en motanmälan emot där polisen rubricerar det som ärekränkning och grovt förtal i och med att hon påstår så pass grova saker om mig.
    Bonusbarnens morfar har även han kommenterat min blogg där han inlindat hotar mig.

    Nu vill alltså inte barnen komma till oss längre och både jag och min man är helt knäckta.
    Han ska på samtal på soc nästa vecka gällande alla anklagelser som riktas emot mig men mamman hävdar att jag inte får närvara så jag har alltså ingen möjlighet att försvara mig.

    Flertalet gånger har jag och min man föreslagit att vi ska träffas och prata för att reda ut eventuelle missförstånd och för att få ett bättre samarbete men då har mamman enbart svarat: Över min döda kropp att jag är i närheten av den där människan.

    Jag mår nu så dåligt av den här situationen och det känns som att vad jag än säger och gör så blir det fel.

  • Svar på tråden Bonusbarnen hatar mig
  • BioBonus
    sextiotalist skrev 2015-03-13 14:03:08 följande:
    Jag är ganska säker på att jag och biobonus hade agerat ungefär likadant. Fråga vad som har hänt, låtit barnen sätta sina egna ord på det.
    Ringt och frågat om det varit något speciellt som hänt och sedan berättade hur barnen hade upplevt situationen, hade jag fått en bra förklaring så hade jag tagit ett samtal med barnen igen.
    Hade jag inte varit nöjd, så hade jag valt att hantera detta utan att blanda in barnen, ett samarbetssamtal om det hade behövts, men jag hade inte agerat som kvinnan i tråden

    Jag är ganska säker på att vi som har barn, inte bara en gång, har fått hem ett upprört barn som talat om hur elakt den och den (eller tom fröken/magistern) varit mot en.
    Ibland har det funnits en orsak till barnets upprördhet och ibland har det varit en klar överreaktion på en alldaglig situation.
    Precis så.
  • Thyla
    nymedlem skrev 2015-03-13 14:03:54 följande:
    Otroligt konstig fråga! Hon skyddar sina barn från en kvinna de hatar!!!!!
    Om hon nu är så oskyldig; varför pratar hon då inte med mannen och reder ut saker ist? Eller menar du att hon hanterar situationen rätt?
  • sextiotalist
    nymedlem skrev 2015-03-13 13:57:15 följande:
    Ponera då att dina egna barn kommer hem efter umgänge hos pappan och är helt upprörda för att pappans nya varit elak mot dem, då pratar jag inte om morötter till maten. Kan du verkligen säga att du inte gjort nåt då????,
    Och en sak till, hade jag märkt att det skurit sig fullständigt, då hade jag föreslagit pappan att de kunde ha umgänget på något annat sätt tills det lugnat ner sig och även försökt att lirka fram vad som egentligen varit orsaken.
    Jag hade inte farit ut, skickat sms och mail med okvädningsord utan arbetat för att få fram en långsiktig lösning.
    Sedan vet jag att det finns nya från helvetet, men jag tvivlar på att en sådan kvinna hade använt ordet uppgiven i sin trådstart och inte en enda gång har ts skrivit något negativt om barnen, bara om situationen, vilket en kvinna som hade betett sig illa säkert hade gjort
  • manmanne
    sextiotalist skrev 2015-03-13 14:11:16 följande:
    Men grunden är ju varför de hatar ts, och ts är frågande till varför, eftersom hon inte kan komma på något annat mer än ett par tillsägelse, ta ut tovor ur ett trassligt hår.
    Är inte grunden fastlagd här? Biologiska mamman?

  • BioBonus
    manmanne skrev 2015-03-13 14:18:37 följande:
    Är inte grunden fastlagd här? Biologiska mamman?
    Alla är inte övertygade om det ;) Det är nog grönsakernas fel...
  • sextiotalist
    manmanne skrev 2015-03-13 14:18:37 följande:
    Är inte grunden fastlagd här? Biologiska mamman?
    Jag är ganska säker jag också, men en del är säkra på att ts baktalat mamman (då mer än en rad i en blogg), idkat fysisk och psykisk misshandel. Dvs ,mamman kan inte vara en orsak utan ts (troligen via sin blotta existens) är helt skyldig till situationen
  • Iam
    sextiotalist skrev 2015-03-13 14:03:08 följande:

    Jag är ganska säker på att jag och biobonus hade agerat ungefär likadant. Fråga vad som har hänt, låtit barnen sätta sina egna ord på det.

    Ringt och frågat om det varit något speciellt som hänt och sedan berättade hur barnen hade upplevt situationen, hade jag fått en bra förklaring så hade jag tagit ett samtal med barnen igen.

    Hade jag inte varit nöjd, så hade jag valt att hantera detta utan att blanda in barnen, ett samarbetssamtal om det hade behövts, men jag hade inte agerat som kvinnan i tråden

    Jag är ganska säker på att vi som har barn, inte bara en gång, har fått hem ett upprört barn som talat om hur elakt den och den (eller tom fröken/magistern) varit mot en.

    Ibland har det funnits en orsak till barnets upprördhet och ibland har det varit en klar överreaktion på en alldaglig situation.


    Och tänk att detta är precis vad jag skrivit om för flera sidor sedan... men det ses som bullshit av nymedlem eftersom jag är kvinnan alla är trött på för att jag inte har egna barn...

    Jag har två bonusbarn nu och har haft två innan och alla fyra ungarna har jag ( haft) en bra, nära och trygg relation med.

    Att vara förälder är ingen garanti för att vara en bra mamma och sunda värderingar och respekt kommer inte som ett brev på posten under förlossningen. Att ha koll på hur man hanterar barn är inte förbehållet biologiska föräldrar.

    Jag är grymt duktig på att vara bonusförälder och det kommer jag aldrig låta Jante eller en anonym medlem på fl att ta ifrån mig.

    Så Nymedlem. Om du är så trött på mig och det jag skriver kan vi gärna reda ut det i pm. Men att snacka skit bakom rygg på ett forum säger om dig än den du snackar om. Och finns det nu fler som stör sig får ni gärna skicka pm ni med.
  • Anonym (Uppgiven)
    nymedlem skrev 2015-03-13 13:52:34 följande:
    Du hade nog inte tagit avstånd från den förälder som verkligen tar hand om dig. Som 5 och 8 åring fattar man inte och i det här fallet tror jag mamman kanske gör rätt!

    Hur gammal är du ts? Kan vara en mognadsfråga.
    Jag är 37år. Ja det kan absolut vara en mognadsfråga, hur gammal är du?
  • Påven Johanna
    Anonym (Uppgiven) skrev 2015-03-12 14:30:18 följande:

    Pappan/min man har pratat med mamman utan min närvaro och det resulterade i en överenskommelse om att de inte skulle skicka sms eftersom de så lätt kan missförstås utan att de ska ringa och prata i vanlig samtalston om det är något som behövs diskuteras.  Denna överenskommelse bröt mamman redan dagen efter. Pappan försökte återigen förklara för mamman hur situationerna som barnen pratat om gått till men mamman blev bara arg och menade att han ljög.

    Som jag skrivit tidigare så är min blogg helt anonym och anledningen till att jag skrev att hennes beteende var maniskt var att jag mådde/mår så fruktansvärt dåligt av dessa hemska anklagelser. Jag har surt fått ångra detta och den raden är självklart borttagen. Jag kan garantera att det aldrig kommer att upprepas.
    Mamman har dessutom tagit illa vid sig av andra saker som jag skrivit på bloggen som inte har med varken henne eller barnen att göra utan jag har enbart skrivit om det jag läser om på universitet vilket är barnpsykologi.


    Kan mamman ha uppfattat dina bloggposter om barnpsykologi som pikar mot henne och hennes barns utveckling, uppförande eller något annat i den stilen?
  • sextiotalist
    Påven Johanna skrev 2015-03-13 15:15:27 följande:
    Kan mamman ha uppfattat dina bloggposter om barnpsykologi som pikar mot henne och hennes barns utveckling, uppförande eller något annat i den stilen?
    Det är nog en rimlig förklaring, frågan är varför hon skulle uppfatta det som pikar?
Svar på tråden Bonusbarnen hatar mig