• Ännu en maktlös pappa

    Ofrivillig pappa

    halloj!

    Idag blev de troligtvis bestämt, min så kallade flickvän beslöt sig för att behålla vårt oplanerade 10 veckors foster. Hon är 19 o jag 23. Jippi, älskar mitt liv. Som kille har man ju ingen rätt o bestämma om man ska bli förälder eller inte så de är man ju tvungen att bli nu. Känns väldigt kul med tanke på att jag hade tänkt plugga och fixa fast jobb först men de får väl komma när de kommer. Har alltid hatat pappor som lämnat sina ungar men efter det hör så förstår jag alla pappor till 100 % om dom gör de. Jag vill som sagt inte ha barn nu, men min flickvän vägrar o ändra sig så funderar på att lämna. Och ni som säger att jag borde ta mitt ansvar kan bara va tysta för att: vi BÅDA hade sex, ingen av oss vill är bli föräldrar, vi båda blir lika mycket föräldrar, med lika mycket ansvar och känslor för ens barn när barnet föds, mitt första barn. Min flickvän tänkte flytta hem till mamma och pappa i annan stad och ha barnet där, då jag sagt att vi borde vänta några år tills vi är redo så yrkar jag på abort. Att vänta tills vi har ett eget hem, utbildning, fast jobb o något äldre, borde väl vara att ta ansvar för sitt barn om något? Att vi bara vart tillsammans i 3 månader gör ju inte saken bättre. Har allid tyckt barn o särskilt första barnet ska vara en av dom lyckligaste stunderna i ens liv, att bli tvingad har istället gjort att det blivit den värsta. Tackar min sk flickvän och Sveriges lagbok för de. Sjukt hur lagen är uppbyggd, varför får bara ena föräldern välja om BÅDA ska bli förälder? Och varför ska den som inte vill bli förälder betala underhåll dessutom, som att ett tvingat faderskap inte var nog. Är så jävla less på den här skiten, om de ska vara så här så förstår jag alla oengagerade pappor där ute, är så jävla maktlös. Min såkallade flickvän tvingar mig på detta, hur kan man vara så kall? Tänk er själva att tvingas föda ett barn och ta hand om det fast man inte vill. Ett livslångt åtagande.

  • Svar på tråden Ofrivillig pappa
  • mikipiki
    Ännu en ofrivillig pappananas skrev 2015-05-10 18:46:53 följande:

    Men vadå? Ska jag komma in i mitt barns liv om 5-6 år när jag är redo?! Hur kul tror du de kommer kännas för mig då?! Tänk om någon hade tagit ditt barn direkt vid födelsen o sagt, "kom tillbaka om 5-6 år så kan du bli förälder då" inte så kul va?

    Nej jag har sagt precis som de är, till skillnad ifrån mitt ex behöver jag inte hitta på historier för jag vet att typ alla håller med mig ( förutom på den här barnvagnsmaffia sidan då) alla tycker hon är omogen..


    Fast det här med att man inte är redo, nä kanske inte, men vad är det du inte är redo för egentligen menar du? Vad tror du att det kommer innebära för dig att ha ett barn?

    Jag tror du har låst dig i ditt tänkande. Det känns lite som att du inte kan se utanför din lilla box och som att du bara ältar och ältar samma saker hela tiden. Börja med att acceptera hur situationen ser ut, hitta någon vettig person som kan STÖTTA dig i ditt kommande föräldraskap istället för att hitta människor som sitter och tycker synd om dig, dom hjälper dig inte i längden.
  • mikipiki
    Ännu en ofrivillig pappananas skrev 2015-05-10 18:48:53 följande:

    Det är som att någon kommer hem till dig o lastar av en hund, "hej nu ska du ta hand om den här resten av dit liv o du har inget o säga till om" fast 100 gånger mer ansvar.


    Fast det är ju ingen som lastar av en massa ansvar på dig? Du har ju valt att lämna ditt ex och hon ska flytta till en annan stad för att du inte vill bli förälder? Hon kommer ju att ta allt ansvar själv?
  • mikipiki
    green34 skrev 2015-05-10 18:49:13 följande:
    Precis!

    Det räcker ju egentligen för dig att veta att alla andra (förutom här) håller med om att hon är omogen.
    Men vad gör hans ex som är så fruktansvärt omoget?
  • Ännu en ofrivillig pappaz

    Jag kommer troligtvis flytta till annan stad för o plugga, då skulle exet följt med. I värsta fall pratar vi en flytt på 100 mil. Med andra ord så hade hon behövt följa med. Va leber vi då på? Studielån o bidrag klarar sig knappt en vanlig student på? O så ett barn på de, Hahahaha du hör ju hur de låter! Kom in i matchen.

  • Ännu en ofrivillig pappaz

    Mitt ex har inte förutsättningarna för att bli mamma. Kan ej ge den stabilitet den behöver, ingen jobb, ingen inkomst, inget hem. Hon struntar i om barnet får en närvarande pappa eller ej!

    Wow behöver man ens förklara mer?! Att hon ör 19 år o hade tänkt plugga också kan hon ju glömma ett bra tag framöver. Hon kommer nog mogna o fatta att hon borde väntat ett tag, men då kommer de va försent. Ahahahhahah

  • mikipiki
    Ännu en ofrivillig pappaz skrev 2015-05-10 19:54:29 följande:

    Jag kommer troligtvis flytta till annan stad för o plugga, då skulle exet följt med. I värsta fall pratar vi en flytt på 100 mil. Med andra ord så hade hon behövt följa med. Va leber vi då på? Studielån o bidrag klarar sig knappt en vanlig student på? O så ett barn på de, Hahahaha du hör ju hur de låter! Kom in i matchen.


    Återigen gör du ett val här, när du flyttar 100 mil bort. Och studiemedel klarar man sig finfint på. Jag och mitt barn levde på det i 3 år utan problem.
  • mikipiki
    Ännu en ofrivillig pappaz skrev 2015-05-10 19:57:03 följande:

    Men är du trög eller? Jag blir ju pappa?! De e inte bara mitt ex som blir förälder, JAG BLIR PAPPA! Hallåååååö, vakna! Jag måste lämna henne för att jag inte har möjlighet o ta hand om ett barn nu. Hon gick mer P-staven med på att vänta 3 år minst, för hon visste själv att de va bäst. O sen vändor hon helt.


    Ja du kommer bli pappa, vare sig vad du vill eller inte just nu. Det är du själv som väljer om du blir en bra eller dålig sådan. Det är inte hennes fel att hon blev gravid, det är bådas fel. Hon har ingen skyldighet att göra abort för din skull oavsett om hon hade satt in en p-stav eller inte.
  • Nelliepop

    Har man sex vet man att de kan bli barn.

    För fan. Visa att du är en Karl. O ställ upp på henne nu.

    Min första sons pappa drog när jag väntade honom. Han har sen dess funnits enstaka gånger. Min 18 åriga son har lidit som fan.

    Så kom igen. Du kommer växa in i rollen. O när du ser ditt barn födas är alla tvivel borta. Jag lovar. ????

  • mikipiki
    Ännu en ofrivillig pappaz skrev 2015-05-10 20:01:23 följande:

    Mitt ex har inte förutsättningarna för att bli mamma. Kan ej ge den stabilitet den behöver, ingen jobb, ingen inkomst, inget hem. Hon struntar i om barnet får en närvarande pappa eller ej!

    Wow behöver man ens förklara mer?! Att hon ör 19 år o hade tänkt plugga också kan hon ju glömma ett bra tag framöver. Hon kommer nog mogna o fatta att hon borde väntat ett tag, men då kommer de va försent. Ahahahhahah


    Vet du, vissa saker kan man fixa längs vägen. Jag blev gravid med min son när jag var 16. Jag var praktiskt taget hemlös och hade ingen inkomst. Saker löste sig längs vägen och min son har hittills haft en alldeles perfekt uppväxt. Ditt ex ska ju flytta hem till sina föräldrar som kommer hjälpa henne och troligtvis stötta henne så hon kan re upp det kring både utbildning och jobb. Inkomst kommer hon att få i form av föräldrapenning, barnbidrag och underhållsbidrag. Visst är situationen inte ultimat för hennes del, men bara för att hon inte har allt just nu så betyder det inte att hon kommer ha allt redo när barnet kommer.

    Jag lämnar tråden nu.
  • Ännu en ofrivillig pappaz

    Mitt barn kommer lida som fan, hade gjort vad som helst för att få vara med mitt första barn. Förutom att ge upp mina drömmar o mål.. att mitt ex bara bryr sig om sig själv o måste ha barn nu är inget jag kan bestäma, alltså är de bara hon som kan rädda barnet ifrån en pappalös unge nu. Vilket hon totalt struntar i, så nej ja känner inge skuld över detta. Jag har gjort allt jag kan förutom att ge upp MITT EGET LIV. O vet att jag gjort helt rätt, som alla andra säger också. Så vill barnet ha en närvarande pappa är de upp till mitt ex..

Svar på tråden Ofrivillig pappa