BF Januari 2016 :)

Men fy det låter ju skitjobbigt, men måste säga att du verkar ju kunna se en ljuspunkt i allt, hade jag haft dina graviditetskrämpor och blivit förkyld nu hade jag nog grävt ner mig i ett hål någonstans.

Ja det där med förkylning på astma kan bli så läskigt. Sambon blir skitdålig när han blir förkyld. Obehagligt att ligga jämte honom i sängen på nätterna när det piper och visslar som en perkulator från honom. Men nu har han fått bättre mediciner, han hamnade på vc med kortison på mask en lördag i slutet av förra vintern och kom hem med mediciner för nästan 1000:- den dagen. Men de visade sig vara bättre än hans gamla klassiska bricanyl och pulmicort, som han ändå inte gärna tog för han gillade inte att bli så där skakis i kroppen som bricanylen gjorde honom.

Jag har nog inte accepterat än att det faktiskt kommer hända snart. Blir fortfarande förvånad när det ilar i ljumskarna eller magen rör sig, trots att jag nu vet att huvudet ligger väldigt långt ner och att jag har en hel del sammandragningar. Jag menar, jag har sett dem på en kurva liksom. Antagligen för att smärtan skrämmer mig. Vill inte ens acceptera den lilla smärtan jag har nu, varje gång någon sorts ont kommer blir jag livrädd att det ska stanna kvar, men så försvinner den "alltid".

Jag är inte redo, jag har så mycket kvar jag vill göra, men orken räcker inte alltid så försöker prioritera de saker jag tror jag kommer sakna mest. Denna veckan träffa en vän som jag vet det aldrig kommer bli detsamma med- hon är medvetet barnfri och inte vidare intresserad av lära känna andras barn, all respekt för hennes öppenhet med det tycker jag.

Och bio, jag som älskar bio, men sambon har lovat att jag ska få gå så snart jag känner för det och det funkar för bebis och oss.

Denna veckan slutar jag jobba också- det känns som en enda vecka full av avsked. Som tur är behöver jag inte tömma mitt skåp, det hade bara varit för mycket just nu ihop med min ångest inför förlossningen, hade känts som när min chef plockade bort alla sina saker inför sin cancerbehandling i vintras.

Som tur är är sambon ledig över julhelgerna så vi är lediga tillsammans, känns som något att se fram emot iaf. För jag vägrar tro att bebisen kommer då:)

Nu märker man att folk verkligen räknar bort mig, även min familj: vi firar jul hos er- om du inte ligger på BB. Vi ses på annandagen - om du orkar.

Till sambon- ska du verkligen gå på julbord till helgen? Vågar du det?

Jag hatar det. Verkligen avskyr det. Att bli behandlad som en mindre vetande, överkörd.

Fick en blomma i lördags av en jag jobbat tillsammans med i ett projekt. Och en kram " tack för ett gott samarbete"

Jag ska inte sluta, inte dö, ville jag skrika. Jag kommer tillbaks, vi ska jobba tillsammans i höst igen, med samma projekt, jag ska tom komma på möte under våren.

Jag vill inte ha kramar och blommor och avsked.

Förlåt, idag är verkligen ingen bra dag.

Vilket jäkla kämpe du är! Skönt att du slipper hämta på dagis idag och bara kan VILA i eftermiddag. Jag är imponerad av ditt intag av mediciner!

Fick precis reda på att yngsta bonusen har halsfluss. jag var ju hemma med honom hela förra veckan, brukar vara han och jag som får det i den här familjen... Jag hoppas verkligen på att jag slipper det denna gång!

Hej! Har länge följt tråden men inte vågat skriva något. Hoppas ni inte tar illa upp för att jag "spionerat" lite och hoppar in nu.

Tänkte höra vilket bf-datum ni går efter, det ni själva räknat ut beroende på äl, fått vid kub eller rul? Det kan ju lätt skilja en hel del mellan dessa datum. Blev själv förvånad att de faktiskt flyttade datum på mig när jag gjorde rul, har för mig att jag fick behålla datumet från kub med första barnet. 

Jag har försökt läsa kapp men känner att jag inte orkar svara er alla. Skönt att alla bebisar klarat sig såhär länge i magen. Förstår att det är fler än mig som börjar bli slitna både fysiskt och psykiskt. Men det kanske ska vara så på slutet så man känner sig motiverad att föda. Jag är väldigt låg just nu. Sover extremt dåligt och är slut på energi och ork. sedan är bebis väldigt rörlig, vilket är positivt, men det gör nästan ont i magen av allt knölande och sparkande. Ush va gnällig jag känner mig.. .

Qatteriin: jag packade ner mitt "jobb" i tre flyttlådor och ställde här hemma i garaget. Jag litar inte på att sakerna får vara ifred annars. Jag vet inte heller var på skolan jag ska vara när jag kommer tillbaka så det känns bäst att ta hem sakerna.

haha. Bra där! Är de några fler medicener du får äta som gravid som du inte redan tagit :P Är du säker på att du är psykolog och inte apotekare eller psykiatriker? 

kommer du ihåg att jag sa att jag typ aldrig får influensan men skulle kasta mig över vaccin för halsfluss?! Jag blir liksom dödssjuk och ligger och yrar i feberfrossor. När jag tänker efter så kanske jag borde ringa efter en läkartid och ta ett halsprov genast... hur är det med antibiotika och att vara gravid? 

Ja sörskilt som jag inte tänkt ta några avsked. Jag tänker ju att vi kommer att ses så gott som varje vecka för jag både bor i området och ska gå på BVC vägg i vägg.

Tänkte fråga imorgon om att få prata med Mvc s psykolog, men om inte du har något bra tips så kanske de heller inte kan komma med något bra...? ;)

Ja traumabehandling, riktigt så illa är det väl inte än iaf. :)

Nej jag ska prata med henne imorgon. Kanske gråta en skvätt,  kan gråta hemma för det hur lätt som helst men bland folk framstår jag för det mesta som sansad och har koll på läget. Det är väl en del av problemet, precis som hon sa- jag är ju så normal... fast det är jag ju egentligen inte alls : )