• Tom Araya

    Mångkultur

    Mångkultur - vad det är och varför vi inte ska ha det.

    Många tycks tänka på kultur som sådant som görs inom familj, släkt och närmsta vänner, vilka familjetraditioner och högtider man firar, vilken mat man äter, vilka kulturella nöjen man ägnar sig åt eller avnjuter, vilken andlig tro man har, vilket språk man talar o.s.v.
    Är detta vad man menar med kultur i begreppet mångkultur så får det för mig gärna vara mångkultur i Sverige och då är även många svenskar mångkulturella.

    Mångkultur i politisk bemärkelse handlar dock inte om det som ovan nämnts, utan om de grundläggande värderingar som vårat samhälle vilar på. I fortsättningen är det just detta jag avser med begreppet kultur.
    Vi är i nordvästra Europa, norden eller Sverige långt ifrån perfekta i våra politiska system, samhälls- eller rättssystem, men vi har i alla fall kommit god bit på väg och har sedan länge, nästan uteslutande haft en utveckling åt rätt håll. Vi är relativt sett bra på demokrati, friheter, rättigheter, rättssäkerhet, jämställdhet och sekularisering av stat och samhälle.
    Jag kan inte under några som helst omständigheter gå med på att backa i den utvecklingen och därför är jag mot alla politiska och religiösa extremfalanger samt mångkultur (i den rent politiska bemärkelsen). Vi skall i Sverige endast svensk kultur ha och dit räknas (i sammanhanget) inte att man måste äta kräftor och surströmming, fira jul, ta sig en sup, dansa "Små grodorna" o.dyl. Ej heller har etnicitet eller hudfärg med detta att göra.
    Det kan väl knappast ifrågasättas att människor uppväxta och fostrade i kulturer som står långt ifrån vår, kommer ha svårare att ta till sig och acceptera vår kultur som sin egen, att leva efter och godkänna individer bland sina nära och kära att leva efter.
    I vissa fall har även religiös övertygelse samt grupptrycket inom etniska grupper som delar samma kulturella bakgrund en viss bromsande inverkan i detta.
    Med hänsyn till detta anser jag det inte som självklart att alla som kommer hit som flyktingar ska få permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap för att leva här resten av livet, utan vissa bör så snart läget tillåter återvända till sitt hemland.
    De som exempelvis ens någonsin funderar på något som helst stöd (om än bara även det i tanken) eller engagemang för IS/ISIS borde aldrig haft ett svenskt medborgarskap om de inte fått det automatiskt vid födseln och några nya uppehållstillstånd borde då ej heller beviljas för dessa personer, i synnerhet inte om de återvänder till Sverige efter att aktivt tagit del i IS's aktiviteter någonstans i världen.

    Kommentera gärna, men jag undanber kommentarer riktade till mig som handlar om SD, för jag är inte medlem och de får ej heller min röst, så det är inte relevant.

    Här är en länk till en blogg som tar upp ämnet på ett bra sätt tycker jag och förtjänar uppmärksamhet:


    www.kaziva.net/blog-native/2015/8/25/det-har-ar-inte-sverige

  • Svar på tråden Mångkultur
  • Padirac
    fultextad användarhandbok skrev 2023-08-26 18:18:50 följande:
    Kulturer formas av miljö och klimat. Levnadssätt och vad man uppfinner för att förenkla tillvaron och hur man förhåller sig till den. Hur ordspråk uppkommer och myter likaså. Samt vad man äter och hur man förhåller sig till värme, kyla, mörker och ljus. Spanjorernas siesta, vår midsommar. forna tiders midvinter och så vidare.

    Religion däremot verkar vara ganska lika oavsett miljö och klimat, däremot tar de sig olika kulturella praktiska uttryck.

    Ett litet tillägg som inte har med inlägget jag citerade att göra: Om alla kulturer är lika och lika bra så spelar heller seder och innehåll inte roll och då skulle förändring inte heller vara eftersträvansvärt.
    Och du kopplar miljö, klimat till ett av dig ospecifikt 'levnadssätt'  med olika innovationer och förenklingar för att förhålla sig till tillvaron, ordspråk, myter, olika sätt att förhålla sig till klimat, siesta, midsommar, midvinter till det du i ditt förra inlägg kopplar till brott?
    fultextad användarhandbok skrev 2023-08-20 18:21:52 följande:
    Helt riktigt, då svenskar begår brott så kan man ursäkta att andra också begår brott. Fast tänker man efter lite så varför skulle man vilja ha in fler brott för att det finns etniska svenskar som också står för en del av dem? 
    Xenia skrev 2023-08-20 15:01:20 följande:
    Jag förstår inte hur vi ska kunna ha en "monokultur" när det finns så många olika i landet. Inte ens "gamla" svenskar har en och samma kultur.
    Det är inte så lyckat att försöka relativisera bort kulturella uttryck. Det är som att säga att svenskan var annorlunda på 1700-talet jämfört med nu, och alltså kan man inte säga att det finns någon enhetlig svenska. Det finns en kontinuitet i kulturer, vilket gör att man kan spåra flera fenomen till olika historiska händelser och utvecklingar. Dessutom beror kulturer mycket på de miljöer och klimat som står till buds.Haha! Svenskt nyspråk deluxe.

    Vilka specifika brott kopplar du till miljö och klimat då?
  • nattuw
    KillBill skrev 2023-08-23 08:55:21 följande:
    Det ena förtar inte det andra. I dagens samhälle är föräldrarnas bildningsnivå den viktigaste faktorn för om barnen ska läsa vidare eller ej. på 1800-talet var familjens ekonomi en viktigare faktor. 
    På 1800-talet var bristen på skolor en viktigare faktor än familjens ekonomi. Och för de ofrälse var det viktigare att kunna sköta en gård eller lära sig ett yrke genom en lärlingsplats än att kunna rabbla latin.
  • fultextad användarhandbok
    Padirac skrev 2023-08-26 19:52:31 följande:
    Och du kopplar miljö, klimat till ett av dig ospecifikt 'levnadssätt'  med olika innovationer och förenklingar för att förhålla sig till tillvaron, ordspråk, myter, olika sätt att förhålla sig till klimat, siesta, midsommar, midvinter till det du i ditt förra inlägg kopplar till brott?
    fultextad användarhandbok skrev 2023-08-20 18:21:52 följande:
    Helt riktigt, då svenskar begår brott så kan man ursäkta att andra också begår brott. Fast tänker man efter lite så varför skulle man vilja ha in fler brott för att det finns etniska svenskar som också står för en del av dem? Det är inte så lyckat att försöka relativisera bort kulturella uttryck. Det är som att säga att svenskan var annorlunda på 1700-talet jämfört med nu, och alltså kan man inte säga att det finns någon enhetlig svenska. Det finns en kontinuitet i kulturer, vilket gör att man kan spåra flera fenomen till olika historiska händelser och utvecklingar. Dessutom beror kulturer mycket på de miljöer och klimat som står till buds.Haha! Svenskt nyspråk deluxe.

    Vilka specifika brott kopplar du till miljö och klimat då?
    Inte, jag skrev att dessutom beror kulturer mycket på de miljöer och klimat som står till buds. 
  • Padirac
    fultextad användarhandbok skrev 2023-08-26 21:07:37 följande:
    Inte, jag skrev att dessutom beror kulturer mycket på de miljöer och klimat som står till buds. 
    Menar du att kulturer är kopplade till specifika brott?
  • fultextad användarhandbok
    Padirac skrev 2023-08-26 21:27:39 följande:
    Menar du att kulturer är kopplade till specifika brott?
    Ja det menar jag däremot.

    Kidnappning av blivande brudar i Kirgizistan är ett stort problem, olagligt men lever kvar på grund av kultur och sedvänjor.

    Hederskultur som finns i flera muslimska länder, vilka har lett till flera mord.

    Kastkuturen som lever kvar i Sydasien på grund av gamla sedvänjor, kultur och föreställningar. Det har tragiska konsekvenser.

    Att inte tappa ansiktet i Japan är ett kulturellt inslag där plikt och heder spelar in, hur många som begått självmord på grund av det vet jag inte.

    Alkohol- och självmordskulturen på Grönland är också den tragisk.

    Finns ju många fler exempel, men det var ett axplock.
  • Padirac
    fultextad användarhandbok skrev 2023-08-26 21:45:45 följande:
    Ja det menar jag däremot.

    Kidnappning av blivande brudar i Kirgizistan är ett stort problem, olagligt men lever kvar på grund av kultur och sedvänjor.

    Hederskultur som finns i flera muslimska länder, vilka har lett till flera mord.

    Kastkuturen som lever kvar i Sydasien på grund av gamla sedvänjor, kultur och föreställningar. Det har tragiska konsekvenser.

    Att inte tappa ansiktet i Japan är ett kulturellt inslag där plikt och heder spelar in, hur många som begått självmord på grund av det vet jag inte.

    Alkohol- och självmordskulturen på Grönland är också den tragisk.

    Finns ju många fler exempel, men det var ett axplock.
    Menar du att detta beror på miljö och klimat?

    Vad menar du med miljö?

    Vad menar du med klimat?

    Känner du till att hederskultur inte är kopplat till en specifik religion? Hederskultur finns eller har funnits till exempel inom svenska frireligiösa rörelser eller inom main stream kultur för 100 år sedan då kvinnor som blev gravida utanför äktenskap försköts eller skickades bort och en del tog sina liv.   Det är inte att jämföra med mord.  

    Det är väl känt att i samhällen med svaga institutioner och samhällsfunktioner är klan- och hederskultur vanligt förekommande. Det har inte med miljö och/eller klimat att göra. 

    Självmord, är det brott?

    Grönlands problem med alkoholism och droger är delad med de problem som andra ursprungsbefolkningen får i mötet med kolonisatörer, det är lika för Australiens aboriginer, USAs native befolkning.   Det har knappast med deras kultur att göra, det är andra problem. Det har inte heller med den miljö och det klimat de lever i, det är mer än uppenbart.
  • Tom Araya
    Xenia skrev 2023-08-26 13:23:35 följande:
    Vi kräver förstås att alla ska följa lagen. Det är väl ingen som ifrågasätter det.
    Då har du nog missat en del i mångkultursdebatten. Det finns mängder med exempel där röster höjts för anpassning av lagar och regler efter utländsk kultur eller utefter religiös trosuppfattning.
    Xenia skrev 2023-08-26 13:23:35 följande:
    Men ska det inte vara tillåtet att t ex bära huvudduk för vuxna kvinnor, eftersom det inte görs av "pursvenska" kvinnor?

    (Fast det gjorde man förr på landet, gifta kvinnor hade ofta sjal på huvudet utomhus. Min gamla farmor hade t o m blommig sjal på sig inomhus.)
    Jag har inga som helst problem med att kvinnor täcker sitt hår till del eller helt. Jag förespråkar inget förbud mot detta.

    Men kulturellt är det ett faktiskt problem om kvinnor känner sig tvingade av/genom kultur/religion att klä sig på ett visst sätt, eftersom det strider mot västvärldens kvinnliga frigörelse och den individuella friheten överlag.

    Att däremot täcka ansiktet helt eller delvis anser jag är problematiskt i vissa sammanhang och bör i dessa inte tillåtas.


  • fultextad användarhandbok
    Padirac skrev 2023-08-26 22:35:03 följande:
    Menar du att detta beror på miljö och klimat?
    Det har jag redan svarat på.
    Padirac skrev 2023-08-26 22:35:03 följande:
    Vad menar du med miljö?
    Detta menar jag med miljö: sv.wikipedia.org/wiki/Milj%C3%B6_(omgivning)
    Padirac skrev 2023-08-26 22:35:03 följande:
    Vad menar du med klimat?
    Detta menar jag med klimat: sv.wikipedia.org/wiki/Klimat
    Padirac skrev 2023-08-26 22:35:03 följande:
    Känner du till att hederskultur inte är kopplat till en specifik religion? Hederskultur finns eller har funnits till exempel inom svenska frireligiösa rörelser eller inom main stream kultur för 100 år sedan då kvinnor som blev gravida utanför äktenskap försköts eller skickades bort och en del tog sina liv.   Det är inte att jämföra med mord. 
    Det känner jag till. Däremot leder hederskultur alltför ofta till mord. Enligt FN begås ungefär 5000 hedersmord varje år och förekommer främst i Mellanöstern och Nordafrika, Central- och Sydasien.
    sv.wikipedia.org/wiki/Hederskultur
    www.unizonjourer.se/eksjotjejjour/global-violence-against-woman/hedersmord/
    Padirac skrev 2023-08-26 22:35:03 följande:
    Det är väl känt att i samhällen med svaga institutioner och samhällsfunktioner är klan- och hederskultur vanligt förekommande. Det har inte med miljö och/eller klimat att göra. 
    Det har jag aldrig påstått heller. 
    Padirac skrev 2023-08-26 22:35:03 följande:
    Självmord, är det brott?
    Självmorden är inte sällan en konsekvens av brottsutövande. 


    Padirac skrev 2023-08-26 22:35:03 följande:
    Grönlands problem med alkoholism och droger är delad med de problem som andra ursprungsbefolkningen får i mötet med kolonisatörer, det är lika för Australiens aboriginer, USAs native befolkning.   Det har knappast med deras kultur att göra, det är andra problem. Det har inte heller med den miljö och det klimat de lever i, det är mer än uppenbart.
    Det har att göra med kulturkrockar, hur två eller fler kulturer kan integrera med varandra. Det handlar om val på gruppnivå.

    Alltså grönlänningarna började anlända till Grönland på 1200-talet. Redan 984 anlände skandinaviska vikingar till Grönland, sedan var de där igen på 1400-talet och 1700-talet. Det blir si så där 1000 år av kolonisation och jag tvivlar på att alkoholism och självmord har varit framträdande under ett helt sekel.
  • Tom Araya
    Padirac skrev 2023-08-23 11:27:11 följande:
    I den transatlantiska slavhandeln mellan afrika, amerika och europa mördades och dödades och dog många miljoner slavar, dels innan de skeppades över atlanten, under överfarten och sedan i fångenskap eller efter slaveriets avskaffande i efterföljande staffsystem utformat för att ge billig arbetskraft till företag eller till och med amerikanska staten,
    Man ska vara medveten om att slaveri har existerat över hela världen under årtusenden och existerar fortfarande. Västvärlden (främst Storbritannien) var aktivt drivande för ett avskaffande.
    Således är det en historieförfalskning att försöka få det till att vita förslavade afrikaner/svarta.
  • Padirac

    Så du tittar på delar av historien genom ett nålsöga?

    Slavhandel var som du skriver utbrett i stora delar av Västafrika innan europeer kom dit.

    Så här skriver Brittish library om Storbritannien och den transatlantiska slavhandeln. Storbritanniens industrialism och ekonomiska framgång byggde på att de stod för ca hälften av all transatlantisk slavhandel..

    www.bl.uk/restoration-18th-century-literature/articles/abolition-of-the-slave-trade-and-slavery-in-britain


    'Towards the end of the 18th century, a movement emerged calling for an end to the slave trade and, later, slavery itself. Professor John Oldfield traces the road to abolition from the 1780s to the 1830s, highlighting the impacts of grass-roots organisation, leadership, Black resistance and pro-slavery interests.


    Britain?s involvement in the transatlantic slave trade officially began, with royal approval, in 1663. In less than 150 years, Britain was responsible for transporting millions of enslaved Africans to colonies in the Americas, where men, women and children were forced to work on plantations and denied basic rights. This inhumane system led to the emergence of racist ideas and pseudoscience that were used to justify it.
     
    Towards the end of the 18th century, a movement emerged calling for an end to the slave trade and, later, slavery itself. Abolitionism was one of the most successful reform movements of the 18th and 19th centuries. It was also one of the most protracted. It took 20 years to abolish Britain?s involvement in the slave trade and a further 26 years to abolish British colonial slavery in the Caribbean. 

    ...

    The early British movement differed from its American counterpart in one important respect, however. As its name implied, the SEAST was organised with the declared intention of tackling slavery in the British Caribbean at its source. Namely, the highly lucrative transatlantic slave trade that British merchants and traders had done so much to perfect, being responsible for 50 per cent of all enslaved Africans ? roughly 3.4 million people ? shipped from Africa to the Americas between 1662 and 1807.[3] The wealth derived from this trade not only created large personal fortunes but also provided a stimulus to British industry, not least when it came to the outfitting of ships bound for the west coast of Africa and the processing of colonial products such as sugar, tobacco and cotton. Furthermore, the rise of plantation complexes that depended on enslaved African labour underpinned Britain?s imperialistic expansion in the Americas, at the same time creating important links between economic interests and state power.

    ...
    It is a measure of Wilberforce?s commitment to abolition that throughout these turbulent years he went on presenting to Parliament his annual motions against the slave trade. Eventually, the tide began to turn in the abolitionists? favour. Events in the Caribbean, particularly the Saint Domingue slave uprising (1791) and the emergence of Haiti (1804) as an independent Black republic, convinced many MPs that it might be worth sacrificing the slave trade, if by doing so that meant reducing the possibility of further rebellions and therefore preserving Britain?s own slave colonies. As war broke out again in Europe (1804?15), others, both inside and outside Parliament, also began to question the wisdom of supplying enslaved Africans to Britain?s enemies, chief among them France and Spain.
     
    Capitalising on this shift in the geopolitical situation, abolitionists started to chip away at the legal provisions that protected the slave trade. This occurred first through the Foreign Slave Trade Act (1806), which prohibited British slave traders from operating in territories belonging to foreign powers, and then the Slave Trade Abolition Act of March 1807, which abolished Britain?s involvement in the transatlantic slave trade once and for all. It was a momentous decision and one that was also a personal triumph for Wilberforce, as well as the members of the SEAST. But it is worth emphasising that this unfolding drama was set in motion by events in the Caribbean. The final push towards 1807 was also made easier by the knowledge that the USA was about to abolish its own international slave trade, as set out under the terms of the US Constitution. In this sense, the national and the international were always in delicate balance with each other, sometimes colliding, at other times coalescing to effect meaningful political change.

    ...

    Wilberforce had hoped that abolition of the slave trade would signal the slow death of slavery, as colonial interests were forced to reform the institution from within. By the early 1820s, however, it was obvious that this policy was not working, largely because of the illegal slave trade but also because of the failure of British diplomatic efforts to internationalise abolition.[11] As a result, in 1823 Wilberforce, Clarkson and others organised the Anti-Slavery Society, or, to give it its full title, the Society for the Mitigation and Gradual Abolition of Slavery Throughout the British Dominions. The new organisation signalled a radical new departure in British anti-slavery politics. Yet it is important to note that the society did not demand the immediate overthrow of slavery, merely the adoption of measures designed to ?mitigate? its worst abuses, together with a plan for gradual emancipation leading ultimately (it was not said when) to complete freedom.[12]

    ...

    Between 1831 and 1833, the British campaign against slavery in the Caribbean entered its final phase. Two factors were important here. The first was Black resistance and, in particular, the Baptist War in Jamaica (1831?32). This was the latest and largest in a series of slave revolts that raised awkward questions about the long-term viability of slave societies in the British Caribbean, as well as about the brutally oppressive methods used by colonial authorities to suppress the rebellions.[15] The second factor was the Reform Bill of 1832, which not only increased the size of the British electorate but also created 67 new constituencies, among them industrial towns such as Manchester, Sheffield and Leeds.[16] Here was an opportunity for anti-slavery activists to press home their advantage. Adopting many of the techniques developed by the Agency Committee, British abolitionists stepped up their pressure on prospective parliamentary candidates, publicly ?outing? those who represented the West India interest or who supported gradualism. Predictably, Tory newspapers complained about these attempts to ?dictate? to voters. Nevertheless, by harnessing techniques of this kind, anti-slavery activists helped to shape the composition of the First Reformed Parliament and, with it, the drive towards the Emancipation Act of 1833, even if at the final hurdle they were forced to accept significant concessions, chief among them the £20 million granted to slaveholders in compensation for the loss of their ?property?.[17][18] 

    ...

    After 1833, activists waged a further successful campaign, this time against the so-called ?apprenticeship? system that formed another integral part of the Emancipation Act.[19] By 1838, slavery in the British Caribbean had to all and intents and purposes been abolished. But, in saying this, emancipation proved something of a false dawn. Post-1833 many planters in the Caribbean shifted to rely on indentured Indian and Chinese labourers, an exploitative system that was only finally abandoned in 1920. Meanwhile, the 800,000 or more people emancipated under the 1833 Act were left to eke out an existence for themselves, while at the same time pressing for their civil and political rights, under a constitutional system that still treated them as ?dependents? rather than citizens. In this sense, 1833 or 1838 was no more an ?end? than was 1807, but the start of another protracted struggle for people of African descent, this time towards full independence

    ...

    '
    Tom Araya skrev 2023-08-26 23:59:40 följande:
    Man ska vara medveten om att slaveri har existerat över hela världen under årtusenden och existerar fortfarande. Västvärlden (främst Storbritannien) var aktivt drivande för ett avskaffande.
    Således är det en historieförfalskning att försöka få det till att vita förslavade afrikaner/svarta.
Svar på tråden Mångkultur