Mångkultur

www.eclt.org/en/news/child-labour-causes

"Why does child labour happen? Here are some of the root causes

Children are most often involved in child labour because their parents or guardians consider it ?normal? for children to work, and sometimes for children?s own survival and that of their families. When talking about child labour, it is important to understand it from the perspective of the children, families and communities themselves. Below are some of the root causes which make children particularly vulnerable to child labour.

Poverty is certainly the greatest single force driving children into the workplace.?

The availability and quality of schooling is among the most important factors.? 

Children who were involved in child labour often lack the basic educational grounding which would enable them to acquire skills and to improve their prospects for a decent adult working life.? 

The view that work is good for the character-building and skill development of children.? 

In rural areas, farmers who see their crops destroyed on account of climate changes have no other choice but to send their children out to work.?

There is a strong correlation between child labour and situations of conflict and disaster? 

Det går inte att dra någon slutsats om det utan att veta mer om vad det handlar om.
Språksvårigheter skulle kunna orsaka att man inte trivs, mår sämre eller känner sig mindre trygg på sin arbetsplats.

Det är ju inte svårt att läsa rapporten så du får veta vad det handlar om.

www.av.se/globalassets/filer/statistik/fokus-pa-utrikes-foddas-arbetsmiljo-analysrapport.pdf

Det är märkligt att man skulle behöva argumentera för att inte vilja ha mångkultur, det ska man inte behöva göra, det vilar på en negation. De som vill ha det ska argumentera för det och de kan gärna finansiera mera ur egen ficka och bosätta sig i mångkulturella områden. 

Kultur är tänkesätt, det är förhållningssätt och värderingar och språk. Allt detta avspeglar sig varje dag i gärningar och inställningar. Jag tror att de flesta känner sig tryggare bland andra de delar kultur med. Åtminstone skulle jag känna mig väldigt obekväm i sällskap med fem afghanska män, med fem finländska män hade jag inte gjort det. Det hade för egen del varit svårt att ta till sig somalisk kultur och leva på deras vis, så de kanske tycker att vår kultur är märklig och främmande.

Med detta inte sagt att jag inte vill hjälpa andra, med detta inte sagt att jag är emot invandring som sådan eller invandrare. Det är bara att sätta sig in i motsvarande situation så skulle man vilja ha hjälp. Däremot är jag emot bortrelativisering av kultur, att ett land inte skulle ha någon kultur för att allt kommer utifrån och så vidare. Jag är också emot att majoritetsbefolkningen ska behöva anpassa sig till de andra. Vill de exempelvis ha separata badtider eller dylika påfund för de väl ordna det själva. Exempel finns.

svenska.yle.fi/a/7-1026637

Det är tydligt att folk som är utrikesfödda har mer synpunkter på arbetsmiljön än svenskfödda och det är ju motsatsen till det som Tom A påstår i tråden..

Ja fattigdom var också orsaken till att svenskar lät barn i 12-årsålderns börja arbete i stället för att fortsätta gå i skolan. Föräldrarna ville förstås inte detta men familjens hade inte råd. 

 

Vad är det du inte förstår?
Det samhälle vi byggt upp och hur det fungerar, med industrialisering, ekonomisk tillväxt, utbildning, ökad jämlikhet och på senare tid även digitalisering samt det faktum att vi byggt det samhälle vi har, det är en del av svensk kultur.

Rapporten omfattar sysselsättning och upplevelser av sitt arbete och arbetsmiljö, men saknar nästan helt delen med risker, riskbedömning och riskhantering. Det enda som nämns är risker för ohälsa p.g.a. hög arbetsbelastning, stress och fysiskt tunga arbeten, vilket är kopplat till yrket, vilket också nämns.

Att ha synpunkter på arbetsmiljön eller arbetsbelastning är betydligt mer allmänt än området riskhantering och säkerhet på arbetsplatsen.

Rapporten svarar således inte på frågan om hur folk ser på risker och säkerhet i arbetet och vilka eventuella skillnader som kan finnas mellan svenskfödda, inomeuropeiska invandrare och utomeuropeiska invandrare. Än mindre säger den något om kulturella skillnader i upplevelse av säkerhet och hanteringen av risker i arbetet.

Ur rapporten (all text nedan är kopierad ur rapporten):

Sysselsättningsstatistik från SCB visar att såväl inrikes som utrikes födda främst arbetar inom branscherna vård och omsorg samt utbildning. Det är en högre andel bland utrikes födda som arbetar inom näringsgrenarna hotell- och restaurangverksamhet, vård och omsorg samt uthyrning och andra stödtjänster i jämförelse med inrikes födda. Delas gruppen utrikes födda upp i de som är födda i Europa och utanför Europa så skiljer det sig också åt. En högre andel av dem som är födda i Europa arbetar inom tillverkning och byggverksamhet. För utomeuropeiskt födda är andelen högre inom uthyrning och andra stödtjänster samt handel. Flertalet yrken inom näringsgrenarna med många sysselsatta utrikesfödda har låga krav på utbildning och erfarenhet, vilket ofta är ingångsyrken för personer som är nya på arbetsmarknaden. De yrken med högst andel utrikes födda enligt Yrkesregistret 2022 var pizzabagare följt av städare. Detta är yrken som inte kräver någon längre utbildning eller erfarenhet.

Trots att det finns skillnader mellan var utrikes respektive inrikes födda arbetar visar resultat från Arbetsmiljöundersökningen att upplevelser av arbetsmiljön i flertalet frågor är relativ lika.

Organisatorisk arbetsmiljö handlar t.ex. om arbetsbelastning och arbetstidens förläggning, den social arbetsmiljön handlar t.ex. om kränkande särbehandling. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan innebära risker för de anställda som kan leda till besvär. Många utrikes födda arbetar i serviceyrken där utmaningarna är större inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöundersökningen visar att utrikes födda personer i större utsträckning än inrikes födda upplever vissa typer av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.

Studier har visat att tänkbara förklaringar till att de upplevda organisatoriska och sociala förhållandena i arbetsmiljön skiljer sig åt kan vara svårigheter att hantera arbetsuppgifter, diskriminering eller trakasserier. Även brist på kommunikation med arbetsledare, oro att förlora arbetet på grund av tillfälliga anställningar m.m. kan bidra till en försämrad arbetsmiljö.15 Utrikes födda har i större utsträckning än inrikes födda en sysselsättning inom yrken och branscher där det är mer vanligt förekommande med otrygga anställningar och där arbetande personer i större utsträckning än i andra branscher utrycker att de utsatts för diskriminering och trakasserier enligt Arbetsmiljöundersökningen.

Det är stor skillnad mellan utrikes och inrikes födda i arbetsbelastning. Skillnaden är som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är födda utanför Europa. Utrikes födda upplever även i större utsträckning att de varje vecka är uttröttade i kroppen efter arbetet. Högst andel som anger att de varje vecka är uttröttade i kroppen efter arbetet finns i gruppen som är födda utanför Europa. Andra skillnader är att en högre andel utrikes födda än inrikes födda har ett kroppsligt ansträngande arbete och varje vecka har kontakt med svårt sjuka personer i arbetet. Skillnaderna mellan grupperna kan bero på flera saker, t.ex. skillnader i vilka yrken och branscher de arbetar inom.

Slutsatser

Resultaten visar att det finns skillnader men också likheter.

Det finns dock skillnader såväl när det gäller organisatorisk och social arbetsmiljö som fysisk arbetsmiljö mellan grupperna. Det är svårt att dra slutsatser utifrån födelseland endast av resultaten i Arbetsmiljöundersökningen Det finns flera och betydande likheter mellan grupperna som pekar på att det finns andra faktorer vid sidan av födelseland som påverkar sysselsattas upplevelse av sin arbetsmiljö, exempelvis ålder, inkomst, kön, utbildningsnivå och branschtillhörighet.

Särskilt gruppen födda utanför Europa arbetar inom yrken och branscher med höga fysiska krav i arbetet som kan vara skadliga för hälsan. Forskning visar att personer som arbetar inom yrken med farliga fysiska förhållanden kan utsättas för ytterligare psykisk stress genom rädslan att skadas på arbetet eller oron för att få bestående besvär med hälsan på grund en hög fysisk arbetsbelastning.

Du blandar kanske ihop politiska och ekonomiska reformer med kultur? 

Om du undersöker vilka bakomliggande orsaker som finns till fattigdom i tex Afrika så kommer du att hitta orsaker som möjlighet till utbildning, politiska reformer, näringsliv och tidigare kollonialstater. Att kalla detta för kultur och att denna kultur är orsak till fattigdom är ett påstående som tangerar white primacy 

Samhällsutvecklingen är i stora drag beskrivande av och påverkad av rådande kultur och tvärt om, så det hänger ihop. Varken samhällsutvecklingen eller kulturen saknar påverkan av yttre omständigheter (som exempelvis konsekvenser av tidigare kolonialisering, handel och eventuella konflikter med andra länder). Men det finns hur många exempel som helst där rådande kultur är bärande för vilket samhälle man vill skapa och skapar. Situationen i Afghanistan är ett ypperligt exempel på detta, där Talibanstyret motverkar ekonomisk utveckling, utbildning och jämställdhet samtidigt som möjligheten till Talibanernas maktövertagande till viss del troligen är kulturellt betingat.
Även avsaknaden av en självstyrande kultur p.g.a. tidigare kolonialisering är en form av kultur.
Samhällsutvecklingen som ledde fram till kolonialisering, inte minst då att göra den möjlig är också kulturellt betingad. Varför kunde man från länder som Spanien, Holland, Belgien, Storbritannien, Portugal m.fl. resa till Sydamerika, Afrika och Asien och kolonialisera områden där, istället för tvärt om (bortse från avsikter och se endast till kunskap och teknisk utveckling)?

När du omdömeslöst kastar omkring dig "white primacy"-begreppet så insunerar du att jag i alla hänseenden uppvärderar "vit" kultur i förhållande till andra, vilket inte alls stämmer. Jag vet vad kolonialisering har inneburit och i de flesta fall ser jag inte positivt på det. Det Mongolska riket och Belgiens kolonialiseringar (i bl.a. Afrika, främst Kongo) är kanske de två värsta exemplen. Men det finns också goda exempel, som att Storbritannien verkade för slaveriets upphörande vid Guldkusten.

Men när man granskar hur kolonier eller fd kolonier har påverkats av det och vilka konsekvenser det har fått för landets senare utveckling, så ska man också vara medveten om att ingen av kolonierna hade ett utvecklat demokratiskt eller industrialiserat samhälle före kolonialiseringen, så frågan är hur utvecklingen annars hade sett ut...