• Tom Araya

    Mångkultur

    Mångkultur - vad det är och varför vi inte ska ha det.

    Många tycks tänka på kultur som sådant som görs inom familj, släkt och närmsta vänner, vilka familjetraditioner och högtider man firar, vilken mat man äter, vilka kulturella nöjen man ägnar sig åt eller avnjuter, vilken andlig tro man har, vilket språk man talar o.s.v.
    Är detta vad man menar med kultur i begreppet mångkultur så får det för mig gärna vara mångkultur i Sverige och då är även många svenskar mångkulturella.

    Mångkultur i politisk bemärkelse handlar dock inte om det som ovan nämnts, utan om de grundläggande värderingar som vårat samhälle vilar på. I fortsättningen är det just detta jag avser med begreppet kultur.
    Vi är i nordvästra Europa, norden eller Sverige långt ifrån perfekta i våra politiska system, samhälls- eller rättssystem, men vi har i alla fall kommit god bit på väg och har sedan länge, nästan uteslutande haft en utveckling åt rätt håll. Vi är relativt sett bra på demokrati, friheter, rättigheter, rättssäkerhet, jämställdhet och sekularisering av stat och samhälle.
    Jag kan inte under några som helst omständigheter gå med på att backa i den utvecklingen och därför är jag mot alla politiska och religiösa extremfalanger samt mångkultur (i den rent politiska bemärkelsen). Vi skall i Sverige endast svensk kultur ha och dit räknas (i sammanhanget) inte att man måste äta kräftor och surströmming, fira jul, ta sig en sup, dansa "Små grodorna" o.dyl. Ej heller har etnicitet eller hudfärg med detta att göra.
    Det kan väl knappast ifrågasättas att människor uppväxta och fostrade i kulturer som står långt ifrån vår, kommer ha svårare att ta till sig och acceptera vår kultur som sin egen, att leva efter och godkänna individer bland sina nära och kära att leva efter.
    I vissa fall har även religiös övertygelse samt grupptrycket inom etniska grupper som delar samma kulturella bakgrund en viss bromsande inverkan i detta.
    Med hänsyn till detta anser jag det inte som självklart att alla som kommer hit som flyktingar ska få permanenta uppehållstillstånd och medborgarskap för att leva här resten av livet, utan vissa bör så snart läget tillåter återvända till sitt hemland.
    De som exempelvis ens någonsin funderar på något som helst stöd (om än bara även det i tanken) eller engagemang för IS/ISIS borde aldrig haft ett svenskt medborgarskap om de inte fått det automatiskt vid födseln och några nya uppehållstillstånd borde då ej heller beviljas för dessa personer, i synnerhet inte om de återvänder till Sverige efter att aktivt tagit del i IS's aktiviteter någonstans i världen.

    Kommentera gärna, men jag undanber kommentarer riktade till mig som handlar om SD, för jag är inte medlem och de får ej heller min röst, så det är inte relevant.

    Här är en länk till en blogg som tar upp ämnet på ett bra sätt tycker jag och förtjänar uppmärksamhet:


    www.kaziva.net/blog-native/2015/8/25/det-har-ar-inte-sverige

  • Svar på tråden Mångkultur
  • nattuw
    KillBill skrev 2023-08-16 21:38:02 följande:

    Så du anser alltså att det var den svenska kulturen som låg bakom att det var så vanligt med barnarbete i Sverige på 1800- och början av 1900-talet?


    Du tror alltså att det var den svenska kulturen som låg bakom att det var så vanligt med arbetsplatsolyckor på 1800- och början av 1900-talet (arbetssäkerhet var inte en del av svensk kultur)
    Det är ingenting man behöver tro. Det var så. Sedan dess har samhället gått vidare och den svenska kulturen förändrats. Den svenska kulturen som vissa, åtminstone tidigare, så envist hävdade att den inte existerade.
  • Trast

    Nu bor jag  usa, vad gäller kultur så är det lättare att lägga till än att ta bort (thanksgiving och 4th of july) enligt min erfarenhet. Har en vän som också är utlänning (muslim) dom har lagt till julgran och julfirande. Själv vill man ju behålla midsommar och jul ffa 

    behöver inte vara så bajsnödigt. Finns roliga högtider överallt. Tycker det berikar.

  • Tom Araya
    KillBill skrev 2023-08-16 21:38:02 följande:

    Så du anser alltså att det var den svenska kulturen som låg bakom att det var så vanligt med barnarbete i Sverige på 1800- och början av 1900-talet?


    Du tror alltså att det var den svenska kulturen som låg bakom att det var så vanligt med arbetsplatsolyckor på 1800- och början av 1900-talet (arbetssäkerhet var inte en del av svensk kultur)


    Du tror alltså att om ett barn på 1800 talet avled på jobbet så var detta inget som föräldrarna gjorde någon stor sak av eftersom det var en del av den svenska kulturen att barn var tvungna att jobba och kunde förolyckas (lite svinn får man räkna med)?


    Själv så tror jag inte att effekterna av fattig-Sverige var en del av den svenska kulturen eller något som de som levde i misären tyckte var bra. Att barnen var tvungna att arbeta berodde på att familjerna inte hade något val och om barn dog så orsakade detta säkert samma smärta och sorg på den tiden som idag och upprördheten om ett barn förolyckades var säkert lika stor då som idag.

    www.rotter.se/blog/entry/barnen-som-arbetade-i-gruvan


    Självklart är det så. Hur det svenska samhället såg ut och fungerade 1720, 1840, 1980 eller 2010 (exempelvis) är i mångt och mycket påverkat av rådande kultur. Det är utefter kulturen som vi engagerar oss och som påverkar våra normer, lagar och regler. Det finns mycket i svensk historia som vi inte har skäl att vara stolta över, men däremot över de förändringar som skett till det bättre.
  • Tom Araya
    Trast skrev 2023-08-16 23:14:23 följande:

    Nu bor jag  usa, vad gäller kultur så är det lättare att lägga till än att ta bort (thanksgiving och 4th of july) enligt min erfarenhet. Har en vän som också är utlänning (muslim) dom har lagt till julgran och julfirande. Själv vill man ju behålla midsommar och jul ffa 

    behöver inte vara så bajsnödigt. Finns roliga högtider överallt. Tycker det berikar.


    Det finns inget som hindrar att folk firar Thanks giving, eid al-fitr, eller pesach i en kristet präglad men frihetlig monokultur.
  • KillBill
    Tom Araya skrev 2023-08-17 04:03:50 följande:
    Självklart är det så. Hur det svenska samhället såg ut och fungerade 1720, 1840, 1980 eller 2010 (exempelvis) är i mångt och mycket påverkat av rådande kultur. Det är utefter kulturen som vi engagerar oss och som påverkar våra normer, lagar och regler. Det finns mycket i svensk historia som vi inte har skäl att vara stolta över, men däremot över de förändringar som skett till det bättre.

    Tror du att rika och fattiga i Sverige på 1800-talet hade olika syn på säkerheten för sina barn? De rika var mer omsorgsfulla och skulle aldrig utsätta sina barn för risker som barnarbete kunde leda till medan de fattiga familjerna var vårdslösa i sin syn på barnarbete?  Nej så var det förstas inte. Det handlade i stället om familjens resurser.


    Var det en fråga om kultur om en fattig familj i 30-talets Sverige kunde låta ett barn fortsätta att studera eller om familjen var tvungen att låta barnet börja arbeta vid 12 års ålder?  Nej så var det förstas inte. Det handlade i stället om familjens resurser.


    Hellre Arga Andersson än Kassa Kristersson!
  • KillBill
    Tom Araya skrev 2023-08-16 13:29:36 följande:
    Är grunden till att du inte förstår kulturskillnader världen över vad det gäller arbetssäkerhet att du är naiv eller obildad?
    Där omsorg och kunskap i arbetssäkerhet är mindre utvecklad är det mindre sannolikt att arbetsgivare, arbetsledare, anställda eller föräldrar till arbetande barn ifrågasätter säkerheten på arbetsplatsen. Det är ett konstaterande som inte har ett skit att göra med min människosyn.

     


    Utrikes födda i Sverige upplever större problem med sin arbetsmiljö än vad inrikes födda i Sverige gör. Vad är din reflektion kring detta? Handlar det om invandrare som kommer från kulturer med högre krav på arbetsmiljö än vad som är normalt i den svenska kulturen eller hur tänker du?




     
    sverigesradio.se/artikel/utrikes-fodda-mar-samre-pa-jobbet










     


    Hellre Arga Andersson än Kassa Kristersson!
  • Tom Araya
    KillBill skrev 2023-08-17 06:35:01 följande:

    Tror du att rika och fattiga i Sverige på 1800-talet hade olika syn på säkerheten för sina barn? De rika var mer omsorgsfulla och skulle aldrig utsätta sina barn för risker som barnarbete kunde leda till medan de fattiga familjerna var vårdslösa i sin syn på barnarbete?  Nej så var det förstas inte. Det handlade i stället om familjens resurser.


    Var det en fråga om kultur om en fattig familj i 30-talets Sverige kunde låta ett barn fortsätta att studera eller om familjen var tvungen att låta barnet börja arbeta vid 12 års ålder?  Nej så var det förstas inte. Det handlade i stället om familjens resurser.


    Hur man ser på säkerhet och vad man tror eller tycker att barn klarar av är definitivt påverkat av rådande kultur. Man hade generellt sett en högre acceptans till risker på 1800-talet än vad man har på 2000-talet.
    Även när jag var barn på 1970- och 1980-talet fick barn göra mer som de inte får idag, vilket inte har med ekonomiska villkor att göra.

    Hur mycket som det arbetades totalt inom ett hushåll hade såklart med ekonomin att göra och det var i första hand barn, gamla och kvinnor som slapp arbeta eller som istället arbetade hemma om ekonomin inte krävde att de inbringade inkomst.

    Att färre är så fattiga idag att de måste låta sina barn arbeta för att inbringa inkomst till hushållet är definitivt en kulturell fråga. Det handlar om arbetsvillkor, löner, skolgång, lagstiftning, välfärdssystem mm som inte hade funnits om vi inte hade skapat det utefter viljan att utjämna befolkningens ekonomiska villkor och höja den allmänna levnadsstandarden.
    Detta ser du enklast genom att jämföra olika länders lagstiftning inom berörda områden.
    Man kan även säga att Socialdemokraternas/P A Hanssons folkhemsmodell är en del av dåvarande svensk kultur.
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2023-08-17 11:05:57 följande:
    Hur man ser på säkerhet och vad man tror eller tycker att barn klarar av är definitivt påverkat av rådande kultur. Man hade generellt sett en högre acceptans till risker på 1800-talet än vad man har på 2000-talet.
    Även när jag var barn på 1970- och 1980-talet fick barn göra mer som de inte får idag, vilket inte har med ekonomiska villkor att göra.

    Hur mycket som det arbetades totalt inom ett hushåll hade såklart med ekonomin att göra och det var i första hand barn, gamla och kvinnor som slapp arbeta eller som istället arbetade hemma om ekonomin inte krävde att de inbringade inkomst.

    Att färre är så fattiga idag att de måste låta sina barn arbeta för att inbringa inkomst till hushållet är definitivt en kulturell fråga. Det handlar om arbetsvillkor, löner, skolgång, lagstiftning, välfärdssystem mm som inte hade funnits om vi inte hade skapat det utefter viljan att utjämna befolkningens ekonomiska villkor och höja den allmänna levnadsstandarden.
    Detta ser du enklast genom att jämföra olika länders lagstiftning inom berörda områden.
    Man kan även säga att Socialdemokraternas/P A Hanssons folkhemsmodell är en del av dåvarande svensk kultur.
    Nää. hur får du ihop att fattigdom är en kulturell fråga?  V

    Fattigdom är en fråga om bland annat ekonomi och utbildning och ojämlikhet .

    reliefweb.int/report/world/11-top-causes-global-poverty

    "Around 8% of the world?s population lives in extreme poverty ? but do you know why? We look at 11 of the top causes of global poverty.

    1. INEQUALITY AND MARGINALIZATION

    2. CONFLICT

    3. HUNGER, MALNUTRITION, AND STUNTING

    4. POOR HEALTHCARE SYSTEMS ? ESPECIALLY FOR MOTHERS AND CHILDREN

    5. LITTLE OR NO ACCESS TO CLEAN WATER, SANITATION, AND HYGIENE

    6. CLIMATE CHANGE

    7. LACK OF EDUCATION

    8. POOR PUBLIC WORKS AND INFRASTRUCTURE

    9. LACK OF GOVERNMENT SUPPORT

    10. LACK OF JOBS OR LIVELIHOODS

    11. LACK OF RESERVES"

    © United Nations Office for the Coordination of Humanitarian Affairs
  • Padirac
    Tom Araya skrev 2023-08-17 11:05:57 följande:
    Hur man ser på säkerhet och vad man tror eller tycker att barn klarar av är definitivt påverkat av rådande kultur. Man hade generellt sett en högre acceptans till risker på 1800-talet än vad man har på 2000-talet.
    Även när jag var barn på 1970- och 1980-talet fick barn göra mer som de inte får idag, vilket inte har med ekonomiska villkor att göra.

    Hur mycket som det arbetades totalt inom ett hushåll hade såklart med ekonomin att göra och det var i första hand barn, gamla och kvinnor som slapp arbeta eller som istället arbetade hemma om ekonomin inte krävde att de inbringade inkomst.

    Att färre är så fattiga idag att de måste låta sina barn arbeta för att inbringa inkomst till hushållet är definitivt en kulturell fråga. Det handlar om arbetsvillkor, löner, skolgång, lagstiftning, välfärdssystem mm som inte hade funnits om vi inte hade skapat det utefter viljan att utjämna befolkningens ekonomiska villkor och höja den allmänna levnadsstandarden.
    Detta ser du enklast genom att jämföra olika länders lagstiftning inom berörda områden.
    Man kan även säga att Socialdemokraternas/P A Hanssons folkhemsmodell är en del av dåvarande svensk kultur.
    www.unicef.org/protection/child-labour

    "Nearly 1 in 10 children are subjected to child labour worldwide, with some forced into hazardous work through trafficking.

     

    Economic hardship exacts a toll on millions of families worldwide ? and in some places, it comes at the price of a child?s safety.


    Roughly 160 million children were subjected to child labour at the beginning of 2020, with 9 million additional children at risk due to the impact of COVID-19. This accounts for nearly 1 in 10 children worldwide. Almost half of them are in hazardous work that directly endangers their health and development.


    Children may be driven into work for various reasons. Most often, child labour occurs when families face financial challenges or uncertainty ? whether due to poverty, sudden illness of a caregiver, or job loss of a primary wage earner.


    The consequences are staggering. Child labour can result in extreme bodily and mental harm, and even death. It can lead to slavery and sexual or economic exploitation. And in nearly every case, it cuts children off from schooling and health care, restricting their fundamental rights.


    Migrant and refugee children ? many of whom have been uprooted by conflict, disaster or poverty ? also risk being forced into work and even trafficked, especially if they are migrating alone or taking irregular routes with their families.


    Trafficked children are often subjected to violence, abuse and other human rights violations. For girls, the threat of sexual exploitation looms large, while boys may be exploited by armed forces or groups.


    Whatever the cause, child labour compounds social inequality and discrimination. Unlike activities that help children develop, such as contributing to light housework or taking on a job during school holidays, child labour limits access to education and harms a child?s physical, mental and social growth. Especially for girls, the ?triple burden? of school, work and household chores heightens their risk of falling behind, making them even more vulnerable to poverty and exclusion."

Svar på tråden Mångkultur