• Anonym (ledsen dotter)

    Oense om flytt/ledsen dotter

    Undrar om någon vet......jag har en dotter som bor varannan vecka med hos mig/pappa. Nu kommer jag och min partner flytta med våra gemensamma barn till ny ort pga att mer än halvera pendlingstiden för oss till våra jobb. Min dotter med mitt ex vill nu flytta med oss (hon är snart 10 år), hon är beredd  att byta skola. Hon är väldigt fäst vid sina småsyskon här och hennes önskan är att få följa med oss i flytten.

    Nu ställer sig hennes pappa på tvären till detta och förbjuder henne att flytta med oss. Han varken respekterar eller lyssnar på hennes önskan eller vilja. Han försöker övertala henne till att ändra sig. Vi har samarbetssamtal, men vi kommer ingen vart med dessa. Han menar att då flickan är skriven hos honom, går i skolan där han bor och har vänner där så har han laglig rätt att behålla henne hos honom. Han ger sig inte en tum och säger uttryckligen att han är beredd att riskera sin relation till henne, för det är hans övertygelse att hon kommer må bättre att stanna hos honom i längden.

    Hade det vart vår dotters önskan så hade jag respekterat det, men hon vill bo med mig och träffa pappa helger/lov etc. Hon är mycket ledsen över detta.

    Han har ringt vår nya kommun och härjat med socialen där, ringt nya kommunens skolor och förbjudit henne att bli inskriven utan han tillåtelse. Han  har kontaktat både lärare och rektor på nya skolan. Socialen i kommunen vi flyttar från (där han fortfarande bor), pratar med folk i byn att hålla koll på henne. Han har tidigare gått upp i tr och stämt mig på både vårdnad och boende om henne, men detta gick inte igenom utan allt fortsatte som vanligt med vv som tidigare (och som det vart sedan skilsmässan). Han har även tidigare gjort orosanmälan mot mig men det lades ner av socialen då dom bedömde mig som en god mor till vår dotter och att hon var trygg hos mig.

    Jag förstår ju att det ger mig minus poäng eftersom jag är den som flyttar, men är det någon som vet om pappan har laglig rätt att behålla henne hos sig eller kan jag helt enkelt ta med henne med när vi flyttar? Och om jag tar henne med mot pappans vilje vad kan hända då? Polisen lär ju inte göra något, socialen blir väl inkopplade och gör en utredning men då kommer ju min dotter äntligen få komma till tals själv. Problemet med detta är väl skolan, men det måste ju gå att lösa på något sätt.

    Någon här inne som vart i samma sits?

    Ska tillägga att vi har gemensam vårdnad. Kom ihåg att vår dotter snart är 10 år (dessutom en mogen 10-åring med båda fötterna på jorden)

  • Svar på tråden Oense om flytt/ledsen dotter
  • Brumma
    Anonym (ledsen dotter) skrev 2015-10-10 09:59:50 följande:

    Hade det vart min dotters önskan att bo hos sin pappa hade jag respekterat det och låtit henne bo där. Nu är det inte så, utan hon vill bo hos oss.

    Denna önskan är ingen nyhet utan vart även när hon bott vv.

    Skolan och rektor är insatta i det hela. Och jag inser självklart att det kan tyckas väldigt själviskt och egoistiskt av mig att flytta. Samtidigt har det vart 7 års evig kamp med pappan om än det ena än det andra och jag har idag ytterligare barn att ta hänsyn till.

    Igen, jag hade låtit min dotter bo hos sin pappa om hon velat det men nu är inte fallet så.


    Fast. Det är DU som framtvinga ett val.

    Att dottern tidigare sagt att hon vill bo hos er är inte samma sak som att hon faktiskt vill der eller greppar vad det innebär. Det är därför det TYDLIGT står i föräldrabalken att det är FÖRÄLDRARNA som skall ta sådana beslut. Ett barn skall INTE behöva välja och har inte det konsekvenstänkande som krävs för att tillfullo förstå vad ett sådant val innebär. Att sätta ett barn i den situationen och låta henne välja är INTE OK!

    Många barn säger en sak till ena föräldern och en annan till den andra föräldern. De är väldigt bra på att känna av och säga det som gör föräldern glad (tex "jag vill flytta med er" eller " jag vill bo mer hos er").

    Min bonus tex har under sin uppväxt många gånger sagt att hon vill flytta till oss (pappan och mig, bobusmqmma) till sin mamma säger hon tvärtom... Hon ville inte åka hem till sin mamma när hon var yngre. Men när hon var hos mamma ville hon inte åka hit.

    En tioåring är inte redo för att besluta om sådant, inte ens om hon är en mogen o jordnära tioåring...
  • Anonym (stackars.)

    Menar du alltså att ni tog upp saken med barnet INNAN ni tog upp det för diskussion med pappan?? ?

    Såna viktiga saker är de vuxna 100% överens om innan barnen ska dras in.

    Älskar man sina barn utsätter man dem inte för det som du just gjort, man hittar lösningar och tänker inte bara på sig själv.

    Men det jag också reagerar på är att du skriver att ni 'mer än halverar' restiden? Är det då verkligen så extremt långt att flickan MÅSTE byta skola och flytta med er och sluta vara hos pappa?

    Mina grannarbarn åker taxi till skolan när de är här tex...

  • Sandra8978
    Anonym (B) skrev 2015-10-10 09:35:03 följande:

    Dessutom är det väldigt egoistiskt av er att flytta för att NI ska halvera pendlingstiden, men att flickan ska förlora sin mamma eller pappa på halvtid det verkar ni inte bry er om.


    Ja, de bör offra sina liv för detta barn, det är deras skyldighet.
    Aldrig tänka på vad som fungerar för dem.
  • Sandra8978
    Drottningen70 skrev 2015-10-10 09:40:45 följande:

    Usch vad äckligt att ställa en 10 åring i ett läge där hon behöver välja mellan sina föräldrar. Du borde skämmas skämmas skämmas! Att som 10 åring behöva välja mellan sina föräldrar och förlora nästan halva tiden med en av dem är ett BETYDLIGT allvarligate problem med avsevärt större konsekvenser än att två vuxna får fortsätta ha långt till jobbet. Tvi!


    Så resten av sina liv ska de bo vartän pappan vill bo?
    Allvarligt?

  • Drottningen70
    Sandra8978 skrev 2015-10-10 10:24:21 följande:

    Så resten av sina liv ska de bo vartän pappan vill bo?

    Allvarligt?


    Offra sina liv för att de får fortsatt långt till jobbet ..... Jo du har rätt, att vuxna har långt till jobbet är givetvis mycket allvarligare än att en 10 åring måste välja mellan mamma och pappa... Not...

    Nej inte i resten av livet, men så länge man har minderåriga barn så jajamensan då måste man arrangera sin vardag så att barnet har tillgång till båda föräldrarna i vardagen. Det är en skyldighet man har när man valt att skaffa barn tillsammans. Sin bekvämlighet, som att få närmare till jobbet, får man under de åren åsidosätta. Detta är inget märkligt för de flesta ansvarsfulla mogna människor..
  • Sandra8978
    Anonym (ledsen dotter) skrev 2015-10-10 09:59:50 följande:

    Hade det vart min dotters önskan att bo hos sin pappa hade jag respekterat det och låtit henne bo där. Nu är det inte så, utan hon vill bo hos oss.
    Denna önskan är ingen nyhet utan vart även när hon bott vv.

    Skolan och rektor är insatta i det hela. Och jag inser självklart att det kan tyckas väldigt själviskt och egoistiskt av mig att flytta. Samtidigt har det vart 7 års evig kamp med pappan om än det ena än det andra och jag har idag ytterligare barn att ta hänsyn till.

    Igen, jag hade låtit min dotter bo hos sin pappa om hon velat det men nu är inte fallet så.


    Hej TS,
    värst vad folk här går igång på att trycka ner dig mitt i din jobbiga situation.
    Jag hatar såna människor. 

    Jag tycker övriga inlägg visserligen belyser viktiga synpunkter, men är åt helvete för svart/vita i sitt tänk.

    Men det är lätt att tycka att andra föräldrar borde "ta sitt ansvar och komma överrens med den andre föräldern" när man själv aldrig haft ett obstinat och aggresivt ex. Det har jag dock, så jag vet lite av hur din situation kan vara. Därför har du min sympati. Du har också min sympati för att ni väljer att flytta, vi kommer snart vara i en liknande situation här, och tanken att jag resten av mitt liv skulle anpassa mig till mitt galna ex är mkt främmande.

    10-åringen vill bo med er. Varför bryr sig övriga inlägg inte om barnets vilja i saken?

    Med det sagt.

    Risken är ju rätt stor att du förlorar vv som de säger här, eftersom du är den som flyttar, och istället får vh. Skulle det fungera? Ditt barns önskan lyssnas mer på när hon är ca 12 år, som regel. Vill hon fortfarande bo med er då borde det vara betydligt lättare att få igenom detta. Vad jag vet beror det iofs också på personlig mognad. 

    När mitt barn skulle börja skola vägrade exet skriva på något, till slut tog soss beslut att hon skulle skrivas in. Men då hade jag haft barnet mitt boende endast hemma hos mig ett halvår.

    Som jag ser det, utan att vara expert, måste du stämma pappan.
    Väger de in ert barns önskan tillräckligt, kan du få igenom det.
  • Sandra8978
    Drottningen70 skrev 2015-10-10 10:31:45 följande:
    Offra sina liv för att de får fortsatt långt till jobbet ..... Jo du har rätt, att vuxna har långt till jobbet är givetvis mycket allvarligare än att en 10 åring måste välja mellan mamma och pappa... Not...

    Nej inte i resten av livet, men så länge man har minderåriga barn så jajamensan då måste man arrangera sin vardag så att barnet har tillgång till båda föräldrarna i vardagen. Det är en skyldighet man har när man valt att skaffa barn tillsammans. Sin bekvämlighet, som att få närmare till jobbet, får man under de åren åsidosätta. Detta är inget märkligt för de flesta ansvarsfulla mogna människor..
    Vad ger dig rätten att döma TS lämplighet som förälder?
    Självklart har hon vägt in sitt barns bästa i ekvationen.

    Föräldrar som du, som tror att det bästa som finns är att göra sig själv till martyr.
  • Drottningen70
    Sandra8978 skrev 2015-10-10 10:39:00 följande:

    Vad ger dig rätten att döma TS lämplighet som förälder?

    Självklart har hon vägt in sitt barns bästa i ekvationen.

    Föräldrar som du, som tror att det bästa som finns är att göra sig själv till martyr.


    Det finns massor av ego föräldrar. Med tanke på dina inlägg i liknande trådar är du en av dem.
  • kenneth768768

    Det står "ledsen dotter" i rubriken. En situation ts skapar. Om dottern inte vill mista sina småsyskon så känner hon sig tvingad att följa med, och detta kallar ts för att "hon vill". Snyggt ultimatum. Och sandr8978, du hade säkert en idiot till ex, men detta verkar vara en BRA pappa som tycker det är märkligt att riva upp dottern från en trygg situation för att få kortare till jobbet. Och du tycker hon ska stämma pappan?

    Nej, det här är antagligen en bra trolltråd. "Jag vill ha kortare till jobbet så jag river upp min dotter från en trygg situation och när jag ger henne ultimatum väljer hon mig alltså gör jag rätt".

  • Brumma
    Sandra8978 skrev 2015-10-10 10:36:43 följande:

    Hej TS,

    värst vad folk här går igång på att trycka ner dig mitt i din jobbiga situation.

    Jag hatar såna människor. 

    Jag tycker övriga inlägg visserligen belyser viktiga synpunkter, men är åt helvete för svart/vita i sitt tänk.

    Men det är lätt att tycka att andra föräldrar borde "ta sitt ansvar och komma överrens med den andre föräldern" när man själv aldrig haft ett obstinat och aggresivt ex. Det har jag dock, så jag vet lite av hur din situation kan vara. Därför har du min sympati. Du har också min sympati för att ni väljer att flytta, vi kommer snart vara i en liknande situation här, och tanken att jag resten av mitt liv skulle anpassa mig till mitt galna ex är mkt främmande.


    10-åringen vill bo med er. Varför bryr sig övriga inlägg inte om barnets vilja i saken?

    Med det sagt.

    Risken är ju rätt stor att du förlorar vv som de säger här, eftersom du är den som flyttar, och istället får vh. Skulle det fungera? Ditt barns önskan lyssnas mer på när hon är ca 12 år, som regel. Vill hon fortfarande bo med er då borde det vara betydligt lättare att få igenom detta. Vad jag vet beror det iofs också på personlig mognad. 

    När mitt barn skulle börja skola vägrade exet skriva på något, till slut tog soss beslut att hon skulle skrivas in. Men då hade jag haft barnet mitt boende endast hemma hos mig ett halvår.

    Som jag ser det, utan att vara expert, måste du stämma pappan.

    Väger de in ert barns önskan tillräckligt, kan du få igenom det.
    Självklart bryr vi oss om dotterns vilja. Men som jag, med flera, påpekat skall ett barn inte behöva sättas i en situation där barnet behöver välja. Jag påpekar oxå att det inte är säkert att barnet talar sanning när barnet säger att det vill följa med vid flytten samt att det är svårt för ett barn att förstå konsekvenserna av sådana val.

    Nej. Det finns ingen tolvårsgräns där barnet får säga sitt. Det har aldrig funnits ngn sådan åldersgräns. Det står däremot att barns vilja skall tas i beaktande oavsett ålder men att det är barnets bästa som avgör. Det är ju inte alltid förenligt med barnets vilja.

    Ja. Rent lagligt så skall barnet fortsätta vara skrivet hos den förälder som bor närmast den skola barnet redan går i. Om boendet är växelvist och föräldrarna är oense. En förälder får ju inte heller flytta barnets folkbokföring utan den andra vårdnadshavarens tillåtelse.
Svar på tråden Oense om flytt/ledsen dotter