Jag Förstår precis hur det känns. Jag som var så glad att jag inte har småbarn hemma utan en 12 åring och när hon kräktes imorse fick jag panik! Så tacksam att hon kunde sova hos min syster idag. Hon söger att hon mår jättebra , så jag hoppar verkligen att det bara var en tillfällighet och ingen smitta.
Det kommer lösa sig för er oxå!
Få se om man får nån sömn inatt, jag har halsbränna from
Hell som ställer till det lite
Åh men va skönt ! :) hoppas det sätter igång av sig själv då!! För oss båda haha den här väntan är olidlig!!
Jag e på BF+2 idag hahaa känns som +30 xD jag ska in på ultraljud och kontroll nästa måndag om inget har hänt. Är helt ärligt chockad över att ha gått över tiden :o min första kom på BF och den här bebisen har varit fixerad och långt nere ett tag så jag trodde aldrig jag skulle gå till BF ens. Men här ligger man xD min sambos två andra barn gick över tiden men trodde det berodde på mamman inte barnen haha kanske e genetiskt... Hur många dagar ligger du över? +4 eller? :)
Haha precis, what are you waiting for?! Gahh. E så sjukt rastlös om dagarna.
Hm kanske pappans gener faktiskt spelar roll xD min BM trodde inte alls det med men här e man xD
Det är vi tre + jess06 + hallonpajen, om inte de redan fått sina.. Vad gör ni om dagarna för att få tiden att gå?
Då är vi några tappra kämpade kvar. Haha!
Jag gör inget speciellt om dagarna har
Ändå varit ganska pigg så jag har hälsat
På hemma hos min mormor mm. Men idag känns der tungt där nere efter att hon petat. Imorgon är ju sista dagen utan bebis så antingen så vilar jag HeLA dagen eller så kanske jag bakar nån kaka om jag orkar sjukt tråkigt att inte göra nåt. Vad gör ni?
Hinnsvepning låter så läskigt haha! Första gången jag hörde om det var faktiskt i denna tråd.
Jag fattar inte heller hur våra bebisars huvud kan vara så lågt nere men ändå händer inget!! När jag sitter på kvällarna så ilar det där nere som att barnets huvud åker ännu längre ner. But then, nothing -.-
Jag orkar knappt laga mat :( känns som värsta bördan men jag måste laga för hela familjen eftersom att sambon jobbar hela dagarna utom på helgen.. Har inte bakat nåt än xD
Min mamma var här igår och hälsade på första gången sen bebis kom. Var jättemysigt! Hon ville knappt släppa honom, förutom när han behövde ny blöja eller äta :)
Idag var vi ute och skulle möta upp sambons bror och medan sambon och bonus fixade parkeringsbiljett så mötte dom bonusens mormor och morfar, som jag aldrig träffat. Bonus blev helt till sig och ville såklart visa upp sin lillebror men jag var sjukt obekväm med det. Bonus mamma är verkligen en idiot och helt störd så att hennes föräldrar kommer fram och fjäskar och pratar gjorde mig smått lack. Och helt från ingenstans undrar mormor hur jag mår nu efter havandeskapsförgiftningen och så. Hur fan vet hon det!? Tydligen hade sambon sagt det vid parkeringsautomaten och det gjorde mig faktiskt jävligt ledsen. Mitt privatliv och sjukdomstillstånd har dom fan inte med att göra!! Nu kommer dom berätta det för bonusens mamma som i sin tur kommer sätta igång nån jävla cirkus om att "ååh stackars er, säg bara till så tar jag sonen några extra dagar och hör av er om det blir jobbigt med flera barn då kommer jag har hämtar honom" för att sen göra en ny vårdnadstvist och hävda att vi inte har tid eller bryr oss om honom utan bara tänker på nya bebisen.
Åh jag orkar inte.. Det har gått för bra för länge nu så det vore så typiskt att hon skulle försöka med något.
Ursäkta äckelinformationen men jag tror att slemproppen har börjat lossna nu. Äntligen nånting! Hoppas det är Positivt inför igångsättning om ett dygn
Hahah men va jobbigt!!
Alltså jag ör nervös inför imorgon, har knappt haft sammandragningar idag, har god lust att skjuta upp igångsättningen men ör rädd att bebisen blir ännu större ... Fast den ligger inom normalramen nu. Känns jobbigt att tvinga fram nåt faktiskt men det är ju inget som
Säger att hab kommer på
Måndag om jag skjuter upp det. Det kan ju lika gärna sluta med igångsättningen ändå....?
Hur hade ni gjort??
Det är skitsvårt att inte tappa modet! Man är ju aldrig så populär heller - jag har blivit uppringd och messad av kompisar jag inte hört av på länge idag. Dagen efter BF - knappast en slump... Blir så bitter...
Dagarna klarar jag ändå av hyfsat bra eftersom jag hittills lyckats sysselsätta mig med en massa saker, men kvällar och nätter är svårare - speciellt som båda mina tidigare förlossningar startat sen kväll/tidig natt. Jag försöööööker tänka att det är lyxig ensamtid de här sista dagarna, ingen bebis vid bröstet, som man ständigt kollar om den andas, känslan att kunna stå i duschen lääänge...