• Anonym (Trött)

    Hatar min bonus

    Jag vet inte vart jag ska börja... 
    Allmänt jävla trött och vet att jag kommer få extremt mycket påhopp men jag måste få skriva av mig. 

    Jag och sambon har varit tillsammans i typ 9 månader. I början var jag öppen för bonusen (hon är 7år) tyckte om henne och jag har verkligen försökt allt. Fixat så hon fått större rum, målat hennes rum i dom färgerna hon vill ha. Hämtar och lämnar på skolan. tex: Tidigare var hon på fritids på morgonen för att hennes pappa börjar tidigt, jag börjar senare och kan då köra henne till skolan så hon slipper fritids som hon enligt henne själv hatar. 
    Hon kan önska en maträtt när man gör den och ställer på bordet är hon inte hungrig och det är äcklig mat. Tittar jag på tv så ska hon kolla på tv. 

    Men ju flera pappa veckor det blir ju mera ogillar jag barnet. Hon är på riktigt odräglig. Gnällig och bio mamman skämmer bort henne. När hon är här och inte får som hon vill (pappan står på sig) så blir det typ kaos. Hon säger saker som sårar mig.. tex: "du kan ju ingenting". Hon säger det typ bara när pappan inte hör...
    Jag har börjat göra så att jag "gömmer mig" i sovrummet (eller åker till stallet) så jag slipper henne. Men nu vet jag inte om det är en tillfällighet eller om hon har kommit på något... Men hon använder sin pappas ipad som hon alltid har gjort. Hon kör slut på batteriet och ska sen spela när hon laddar. 

    Problemet är att laddaren finns vid min och sambons säng och vi har uttag i själva sängen så sladdar och sånt är undangömda i själva sängen och det ända som sticker fram är själva laddsladden = man kan liksom inte bara ta laddaren och gå för då måste man flytta på hela sängen...

    Och det är inte det är inte bara det att hon då ska vara där när jag är där. Utan hon vill vara ensam. Så då ska jag LÄMNA MITT sovrum för att HON ska få vara där SJÄLV. 
    Ska prata med sambon ikväll när hon sover. Men är det för mycket begärt att jag ska få vara själv i mitt eget sovrum?


    Jag har blivit tvungen att flytta ifrån min hemstad då min sambo inte kan flytta pga henne. Han vet att jag inte trivs i staden och att jag känner mig som en gäst i den här lägenheten.... Känner mig inte heller speciellt välkommen när hon säger att hennes rum är hennes och resten av lägenheten är hennes pappa...

    Jag har tidigare föreslagit att jag och sambon skulle vara särbos. Det vill inte han. Speciellt inte nu när vi planerar och försöker skaffa barn...

  • Svar på tråden Hatar min bonus
  • Anonym (nice)
    Skriver av ts:

    Men
    ju flera pappa veckor det blir ju mera ogillar jag barnet. Hon är på riktigt odräglig. Gnällig och bio mamman skämmer bort henne

    så jag slipper henne

    Ja, hata är ett starkt ord. 

    Men när man måste bo med en odräglig skit unge som jag inte har valt för 5 öre som dessutom vad det känns som, gör allt för att jävlas med mig. Ja då hatar jag henne. 

    Min lösning: Jag vill bli särbos, jag vill inte vara här dom veckorna ungen är här. Vill han att jag ska bo här på heltid så får hon vara här varannan helg eller nått. 

    NU kom skitungen ut 

    Jag tror att detta hat är ömsesidigt från ts och dottern och jag tror att anledningen är för att allt har gått alldeles för fort!!!

    Att ts och mannen ens DISKUTERAR att skaffa gemensamt barn i detta läge är faktiskt efterblivet! Stackars dottern säger jag bara........ Obestämd

    Enda chansen att rädda denna relation är om ts väljer att flytta hem igen!

  • StarTrust
    Anonym (nice) skrev 2016-02-02 09:34:05 följande:

    Skriver av ts:

    Men ju flera pappa veckor det blir ju mera ogillar jag barnet. Hon är på riktigt odräglig. Gnällig och bio mamman skämmer bort henne

    så jag slipper henne

    Ja, hata är ett starkt ord. 

    Men när man måste bo med en odräglig skit unge som jag inte har valt för 5 öre som dessutom vad det känns som, gör allt för att jävlas med mig. Ja då hatar jag henne. 

    Min lösning: Jag vill bli särbos, jag vill inte vara här dom veckorna ungen är här. Vill han att jag ska bo här på heltid så får hon vara här varannan helg eller nått. 

    NU kom skitungen ut 

    Jag tror att detta hat är ömsesidigt från ts och dottern och jag tror att anledningen är för att allt har gått alldeles för fort!!!

    Att ts och mannen ens DISKUTERAR att skaffa gemensamt barn i detta läge är faktiskt efterblivet! Stackars dottern säger jag bara........ 

    Enda chansen att rädda denna relation är om ts väljer att flytta hem igen!


    Det är "okej" att du ser på det hela utifrån det.
  • Anonym (Imbecill?)
    StarTrust skrev 2016-02-02 09:29:46 följande:

    Men om jag besvarar dina frågor kommer du ändå inte nöja dig förrän jag har "gett dig rätt i att skulden för dotterns beteende ligger hos ts"


    Jag har inte sagt det. Jag har sagt att det är två personer som är osams, måste det ena utesluta det andra? bara en person kan inte vara upphovet till problemet att det inte funkar i hemmet, allra minst ett barn. Det jag säger är att ts också måste arbeta med sina känslor, för jag tror inte att det problemet kommer att försvinna bara barnet beter sig bra igen som du verkar tycka kommer göra allt frid och fröjd igen. Du verkar tro det och du tycker inte hon behöver arbeta med sina känslor och då hade jag lite frågor som jag ville att du svarade på. Du behöver inte tycka som mig men jag ville bara ha svar på mina frågor. Vill du inte svara på dem så respekterar jag självklart det och lägger ner diskussionen.
  • Anonym (...)
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-02 09:20:25 följande:
    Ok om du kan ge ts som är vuxen The benefit of a doubt, varför kan du inte ge barnet det också?
    Hur menar du då? Vad är det jag borde tänka istället om dottern?
  • Anonym (Imbecill?)

    Ponera att ts hatar flickan och flickan hatar ts. Ts hanterar det som en vuxen (eller ja egentligen inte) och barnet har inte lärt sig hantera alla sina känslor än så hon blir jobbig mot ts. Varför är det ok att ts har sina känslor och hanterar det på sitt sätt men barnet får inte ha sina känslor och hantera det på det enda sätt hon vet pga omogenhet?är det inte mer rättvist att försvara barnets känslor och handlingar eftersom hon inte vet bättre? TS är ju vuxen och borde kunna hantera det som en vuxen.

  • Anonym (Imbecill?)
    StarTrust skrev 2016-02-02 09:35:57 följande:

    Det är "okej" att du ser på det hela utifrån det.


    Bättre kan du ;)
  • Anonym (...)
    Anonym (nice) skrev 2016-02-02 09:34:05 följande:
    Skriver av ts:

    Men ju flera pappa veckor det blir ju mera ogillar jag barnet. Hon är på riktigt odräglig. Gnällig och bio mamman skämmer bort henne

    så jag slipper henne

    Ja, hata är ett starkt ord. 

    Men när man måste bo med en odräglig skit unge som jag inte har valt för 5 öre som dessutom vad det känns som, gör allt för att jävlas med mig. Ja då hatar jag henne. 

    Min lösning: Jag vill bli särbos, jag vill inte vara här dom veckorna ungen är här. Vill han att jag ska bo här på heltid så får hon vara här varannan helg eller nått. 

    NU kom skitungen ut 

    Jag tror att detta hat är ömsesidigt från ts och dottern och jag tror att anledningen är för att allt har gått alldeles för fort!!!

    Att ts och mannen ens DISKUTERAR att skaffa gemensamt barn i detta läge är faktiskt efterblivet! Stackars dottern säger jag bara........ Obestämd

    Enda chansen att rädda denna relation är om ts väljer att flytta hem igen!
    Och en del andra väljer att tycka att det kan finnas andra sätt att se på det, och anser att även andra lösningar kan fungera.

    Det är sällan en komplex situation har enkla och svart-vita svar med en enda självklar lösning. Då hade livet varit så väldigt mycket enklare och Familjeliv hade nog inte ens existerat.
  • Påven Johanna
    StarTrust skrev 2016-02-02 09:35:57 följande:
    Det är "okej" att du ser på det hela utifrån det.
    När du använder citationstecken kring ordet okej i den där meningen så betyder det att du inte tycker att det är okej att Anonym (nice) ser på det hela utifrån det. Är det så du menar? 

    Och du om någon borde sluta påstå att du kan läsa mellan raderna. Hur menar du att det skulle vara möjligt för dig att göra? Du saknar ju helt förmåga att se på något på ett nyanserat sätt. 
  • Anonym (...)
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-02 09:45:55 följande:

    Ponera att ts hatar flickan och flickan hatar ts. Ts hanterar det som en vuxen (eller ja egentligen inte) och barnet har inte lärt sig hantera alla sina känslor än så hon blir jobbig mot ts. Varför är det ok att ts har sina känslor och hanterar det på sitt sätt men barnet får inte ha sina känslor och hantera det på det enda sätt hon vet pga omogenhet?är det inte mer rättvist att försvara barnets känslor och handlingar eftersom hon inte vet bättre? TS är ju vuxen och borde kunna hantera det som en vuxen.


    Var det här inlägget till mig?
  • Anonym (Imbecill?)
    Anonym (...) skrev 2016-02-02 09:40:50 följande:

    Hur menar du då? Vad är det jag borde tänka istället om dottern?


    Jo det jag menar är att du flera gånger sagt att du söker möjliga förklaringar till varför ts känner som hon gör (hatar ) om du kan göra det för en vuxen varför kan du inte göra det för ett barn också innan du skjuter ner henne som ouppfostrad?
Svar på tråden Hatar min bonus