• Anonym (Trött)

    Hatar min bonus

    Jag vet inte vart jag ska börja... 
    Allmänt jävla trött och vet att jag kommer få extremt mycket påhopp men jag måste få skriva av mig. 

    Jag och sambon har varit tillsammans i typ 9 månader. I början var jag öppen för bonusen (hon är 7år) tyckte om henne och jag har verkligen försökt allt. Fixat så hon fått större rum, målat hennes rum i dom färgerna hon vill ha. Hämtar och lämnar på skolan. tex: Tidigare var hon på fritids på morgonen för att hennes pappa börjar tidigt, jag börjar senare och kan då köra henne till skolan så hon slipper fritids som hon enligt henne själv hatar. 
    Hon kan önska en maträtt när man gör den och ställer på bordet är hon inte hungrig och det är äcklig mat. Tittar jag på tv så ska hon kolla på tv. 

    Men ju flera pappa veckor det blir ju mera ogillar jag barnet. Hon är på riktigt odräglig. Gnällig och bio mamman skämmer bort henne. När hon är här och inte får som hon vill (pappan står på sig) så blir det typ kaos. Hon säger saker som sårar mig.. tex: "du kan ju ingenting". Hon säger det typ bara när pappan inte hör...
    Jag har börjat göra så att jag "gömmer mig" i sovrummet (eller åker till stallet) så jag slipper henne. Men nu vet jag inte om det är en tillfällighet eller om hon har kommit på något... Men hon använder sin pappas ipad som hon alltid har gjort. Hon kör slut på batteriet och ska sen spela när hon laddar. 

    Problemet är att laddaren finns vid min och sambons säng och vi har uttag i själva sängen så sladdar och sånt är undangömda i själva sängen och det ända som sticker fram är själva laddsladden = man kan liksom inte bara ta laddaren och gå för då måste man flytta på hela sängen...

    Och det är inte det är inte bara det att hon då ska vara där när jag är där. Utan hon vill vara ensam. Så då ska jag LÄMNA MITT sovrum för att HON ska få vara där SJÄLV. 
    Ska prata med sambon ikväll när hon sover. Men är det för mycket begärt att jag ska få vara själv i mitt eget sovrum?


    Jag har blivit tvungen att flytta ifrån min hemstad då min sambo inte kan flytta pga henne. Han vet att jag inte trivs i staden och att jag känner mig som en gäst i den här lägenheten.... Känner mig inte heller speciellt välkommen när hon säger att hennes rum är hennes och resten av lägenheten är hennes pappa...

    Jag har tidigare föreslagit att jag och sambon skulle vara särbos. Det vill inte han. Speciellt inte nu när vi planerar och försöker skaffa barn...

  • Svar på tråden Hatar min bonus
  • Anonym (...)
    Anonym (hoja) skrev 2016-02-01 21:36:26 följande:

    Det lyser rakt igenom att ts är less på att göra saker för bonusdottern när hon bara får skit tillbaks för det. Det bästa hon i så fall kan göra är att sluta göra alla dessa saker. Annars kommer hon bara samla på sig ännu mer bitterhet inuti. Och bonusbarnet ännu mer odrägligt. Och situationen kommer bli etter sämre.


    Givetvis har hon tappat lusten till det efter att flickans sätt mot henne har förändrats. Hon är inte mer än människa. Lösningen är dock mer komplicerad än att den går att lösa genom att ts slutar skjutsa flickan till skolan.

    Det här är dessutom inget som har pågått sen månader tillbaka, så en förändrad arbetsfördelning kräver troligtvis planering om pappan ska ta över de uppgifterna.
  • Anonym (...)
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-01 21:52:36 följande:

    Ni säger också samma sak


    Läs om - läs rätt
  • Anonym (...)
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-01 21:46:50 följande:

    Fast ingenstans i ts framgår det att ts sambo behöver vara hårdare med flickan hon säger ju själv att pappan står på sig och låter henne inte få sin vilja igenom hela tiden. Så även om pappan säger ifrån måste ts också kunna göra det. om hon kommunicerar bättre med honom så backar han säkert upp henne också.


    Var skriver jag att jag tycker att ts sambo behöver bli hårdare med flickan?

    I övrigt håller jag med dig.
  • Anonym (nice)
    Anonym (...) skrev 2016-02-02 00:00:08 följande:
    Givetvis har hon tappat lusten till det efter att flickans sätt mot henne har förändrats. Hon är inte mer än människa. Lösningen är dock mer komplicerad än att den går att lösa genom att ts slutar skjutsa flickan till skolan.

    Det här är dessutom inget som har pågått sen månader tillbaka, så en förändrad arbetsfördelning kräver troligtvis planering om pappan ska ta över de uppgifterna.
    Hur vet du att detta inte pågått i månader? Har inte läst något om det från ts.

    Planeringen blir så som det skulle vara om pappan varit ensamstående, alltså som det var innan ts flyttade dit. 

    En flytt hem för ts behöver ju inte innebära att ts och pappan gör slut på sitt förhållande. De kan fortfarande dejta, men till en början kanske mest på barnfri tid och låta dottern vänja sig vid- och lära känna ts!
  • StarTrust
    Anonym (nice) skrev 2016-02-02 08:12:32 följande:

    Hur vet du att detta inte pågått i månader? Har inte läst något om det från ts.

    Planeringen blir så som det skulle vara om pappan varit ensamstående, alltså som det var innan ts flyttade dit. 

    En flytt hem för ts behöver ju inte innebära att ts och pappan gör slut på sitt förhållande. De kan fortfarande dejta, men till en början kanske mest på barnfri tid och låta dottern vänja sig vid- och lära känna ts!


    Fortfarande så ligger inte problemet hos ts utan hos mannen som inte sätter ner foten angående sin dotters beteende mot ts!

    Så länge mannen inte tar tag i det så spelar det ingen roll om ts flyttar ut eller bor kvar.
  • Anonym (Imbecill?)
    Anonym (...) skrev 2016-02-02 00:07:54 följande:

    Var skriver jag att jag tycker att ts sambo behöver bli hårdare med flickan?

    I övrigt håller jag med dig.


    Suck. Inte ordagrant men du verkar utgå ifrån att pappan brister i sin uppfostran, något som ts inte nämnt.
  • Anonym (Imbecill?)
    StarTrust skrev 2016-02-02 08:17:24 följande:

    Fortfarande så ligger inte problemet hos ts utan hos mannen som inte sätter ner foten angående sin dotters beteende mot ts!

    Så länge mannen inte tar tag i det så spelar det ingen roll om ts flyttar ut eller bor kvar.


    Så om han gör det och barnet börjar bete sig bra så slutar hon att hata barnet? Och sen kommer en ny period då barnet börjar bete sig dåligt och hon börjar hata det igen. För som du resonerar så är det ok att hata ett barn som beter sig dåligt. Blir det inte väldigt mycket toppar och dalar, dysfunktionellt?
  • Anonym (Imbecill?)
    Anonym (...) skrev 2016-02-02 00:02:27 följande:

    Läs om - läs rätt


    Och så agerar en omogen vuxen.
  • StarTrust
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-02 08:24:28 följande:

    Så om han gör det och barnet börjar bete sig bra så slutar hon att hata barnet? Och sen kommer en ny period då barnet börjar bete sig dåligt och hon börjar hata det igen. För som du resonerar så är det ok att hata ett barn som beter sig dåligt. Blir det inte väldigt mycket toppar och dalar, dysfunktionellt?


    Jag tror inte att hon bokstavligen hatar hans dotter utan att hon hatar när dottern beter sig som hon gör!

    Så länge hon inte har mannen på sin sida angående dotterns beteende fungerar det inte, då mannen är en av dotterns vårdnadshavare och har tillsammans med bio mamman huvudansvaret för dotterns uppfostran.
  • Anonym (Partner)
    Anonym (...) skrev 2016-02-01 21:21:05 följande:

    Fast jag tycker nog att det är pappans jobb att sätta gränserna i samråd med ts, som hon sedan kan upprätthålla när dottern och hon är ensamma. Utan uppbackning är ts tandlös. Särskilt då relationen fortfarande är relativt ny.


    Självklart ska dom kunna sätta gränser tillsammans. Dom är ju sambos. Men absolut borde pappan ta lite mer ansvar och sätta ner foten.
    Anonym (hoja) skrev 2016-02-01 21:28:11 följande:

    Det brukar bli fel när man försöker sätta gränser för andra. Däremot brukar det bli hur bra som helst när man sätter gränser för sig själv.

    Några exempel på vad ts kan säga:

    - Du får ladda paddan här i vårt rum men du får inte vara här. Du får komma och hämta den när den laddat klart. Jag kan ropa på dig när det är färdigladdat.

    - Älskling, jag vill att vårt rum ska vara vårt rum. Jag behöver ha någonstans att dra mig undan och bara vara. Därför vill jag att vi köper "lisa" en egen laddare så att hon kan ladda paddan någon annanstans än i vårt sovrum.

    - Du behöver inte äta mat du inte tycker om men du kan inte veta hur maten smakar innan du smakat på den. Nästa gång vill jag därför att du åtminstone smakar på den innan du bestämmer dig.


    Vi säger i princip samma saker.

    Ts och pappan kommer överrens om att vissa regler gäller i hemmet. Det är inga konstigheter att sätta gränser och regler för barn samt för sig själv. Det gör dom flesta vuxna mest hela tiden. Lite exempel.

    -Du ska vara hemma till kl 19:30.

    -Nej du får inte klättra på hunden.

    -Hos oss äter vi godis på lördagar, så det blir inget godis idag.

    -Ät inte kakor innan maten, vi kan fika efter maten.

    -Gör läxorna innan du går ut.
Svar på tråden Hatar min bonus