• Anonym (Trött)

    Hatar min bonus

    Jag vet inte vart jag ska börja... 
    Allmänt jävla trött och vet att jag kommer få extremt mycket påhopp men jag måste få skriva av mig. 

    Jag och sambon har varit tillsammans i typ 9 månader. I början var jag öppen för bonusen (hon är 7år) tyckte om henne och jag har verkligen försökt allt. Fixat så hon fått större rum, målat hennes rum i dom färgerna hon vill ha. Hämtar och lämnar på skolan. tex: Tidigare var hon på fritids på morgonen för att hennes pappa börjar tidigt, jag börjar senare och kan då köra henne till skolan så hon slipper fritids som hon enligt henne själv hatar. 
    Hon kan önska en maträtt när man gör den och ställer på bordet är hon inte hungrig och det är äcklig mat. Tittar jag på tv så ska hon kolla på tv. 

    Men ju flera pappa veckor det blir ju mera ogillar jag barnet. Hon är på riktigt odräglig. Gnällig och bio mamman skämmer bort henne. När hon är här och inte får som hon vill (pappan står på sig) så blir det typ kaos. Hon säger saker som sårar mig.. tex: "du kan ju ingenting". Hon säger det typ bara när pappan inte hör...
    Jag har börjat göra så att jag "gömmer mig" i sovrummet (eller åker till stallet) så jag slipper henne. Men nu vet jag inte om det är en tillfällighet eller om hon har kommit på något... Men hon använder sin pappas ipad som hon alltid har gjort. Hon kör slut på batteriet och ska sen spela när hon laddar. 

    Problemet är att laddaren finns vid min och sambons säng och vi har uttag i själva sängen så sladdar och sånt är undangömda i själva sängen och det ända som sticker fram är själva laddsladden = man kan liksom inte bara ta laddaren och gå för då måste man flytta på hela sängen...

    Och det är inte det är inte bara det att hon då ska vara där när jag är där. Utan hon vill vara ensam. Så då ska jag LÄMNA MITT sovrum för att HON ska få vara där SJÄLV. 
    Ska prata med sambon ikväll när hon sover. Men är det för mycket begärt att jag ska få vara själv i mitt eget sovrum?


    Jag har blivit tvungen att flytta ifrån min hemstad då min sambo inte kan flytta pga henne. Han vet att jag inte trivs i staden och att jag känner mig som en gäst i den här lägenheten.... Känner mig inte heller speciellt välkommen när hon säger att hennes rum är hennes och resten av lägenheten är hennes pappa...

    Jag har tidigare föreslagit att jag och sambon skulle vara särbos. Det vill inte han. Speciellt inte nu när vi planerar och försöker skaffa barn...

  • Svar på tråden Hatar min bonus
  • Anonym (Imbecill?)
    StarTrust skrev 2016-02-02 08:52:30 följande:

    Du tar alla tillfällen du får att trycka åt ts istället för att se att inget kommer att förändras så länge inte ts har mannen på sin sida.


    Och vart i ts framgår det att ts inte har mannen på sin sida? Snälla recitera om jag missat nåt. Jag försöker inget annat att få dig att inse att när två personer är osams så är det inte bara en persons fel, och att skylla allt på barnet för att relationen inte fungerar?? TS måste ta ansvar för sina känslor och arbeta på dem.
  • Anonym (...)
    Anonym (nice) skrev 2016-02-02 08:12:32 följande:
    Hur vet du att detta inte pågått i månader? Har inte läst något om det från ts.

    Planeringen blir så som det skulle vara om pappan varit ensamstående, alltså som det var innan ts flyttade dit. 

    En flytt hem för ts behöver ju inte innebära att ts och pappan gör slut på sitt förhållande. De kan fortfarande dejta, men till en början kanske mest på barnfri tid och låta dottern vänja sig vid- och lära känna ts!
    Se ts inlägg igen. Hon har skrivit det. Min dator krånglar något så jag letar gärna inte fram det själv, om du ursäktar.

    Ja, men om ett schema är upprättat utifrån den nuvarande situationen så är det inte alltid helt självklart att det går att ändra tillbaka på ett kick.

    Definitivt, men det är ju bara en av alla möjliga lösningar. Vi vet ju trots allt inte den egenliga orsaken till dotterns beteende.
  • StarTrust
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-02 09:03:22 följande:

    Och vart i ts framgår det att ts inte har mannen på sin sida? Snälla recitera om jag missat nåt. Jag försöker inget annat att få dig att inse att när två personer är osams så är det inte bara en persons fel, och att skylla allt på barnet för att relationen inte fungerar?? TS måste ta ansvar för sina känslor och arbeta på dem.


    Om man läser mellan raderna av det som TS har skrivit så framgår det.

    Problemet är att du ej begriper att att hon gör allt vad hon kan för att vara bonusen till lags genom att skjutsa henne till dagis, har tidigare målat om i hennes rum osv,

    Så återigen bör mannen ta sitt ansvar.
  • Anonym (Imbecill?)
    StarTrust skrev 2016-02-02 09:03:04 följande:

    Det framgår tydligt av ts inlägg att mannen inte är på hennes sida angående dotterns beteende mot ts.

    Hade han däremot varit det så hade det nog varit lättare för alla där hemma.

    Det är inte förbjudet på något sätt för ts att ogilla dottern på grund av dotterns beteende.

    Ts behöver mannens stöd att komma till rätta med det.


    Ingen har sagt att det är förbjudet, min fråga var tror du det är optimalt att pendla mellan toppar och dalar i ens känslor gentemot en annan människa beroende på dess beteende? I detta fall en sårad och avundsjuk flicka i trotsåldern? Tror du att hon slutar hysa dessa negativa känslor för barnet om barnet ändrar sig? Hur länge tror du det varar? Kan dessa känslor komma tillbaka om barnet kommer in i en till jobbig period? Är det Moget att vilja flytta och dra varje gång man kommer in i en sån period eftersom man inte kan hantera sitt hat mot ett barn?
  • Anonym (Imbecill?)
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-02 08:51:27 följande:

    Vilken roll menar du att jag vill att ts ska ta? Vem är det du diskuterar med?


    Du svarade inte på frågan, vilken roll vill jag att ts tar? Och citera gärna mig där jag uttrycker det.
  • Anonym (Imbecill?)
    StarTrust skrev 2016-02-02 09:07:43 följande:

    Om man läser mellan raderna av det som TS har skrivit så framgår det.

    Problemet är att du ej begriper att att hon gör allt vad hon kan för att vara bonusen till lags genom att skjutsa henne till dagis, har tidigare målat om i hennes rum osv,

    Så återigen bör mannen ta sitt ansvar.


    Du väljer att inte tro på det som sägs och väljer att tro på det som inte sägs. Ts säger uttryckligen att pappan sätter ner foten och dottern får inte som hon vill.
  • StarTrust
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-02 09:09:18 följande:

    Ingen har sagt att det är förbjudet, min fråga var tror du det är optimalt att pendla mellan toppar och dalar i ens känslor gentemot en annan människa beroende på dess beteende? I detta fall en sårad och avundsjuk flicka i trotsåldern? Tror du att hon slutar hysa dessa negativa känslor för barnet om barnet ändrar sig? Hur länge tror du det varar? Kan dessa känslor komma tillbaka om barnet kommer in i en till jobbig period? Är det Moget att vilja flytta och dra varje gång man kommer in i en sån period eftersom man inte kan hantera sitt hat mot ett barn?


    Det optimala vore om både mannen och ts tar sitt ansvar och vägleder dottern bort från sitt dåliga beteende mot ts.

    Gränslösa barn som dottern kan upplevas som det värsta på jorden och det enda sättet att komma till rätta med det är att man som par i en relation jobbar tillsammans för att få bukt med det.
  • Anonym (...)
    Anonym (Imbecill?) skrev 2016-02-02 08:19:21 följande:
    Suck. Inte ordagrant men du verkar utgå ifrån att pappan brister i sin uppfostran, något som ts inte nämnt.
    Det jag främst har tryckt på är att ts sambo verkar brista i sin uppmärksamhet mot både sambon och dottern. Jag försöker så långt det är möjligt att inte utgå från någonting, utan det jag skriver skriver jag för att hitta fler orsaker till situationen är att bara helt kallt avfärda ts som en barnhatare som borde sticka därifrån.

    Ber om ursäkt om jag har varit otydlig.
  • StarTrust
    StarTrust skrev 2016-02-02 09:14:11 följande:

    Det optimala vore om både mannen och ts tar sitt ansvar och vägleder dottern bort från sitt dåliga beteende mot ts.

    Gränslösa barn som dottern kan upplevas som det värsta på jorden och det enda sättet att komma till rätta med det är att man som par i en relation jobbar tillsammans för att få bukt med det.


    Han sätter inte ner foten tillräckligt i varje fall.
  • Anonym (Imbecill?)
    StarTrust skrev 2016-02-02 09:07:43 följande:

    Om man läser mellan raderna av det som TS har skrivit så framgår det.

    Problemet är att du ej begriper att att hon gör allt vad hon kan för att vara bonusen till lags genom att skjutsa henne till dagis, har tidigare målat om i hennes rum osv,

    Så återigen bör mannen ta sitt ansvar.


    Problemet är att du tolkar in saker som jag inte sagt.

    Precis som du gör med ts sambo.
Svar på tråden Hatar min bonus