Höstbebisar efter IVF 2016
Ååh så spännande! Väntar spänt på uppdatering..
Grattis JOLI!
Ååh så spännande! Väntar spänt på uppdatering..
Grattis JOLI!
Allt gick bra idag! Allt såg fint ut, så skönt! Är lättad och lycklig. Vi väntar en liten flicka.
Jag har lite besvär av det men det kommer och går.
Kommer som nervstick i skinkan om jag går lite mer.
Hade också som håll i höger sida i några dagar för någon vecka sedan. Ringde bm ang det och hon sa att det troligtvis var ligamenten och att jag inte behövde vara orolig då det var vanligt. Sen försvann det någon dag senare.
Har ett foglossningsband att ha runt höfterna för att stötta upp lite. Det är ganska skönt.
Här finns lite tips: slacklinerblog.wordpress.com/2016/04/17/foglossning-10-knep-som-lindrar/
Själv fick jag första dumma kommentaren idag av en manlig kollega när jag var på jobbet och hälsade på för att få ett papper påskrivet till FK.
"Redan så stor! Är du säker på att det inte är tvillingar?"
Jävla idiot. Jag har väl hur stor mage jag vill och jag skiter i hur den ser ut och hur stor den än kommer att bli för där i bär jag min skatt och den får ta precis så mycket plats som den vill.
Han fick barn för ett år sedan. Han borde väl veta vad man säger och inte.
Jag blev bara irriterad. Varför ens kommentera?
Ska jag säga; oj vilken stor ölmage du har fått! Vet du hur många flak det är där i?
Stör mig mest på att det verkar vara folks allmänna egendom att både ta på och kommentera magen.
Värre kommer det väl bli!
Bara att ta på sig stålmasken
Tror det stör mig extra mycket för att man har fått gå igenom så mycket iom ivf. De fattar liksom inte hur mycket slit och känslor som ligger bakom denna fantastiska mage.
Att då ens kommentera med dryga kommentarer?
De fattar inte vilket under det är att magen ens finns!
Klart att alla inte kan veta vad man gått igenom men ändå. Då kan de väl tänka ett steg längre och hålla käften.
Är jag lättkränkt? Eller är det hormonerna som får mig att reagera så här? Jag vet inte.
Får komma på någon syrlig kommentar att kontra med nästa gång någon säger något korkat
Jag har väldigt svår foglossning. Kan knappt gå. Funderar allvarligt på kryckor eller rullstol ibland. Känns som att bäckenet ska gå av på mitten. Mindre skönt!
Foglossningsbälte är bra. Har även en TENS. Vissa nätter kan jag inte sova, som i natt. :-/
Jag har också bara varit hos mvc en gång i v 12 nästa gång är i v 26. Känns väldigt konstigt.. Har inte ens fått lyssna på hjärtat. Ja ja..
Bm sa att jag skulle börja med järntabletter vid halva graviditeten så jag har börjat nu.
Har haft järnbrist tidigare så jag tänker att det är lika bra att föregå.
Detta är min första graviditet.
Lite konstigt att BM säger att du ska börja med järntabletter utan att kolla värdena först tycker jag. Men det kanske är för att du haft järnbrist tidigare. Det finns ju de som har för mycket järn, då är det farligt att ta järntabletter. Men jag är nog lite extra känslig eftersom jag tycker att de flesta inom vården har alldeles för dålig koll på det här med järnbrist o vilka prover som ska tas... ;)
Jag har också haft stora problem med restless legs (WED heter det numera) under o långt efter min förra graviditet. Det du måste se till att de tar prov på är järndepåerna (ferritinvärdet). Under min förra graviditet gick jag från normala depåer (120) till 10 i ferritin o min barnmorska på MVC tyckte att det var okej så jag trodde ju det också. Men det är det inte! WED är en neurologisk sjukdom o min neurolog vill att jag ska ligga över 100 i ferritin. Jag fick järndropp förra sommaren för att komma upp i bra nivåer o jag har legat bra sen dess, men nu har jag börjat få lite problem igen. Blir bättre med järntabletter, men problemet är järntabletterna höjer mitt Hb till en bra nivå, men ferritinet är svårare att påverka med tabletter. Så är det för mig iaf. Ska ta nytt prov på ferritin på måndag, blir intressant att se vad det ligger på. Numera ser jag alltid till att inte ha tagit järntabletter på en vecka när jag ska ta ferritinprov så att det inte blir missvisande.
Hej alla!
Jag har varit frånvarande här ett tag.
Jag har blivit lite deppig för att i princip alla påpekae att min mage är väldigt stor. De tror att jag ska få närsom helst eller väntar tvillingar.
I början brydde jag inte mig så mycket men nu börjar jag gråta så fort någon påpekar något om min mage.
Lider även av både ischias och foglossning.
Jag ska på ultraljud på måndag för att kolla barnets hjärta eftersom att min dotter föddes med två hjärtfel.
Jag har även bett om kejsarsnitt och väntar på att bli kallad för samtal.
Barnmorskan trodde inte att det skulle bli några problem och dessutom sitter moderkakan ivägen just nu och har den inte flyttar sig tills måndag skulle de ändå planera in ett kejsarsnitt.
Jag orkar tyvärr inte läsa bakåt i tiden så är det något speciellt som hänt?
Hur mår ni alla?
Hur ser födelningen ut på könen i gruppen?
Jag tror folk tror att de är roliga och/eller inte tänker sig för och fäller ngt slags standardkommentarer. Min förra grav var det en gubbe på mitt jobb som tyckte det var kul att konstant kalla mig för tjockis. Jag tröttnade och började kalla honom för tjockis tillbaka (inte alls barnsligt...) så att han skulle känna själv hur o-kul det är. Det tog skruv och han slutade.
Det där "är du säker på att det inte är två" var det många som sa. Om det var nån jag kände ganska bra så sa jag åt dem att man inte vill höra det. Man vill ju inte höra vare sig att man har jättestor eller pytteliten mage. Om nån måste kommentera är det bättre att bara säga att den är fin. Tänk om alla kunde fatta det.