• Anonym (jag)

    Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?

    Zadre skrev 2016-04-19 13:45:42 följande:
    Uppenbarligen inte eftersom din son med fru verkar klara det.
    De bor långt bort så jag vet inte hur de klarar det egentligen.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-19 13:49:32 följande:
    Tycker du att du hjälpt din dotter att bli en fungerande vuxen?
    Jag kan inte hjälpa henne att göra vettiga val med utbildning, jobb, män, kompisar och intressen så jag har hjälpt henne med annat.
  • Anonym (jag)
    Anonym (-) skrev 2016-04-19 13:58:42 följande:

    TS, utgår du från att alla vuxna människor runtomkring dig är handfallna och behöver ständig hjälp? Tror du att det finns några vuxna människor som klarar det mesta i vardagen utan hjälp? Tror du att grannen behöver din hjälp? Varför skulle din son vara sämre på att klara sig än alla andra människor runtomkring dig?


    Eftersom alla ifrågasätter detta kan väl jag få förtydliga att ibland kan hjälp bara vara att vara med som sällskap. Jag erbjöd mig att "hjälpa" med att hitta en lägenhet och då blev svärdottern jättearg (enligt sonen) men jag menade ju inte då att JAG skulle fara runt på visningar. 
    Men ja jag trodde att de skulle behöva hjälp med att hantera kolik och sånt! Det är ju inte som att man lär sig i skolan. 
    Nej givetvis hjälper jag inte grannen det är mina barn jag vill se om.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-19 14:21:30 följande:

    Du har lärt henne att bli så hjälplös så att hon inte ens kan se till att barnen har mat.

    Är det att hjälpa?


    Det är din tolkning det är möjligt att det blivit så oavsett.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-19 14:27:28 följande:

    Och du kan stötta henne när hon trillar dit. Nu senast knarkade hon, och då, när hon skulle behövt dig, så bara rycker du på axlarna.

    Hur går det ihop?


    Det gjorde jag verkligen inte!! Jag blev jättearg... varje gång det är något sånt här så förklarar jag att hon måste börja skärpa sig.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-19 14:26:23 följande:

    Varför svarar du inte på hur gamla ni själva var när ni fick barn?


    Jag vet inte det är väl inte så intressant. Jag var 22 och maken 23
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-19 15:11:05 följande:

    Då förstår jag inte varför du framhåller att dottern var så ung när hon fick barn, ni var ju i samma ålder.


    Jo men som jag sagt förut Fiona så var det främst att hon var så oerfaren och okunnig... bodde hemma, ingen utbildning, ströjobbade, skulder, kass på ekonomi, ute och festar och barn på det......
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-19 15:42:27 följande:

    Och om du nu vet att din dotter inte var representativ utan dysfunktionell, varför drar du upp hur mycket du fått styra med hennes barn och jämför med sonen, som inte bara fungerar självständigt utan dessutom lever med den andra föräldern?


    Men jag insåg väl inte från början att svärdottern är en sån präktig människa som hellre ser dokumentärer än Kardashiams och hellre tar ett glas vin hemma i soffan än festar till fyra Och tyckte det var jätteroligt att läsa på högskolan i 6 år.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-19 15:40:35 följande:

    Hur har du hjälpt henne ta hand om sig själv? Inte vad du gjort så att hon slipper göra det, utan hur har du lärt henne faktiskt klara sig själv?


    Jag vet inte jag har väl inte gjort det antagligen.
  • Anonym (jag)
    Fiona M skrev 2016-04-19 14:25:48 följande:

    Det är inte helt vanligt att man "hittar lägenhet" åt andra eller tycker att ens vuxna barn med nyfödda ska bo i ett rum i ens hus...


    Det är kul att titta på annonser så det var därför..
Svar på tråden Blir ens liv mindre värt för att man låter föräldrarna vara med?