• Anonym (Kännsintebra)

    Irritation över bonus existens

    Nu för tiden känner jag mest irritation över bonus existens. Han klampar hårt i golvet när han går, smaskar högt när han äter, är motoriskt klumpig, högljudd, krävande då han vill bli underhållen hela tiden. Jag tittar ofta på honom och tänker bara SUCK vilken unge, orka!

    Jag har tappat intresset för att engagera mig i hans utveckling och gör bara saker med honom när det kommer naturligt.

    Ibland har vi det dock riktigt bra och han vill kramas, hålla handen och umgås med mig och jag med honom. Men till mestadels tänker jag bara i smyg att han är irriterande och jobbig.

    Vad gör man när man känner såhär för bonus?

  • Svar på tråden Irritation över bonus existens
  • Anonym (-)

    Min väns son var precis likadan i den åldern. Störig, lillgammal, klumpig, pladdrig, fick utbrott emellanåt, högljudd mm. Han diagnosticerades senare med Aspergers.

  • Anonym (Förfärad)

    Du låter ju precis som mitt ex nya och de har dessutom två gemensamma barn. Hon önskar att sonen inte fanns och behandlar honom som lagt för det mesta. Alltså varför väljer man att vara med någon som har tidigare barn om det är så jobbigt. Eller var det bra i början ? Nu är ju barnet bara 6 år så det kan ju vara en period men du är vuxen och borde kunna acceptera läget. Nu fick inga råd av mig men jag blir så ledsen när jag läser om sånt här , det är oskyldiga barn det handlar om och de har inte valt dig som bonusmamma men du har gjort ett aktivt val att vara en del av hans liv.

  • smulpaj01
    BioBonus skrev 2016-05-30 10:21:35 följande:

    Jag säger inte att TS ska stanna i relationen om hon absolut inte kan lära sig att tycka om sin partners barn. Varken för hennes, sin partners eller barnets skull. Det enda jag säger är att man inte per se är en hemsk människa om man inte tycker om alla barn. 


    Lära sig? Hon har ALDRIG gillat bonus!
  • BioBonus
    smulpaj01 skrev 2016-05-30 15:15:35 följande:
    Lära sig? Hon har ALDRIG gillat bonus!
    Så med din logik så kan man inte lära sig något man inte kan sen tidigare? Varför skulle hon inte kunna lära sig att gilla bonus genom att få tips och råd hur hon kan se honom med andra ögon?
  • Furienna
    Anonym (-) skrev 2016-05-30 14:50:22 följande:

    Min väns son var precis likadan i den åldern. Störig, lillgammal, klumpig, pladdrig, fick utbrott emellanåt, högljudd mm. Han diagnosticerades senare med Aspergers.


    Men den här pojken har blivit utredd och fick ingen diagnos.
  • Anonym (Kännsintebra)
    Anonym (Förfärad) skrev 2016-05-30 15:14:13 följande:

    Du låter ju precis som mitt ex nya och de har dessutom två gemensamma barn. Hon önskar att sonen inte fanns och behandlar honom som lagt för det mesta. Alltså varför väljer man att vara med någon som har tidigare barn om det är så jobbigt. Eller var det bra i början ? Nu är ju barnet bara 6 år så det kan ju vara en period men du är vuxen och borde kunna acceptera läget. Nu fick inga råd av mig men jag blir så ledsen när jag läser om sånt här , det är oskyldiga barn det handlar om och de har inte valt dig som bonusmamma men du har gjort ett aktivt val att vara en del av hans liv.


    Det var tufft eftersom han är som han är men det var absolut bättre. Vi fick snabbt en intim relation och kände oss trygga med varandra. Han är trygg med mig i dagsläget med och det är inga problem med nattningar etc. Jag hade aldrig varit i en relation där partnern har barn sedan tidigare så jag visste ärligt talat inte vad jag gav mig in på och skulle inte göra om det.
  • mammalovis
    Anonym (Kännsintebra) skrev 2016-05-30 05:29:31 följande:
    Tack för utförligt svar. :)
    Jag har tyvärr tom tänkt att lämna min sambo för att slippa känna såhär. Känner skuld över att jag inte accepterar och älskar bonus mer. Men du har rätt jag behöver inte älska honom på det sättet och så fort jag förstod det så släppte lite av ångesten i mig.

    Ibland går min irritation ur över honom det ska jag inte ljuga om men oftast håller jag det för mig själv och försöker bara trevlig. Men det är tärande att sitta med de negativa tankarna om honom. Tänker så hemskt ibland.

    Jag har backat från att hjälpa till och det gör med att det känns bättre men vet inte hur min sambo tar det. Han säger ibland att han känner sig ensam i att ta hand om bonus och då får jag dåligt samvete. Men vill inte. Vill inte lämna eller hämta honom på dagis om jag inte känner för det etc.

    Känns som jag hela tiden bollar med tanken stanna eller gå... :/
    För det första gör din sambo fel som skuldbelägger dig för att han känner sig ensam om sonen. Det är han ju egentligen inte, då mamman har pojken varannan vecka, men just era veckor är han ensam som förälder, då du kan välja din roll, vilket han inte kan.

    Sedan håller jag med många andra om att 5-6 årsåldern eller våren innan förskoleklass börjar är tärande på barn-vuxenrelationen. Min dotter befinner sig där just nu. Stundtals är hon jättego, men mestadels hittar hon på dumheter med sin lillasyster på rummet. Sedan har hon långa stunder då hon kan koncentrera sig på att rita, pärla, bygga med lego mm. Vid matbordet upprepar hon mamma och en mening, mamma och en mening, vilket blir tröttande efter 10-15 gånger på mindre än en halvtimma.

    Varannan helg har vi sambons dotter på snart 12 år. Hon har inte heller lärt sig tugga med stängd mun tyvärr, så det är något jag får påminna om. Hos mamma har hon 3 syskon, 3 år och yngre så hos mamma påminns hon inte, så därför får vi börja om varje gång hon kommer igen. För vår del blir hon ju en dålig förebild för de 2 yngre syskonen här på 3 och 5 år som tar efter både det och annan lättja. Förhoppningsvis lär sig de tugga med stängd mun innan skolan i alla fall.
  • Anonym (Hej)

    Varför blir många så arga så fort någon inte gillar ett barn? Jag har inga egna barn och jag kan jag tycka att andras ungar är irriterande och jobbiga ganska ofta. Älskar ni som säger att TS är så hemsk verkligen ALLA barn?

    Jag tror inte jag skulle tycka illa om en bonus, men jag förstår att andra kan göra det.

  • Anonym (!)
    Anonym (Hej) skrev 2016-05-30 16:07:47 följande:

    Varför blir många så arga så fort någon inte gillar ett barn? Jag har inga egna barn och jag kan jag tycka att andras ungar är irriterande och jobbiga ganska ofta. Älskar ni som säger att TS är så hemsk verkligen ALLA barn?

    Jag tror inte jag skulle tycka illa om en bonus, men jag förstår att andra kan göra det.


    Det är stor skillnad på att tycka dom är jobbiga ibland o att önska att dom inte existerar
  • Anonym (Annanbonusmamma)
    Anonym (!) skrev 2016-05-30 16:10:23 följande:

    Det är stor skillnad på att tycka dom är jobbiga ibland o att önska att dom inte existerar


    Jag tycker om mina bonusar men nog önskar jag ibland också att min sambo inte hade haft barn. Mest för att han då är tvungen att ha kontakt med sin exfru var och varannan dag, men också för att ungarna kan vara skitjobbiga ibland. Jag tycker inte om dom på samma sätt som deras pappa gör, jag får inte ut lika mycket som han får av att ha dom här. Alltså, mera jobb åt mig, och mycket högre ljudnivå. Helt slut efter våra barnveckor! MEN De är välkomna hit och jag gör allt jag kan så att de ska trivas och känna sig som hemma.
Svar på tråden Irritation över bonus existens