Lämna barnen ensamma över natten?

Jag blev ensam hemma som 13 åring. Men vi har farmor och farfar som grannar, annars vet jag inte om det skulle hända att jag/vi blev ensamma hemma över en helg :)

Det finns ju en anledning till att barn inte anses vuxna förräns man är 18 o tills dess har man faktiskt ansvar över dom så om en 15-åring inte vill bo själv hemma ska dom inte behöva det.

Jag förmodar att 15-åringen inte skötte sig och att det därför blev anmält? För annars kan jag inte förstå hur soc blev inkopplad med tanke på att det finns de 15-16 åringar som flyttar in i eget

TS: Det finns inte ett svar på din fråga då det beror helt och hållet på barnet, och det tyckte du att man inte skulle fokusera på. Är barnet självständigt, kan fixa mat till dig själv, inte brukar drömma mardrömmar eller väcka sina föräldrar av en eller annan anledning under natten, är skötsamt och inte bjuder in till fest och barnet dessutom kan snabbt och enkelt få tag på vuxen om något skulle ske plus att barnet själv är ok med det, då är ett barn mogen nog för att bli lämnad själv hemma i 24 timmar.

Jag var hemma ensam en helg vid 12 skulle jag tro. Hade väl kanske en kompis som sällskap ibland. Vid 15 en hel vecka. Jag var extremt självständig och skötsam. Allt beror på hur barnet är så nån definitiv ålder går inte säga.

När de vet hur de agerar vid en brand.

Beror förstås på barnet, om det är ett ängsligt barn eller väldigt självständigt. Minst högstadiet, skulle jag säga. Femton år skulle helt klart kunna vara okej.

Men! Jag tycker faktiskt att det beror en del på VARFÖR man som förälder inte är hemma - är det "business" eller "pleasure"?

Att göra som pappan i exemplet, bo på hotell och äta god frukost, känns rentav lite taskigt. Visst det beror också på - kanske har femtonåringen bett om att få prova att sova ensam, och den vuxne säger okej och passar på att bo på hotell. Men om det är den vuxnes behov att "slippa" sitt barn som ligger bakom, så känns det nog inte så kul för barnet.

Kanske har det inte alls med saken att göra, men när mina barns pappa ber mig att ta barnen på "hans" vecka, så känns det rimligt att göra det om han måste bort på jobbkonferens en natt, men inte så rimligt om han vill åka på kärleksweekend med sin partner (vilket har hänt).

Från början av högstadiet och framåt har det känts helt okej för min del och för mina barns del att lämna dem, och då inte bara över en natt. 

Vi åkte som sagt på en ren nöjesweekend för att umgås på tu man hand efter ett hektiskt halvår då vi gått om varandra och knappt haft en hel helg ihop. Få gå på museer och konserter och annat kulturellt som barnen inte är intresserade av. De ville verkligen verkligen inte ha barnvakt, utan fick klara sig på matpengar och matlådor som vi lämnat. De verkade inte alls tycka att det var särskilt märkligt, och gav inte uttryck för något som helst avundsjuka heller. Men visst, är man frånskild är det förstås andra spelregler man har att förhålla sig till.

Jag var otydlig, det var TS' exempel med pappan på hotellet jag menade. Där var det ju också fråga om ett ensam barn och en ensam förälder.

Beror på... mina äldsta är 12 och 14, tror inte jag skulle kunna slappna av om de var ensamma så länge själva. Mycket ansvar! Vad gör de om det börjar brinna? Om nån sätter i halsen, särskilt om det bara är en hemma osv? Detta gäller ju att veta i praktiken också o inte bara i teorin. Dagtid brukar de vara några tim hemma om de inte vill följa med dit vi ska, men de brukar inte få äta något då eller öppna om det ringer på.