Håller tummarna för att det varken är den mens eller utomkvedshavandeskap utan att det är något liten och vackert där inne som gror <3 måste tänka positivt men förstår självklart din oro!
Nu är mensen här, två dagar sen!
jag fick dessutom efter första utredningen ett - Goda nyheter! Vi hittar ingenting som är fel, så det här löser sig nog med tiden ska ni se!
Så här i efterhand kan jag nästan skratta åt hur ställd läkaren vlev när jag började störtgråta åt vad han trodde var goda nyheter... det enda jag hörde var ju trots allt - det finns ingen uppenbar orsak och inget vi kan göra. Lycka till!
Vet ni vad jag hatar ännu mer än frasen - det är helt normalt? Så kallade solskenshistorier. Läste senast i förmiddags om paret som försökt i 12 år, men som äntligen blev föräldrar och vill inspirera andra som försöker! För någon vecka sedan om några som försökt i 9 år och nu vill inspirera andra.
Vadå inspirera? VEM blir inspirerad av att höra att det tar ett decennium? VEM?! Blotta tanken på att det skulle ta 10 ÅR TILL får mig ATG vilja skrika!
(Jag ber verkligen om ursäkt om det är så att några av er här har försökt i 9 år och tycker det känns inspirerande)
Usch förlåt hörni, ser när jag läste om att jag låter ännu mer bitter än jag försöker låtsas jag inte är. CD21 och redan mens, så så gick det med denna cykel....
Var på reproduktionscentrum i Uppsala och det gick precis som jag trodde. I och med att jag blev spontant gravid så får vi inte längre någon hjälp utan måste vänta citat minst ett halvår, helst ett år slutcitat innan vi kan kanske få en ny bedömning och eventuellt kanske behandling.
Det var väntat; expecting the worst osv....
Vad som INTE var väntat var att läkaren skulle säga till mig att jag borde vara GLAD för att jag blev spontant gravid och fick missfall. Jag borde vara JÄTTEGLAD, ja, nästa överlycklig! VEM säger till en kvinna 3 veckor efter ett missfall att hon borde vara glad för det?? VEM är så okänslig?! När jag började gråta vändes det till att jag verkar vara deprimerad och borde lugna ner mig, så det han gjorde var att boka en kuratortid om en vecka. Försökte förklara att jag var ledsen för jag är så trött på att ingenting görs, fick då till svar att jag har ju fått hjälpen att veta att ingenting är fel och det finns ingenting de kan göra. Han kunde sätta igång med IVF men för MIIIIIIN skull, eftersom jag verkar så himla deprimerad så ville han inte utsätta mig för det. Tack och hej!
Det var hjälpen jag fick där. Så. Är så arg att jag kokar ungefär.
Lever vi samma liv? Pratade med min sambo om det och han vill ge det lite mer tid, så vi kom överens om ett halvår till (suck), sen vid jul så kommer jag bekosta allt själv om jag så måste. Jag skiter verkligen i vad det kostar...!
Hoppas det går bra i september!! Inte så långt kvar nu då - måste ju ändå känns lite skönt? Eller ja... helt ärligt för mig så tycker jag inga milstolpar eller något sådant känns skönt i den här resan så.... Hoppas du inte har för mkt ångest inför besöket!
Men va???? Vad är det för j*vla idiot som har mage att säga så till någon som precis fått MF och mår dåligt....Hur i h*lvete tänkte han??
Olika skalor! Omg... ignore me hahah
Så 3,6
Ja det kunde man ju förut, men jag har för mig att det från och med i somras inte går att få det via landstinget längre? Vet att min kollega som skulle börja med IVF i vintras (men sen blev gravid naturlig väg precis innan) fick höra att det var på håret om de skulle hinna få det gratis eller om de skulle behöva betala det själva. Men jag kan ju ha fel?