• Anonym (L)

    Ni som är bra på svensk stavning, grammatik o.s.v. - finns det några saker i svenskan som ni ändå har svårt för?

    Ni som vet med er att ni har väldigt få stavfel eller grammatiska fel när ni skriver (på svenska), finns det något i svenskan som ni ändå kan bli lite osäkra på? Det kan vara saker som ni egentligen vet, men ändå ibland måste stanna upp inför. 

    Är inte ute efter en tråd där vi förklarar språkriktighetsfrågor eller hur felfri man måste vara för att räknas som "bra på svenska", är bara nyfiken på olika saker som kan kännas svåra även för den som sällan skriver fel. Sedan kan ju saker bli fel även om man tycker att man har bra koll på språket, men nu tänker jag främst på sådant man själv känner sig osäker på! Så fyll på med de grejer som gör er lite osäkra! Glad

    Ett par grejer som jag själv har varit tvungen att tänka till kring nyligen:
    - Stava till "abonnemang"
    - När det ska vara "tills" istället för "till"

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2018-04-11 14:25
    Ska bara tillägga att jag egentligen är ganska liberal i min syn på språket och inte bryr mig särskilt mycket om när någon gör "fel". Så menar absolut inte att man är dålig på svenska bara för att man har många stavfel eller så, och är inte ute efter att peka ut rätt och fel i språket. Tyckte bara att det var intressant att se för vilka grejer som det liksom är allra svårast att få en känsla för hur det ska vara! Kul med så många svar!

  • Svar på tråden Ni som är bra på svensk stavning, grammatik o.s.v. - finns det några saker i svenskan som ni ändå har svårt för?
  • Fru Ågren
    Kokoskorven skrev 2018-04-11 16:08:41 följande:
    Visst, men då rör det sig om ett annat verb, "varda". Använder du det i övriga tempus också så tänker jag inte anmärka på att du säger "vart" Skrattande
    Jepp, det är varda! Vackert verb.

    Men varda och bli är ju i princip synonymer. Därför är det inte särskilt konstigt att vart har levt kvar som en synonym till blev. 

    Varder och är vorden ansågs kanske lite för omoderna och fasades ut. Tungan ute 

    Men tänk vad poetiskt det låter i psalmen Var hälsad sköna morgonstund: ...som av profeters helga mun är oss bebådad vorden...
  • Anonym (Mia)
    Kokoskorven skrev 2018-04-11 15:53:44 följande:
    Nja. "Före" handlar om ett substantiv (före lunch, före mig, före jul, före undergången) medan "innan" handlar om en verbfras (innan vi äter, innan solen går ned, innan det är för sent). Den här regeln är dock lite föråldrad och det är nog bara vi språkpoliser som skulle haka upp sig på om någon sa "innan midsommar" nuförtiden.
    Tydligen inte ens språkpoliserna.

    Någon sådan regel har aldrig funnits, utan frågan är om det är en preposition eller subjunktion (så pass mycket vet jag). Även om jag vet hur regeln lyder tycker jag ibland att det är svårt att avgöra vad som är rätt.
  • Anonym (kluckan)
    Kokoskorven skrev 2018-04-11 16:03:55 följande:
    Jepp, det beror på antal (numerus). "Själv" är singular (=en person), "själva" är plural (=flera personer).

    "De gjorde det själva"
    "Hon rättade uppsatsen själv"

    Sedan ska man ju skilja på "ensam" och "själv" också. I dina exempel ska det vara  "De satt där ensamma" och "De var ensamma hemma".
    Tack! Folk använder "själv" till allt möjligt nuförtiden så jag har börjat undra om det är jag som är helt ute och cyklar. Men nej, visst är det så att "själv" egentligen bara ska användas om t ex att man klarar av att göra något själv, och att det inte riktigt är en hundraprocentig synonym till ensam?
  • Anonym (kluckan)
    Anonym (Mia) skrev 2018-04-10 19:05:22 följande:
    Nej, det är inte fel och inte dialektalt. Det är tvärtom ett av de få fornsvenska ord vi har kvar. Tyvärr är det på väg bort på grund av språkpolis som tror att det är fel.
    Jaha, okej. Trodde det var dialektalt eftersom det bara tycks vara folk uppifrån som säger det. Men då vet jag!
  • Vixen90
    Kokoskorven skrev 2018-04-11 16:03:55 följande:

    Jepp, det beror på antal (numerus). "Själv" är singular (=en person), "själva" är plural (=flera personer).

    "De gjorde det själva"

    "Hon rättade uppsatsen själv"

    Sedan ska man ju skilja på "ensam" och "själv" också. I dina exempel ska det vara  "De satt där ensamma" och "De var ensamma hemma".


    Ah! Tack för att du bringade lite klarhet i detta Ska lägga det på minnet!
    Jag skulle vara mer optimistisk om jag trodde att det hjälpte
  • Anonym (kluckan)
    nnnnnnnn skrev 2018-04-11 12:29:50 följande:
    Säkert!

    Men det blev iallafall ingen rödmarkering denna gång. Men som sagt... jag brukar stava fel på just detta.
    Yoghurt är ett sådant ord som JÄTTEMÅNGA stavar fel på, tro mig. Och jag vet, för jag stör mig på det. ;)

    Men tänk på uttalet: det uttalas ju jååågurt. Alltså yog- , som i yoga t. ex. Skriver man "you" så blir det ju som engelska you, jouuugurt. Så det kan kanske hjälpa.
  • Anonym (kluckan)
    Anonym (Dom) skrev 2018-04-11 12:54:51 följande:

    De och dem, skillnaden när vad ska användas. Måste ha missat de lektionerna i skolan för jag har inte förrän nu börjat förstå att jag använt dem på fel sätt.


    Det finns två grupper av personliga pronomen: subjekten och objekten.

    Subjektsformerna är:
    Jag
    Du
    Han/hon/den/det
    Vi
    Ni
    De

    De motsvarande objektsformerna är:
    Mig
    Dig
    Honom/henne/den/det
    Oss
    Er
    Dem

    Så de/dem ska alltså användas så som man använder t ex jag och mig. "Jag slog honom", inte "jag slog han". "Vi träffade er", inte "vi träffade ni". "De är vackra", inte "dem är vackra". Du säger ju "jag är vacker" och inte "mig är vacker", eller hur? :)

    Man kan också tänka på engelskan. Du säger ju inte "them are cute", du säger "they are cute". Denna hjälpregel tror jag är tillämplig rakt av i de flesta fall. Engelskan har ju även "these" och "those", men de betyder ju "de här" och "de där".

    Alla som tycker språk är viktigt föredrar dock att du konsekvent skriver "dom" rakt av om du är osäker. Ett felplacerat "dem" ser för jäkla illa ut, alltså. Det är synd att så många har svårt för de/dem för det är ju egentligen ganska basic svenska - ingen infödd säger ju fel på t ex jag och mig! - och jag antar att problemet uppstått för att orden helt enkelt uttalas likadant båda två. Hur två ord som stavas de och dem kommit att uttalas "dom", det vet jag dock inte. Det är rätt konstigt.

  • Anonym (Perfektionist)
    Anonym (L) skrev 2018-04-09 18:12:21 följande:

    Ni som vet med er att ni har väldigt få stavfel eller grammatiska fel när ni skriver (på svenska), finns det något i svenskan som ni ändå kan bli lite osäkra på? Det kan vara saker som ni egentligen vet, men ändå ibland måste stanna upp inför. 

    Är inte ute efter en tråd där vi förklarar språkriktighetsfrågor eller hur felfri man måste vara för att räknas som "bra på svenska", är bara nyfiken på olika saker som kan kännas svåra även för den som sällan skriver fel. Sedan kan ju saker bli fel även om man tycker att man har bra koll på språket, men nu tänker jag främst på sådant man själv känner sig osäker på! Så fyll på med de grejer som gör er lite osäkra! 

    Ett par grejer som jag själv har varit tvungen att tänka till kring nyligen:

    - Stava till "abonnemang"

    - När det ska vara "tills" istället för "till"

    TRÅDSTARTARENS TILLÄGGSKOMMENTAR 2018-04-11 14:25

    Ska bara tillägga att jag egentligen är ganska liberal i min syn på språket och inte bryr mig särskilt mycket om när någon gör "fel". Så menar absolut inte att man är dålig på svenska bara för att man har många stavfel eller så, och är inte ute efter att peka ut rätt och fel i språket. Tyckte bara att det var intressant att se för vilka grejer som det liksom är allra svårast att få en känsla för hur det ska vara! Kul med så många svar!


    Det enda som stör mig är alla stavfel i mobil och dator. När jag skriver för hand stavar jag aldrig fel.
  • Anonym (L)
    Anonym (kluckan) skrev 2018-04-11 23:33:52 följande:

    Det finns två grupper av personliga pronomen: subjekten och objekten.

    Subjektsformerna är:

    Jag

    Du

    Han/hon/den/det

    Vi

    Ni

    De

    De motsvarande objektsformerna är:

    Mig

    Dig

    Honom/henne/den/det

    Oss

    Er

    Dem

    Så de/dem ska alltså användas så som man använder t ex jag och mig. "Jag slog honom", inte "jag slog han". "Vi träffade er", inte "vi träffade ni". "De är vackra", inte "dem är vackra". Du säger ju "jag är vacker" och inte "mig är vacker", eller hur? :)

    Man kan också tänka på engelskan. Du säger ju inte "them are cute", du säger "they are cute". Denna hjälpregel tror jag är tillämplig rakt av i de flesta fall. Engelskan har ju även "these" och "those", men de betyder ju "de här" och "de där".

    Alla som tycker språk är viktigt föredrar dock att du konsekvent skriver "dom" rakt av om du är osäker. Ett felplacerat "dem" ser för jäkla illa ut, alltså. Det är synd att så många har svårt för de/dem för det är ju egentligen ganska basic svenska - ingen infödd säger ju fel på t ex jag och mig! - och jag antar att problemet uppstått för att orden helt enkelt uttalas likadant båda två. Hur två ord som stavas de och dem kommit att uttalas "dom", det vet jag dock inte. Det är rätt konstigt.


    Tidigare trodde jag att alla rekommenderade att man skriver "dom" ifall man är osäker på vilket det ska vara, men nu har jag fått höra om en annan lösning som en del faktiskt förespråkar: att konsekvent använda "de" istället. Står lite om det här bland annat: blog.svd.se/sprak/2011/06/02/de-eller-dem/

    Jag vet inte riktigt var jag själv föredrar men jag tycker att det finns bra argument för att välja "de"! Även om det på samma gång känns lite konstigt eftersom det är längst från talspråket.
  • Anonym (Perfektionist)

    Säger samma:

    Använd alltid DE.

    En DOM får man i tingsrätten.

    När jag läser DOM ser jag en obildad, korkad person från de lägre samhällsskikten.

    Korkade som påstår att det går bra i talspråk vet inte vad talspråk är.

    Exempel: IDA SKA VI UT Å ÅKA. DOM SOM VILL ME RÄCKER OPP EN HAND.

    Talspråk.

Svar på tråden Ni som är bra på svensk stavning, grammatik o.s.v. - finns det några saker i svenskan som ni ändå har svårt för?