Till köttätare...

Det är inte säkert. Jag hoppas uppriktigt att den dagen aldrig nånsin kommer för dig, men många överväger detta när de får en allvarlig sjukdom om inte förr.

Jag missionerar inte, jag rättar bara folk utan undantag när de kallar sina döda djur för saker som biff och bacon och vad det nu är. Folk retar sig inte nämnvärt på mig, tvärtom tror jag, och jag blir ofta bjuden på middag med vänner som är köttätare. Nåt gör jag tydligen rätt haha. Jag dömer ingen, har själv varit köttätare. Men jag vill att de ska tänka, för det kan dom. Och jag tänker inte hålla truten när jag ser folk jag verkligen bryr mig om sitta och äta döda djur- om inte så för deras egen skull. Sen ids jag inte älta om det där vid middagsbord, det är otrevligt och gör mig uttråkad.
Men jag svarar på alla frågor folk kan ha, fast vid andra tillfällen. Jag vill inte missionera, jag vill att de ska komma till mig, känna att jag inte dömer, och att jag kan mycket. Och många kommer förr eller senare med frågor, då hjälper jag dom. <3

Jag hetsar inte upp mig över köttätare, eller känner på nåt visst sätt när de sitter och äter kött. Jag är ju så van vid det. Alla gör sina val. men jag kan inte med att inte låta folk förstå att de gör ett val när de äter kött,

Bin, myror och humlor har ett större medvetande om tex gruppens mående och behov än egoismen människan. Varför anser du att de, liksom många andra insekter, inte är avancerade varelser?

Jag övervägde inte att bli vegan en enda sekund när jag blev sjuk. Inte min mamma heller,när hon blev sjuk. Faktiskt inte ens de allra, allts flesta andra patienter jag mött under den tiden. Undantagen är få, de som hoppat på veganskt har oftast hoppat av igen, och ofta har de också mått sämre än de som fortsätter äta blandkost, inklusive diverse gott. Ofta var orsaken till att de börjar äta blandat igen var att de har mått dåligt av vegankosten.

Men självklart är det mina erfarenheter, och jag tror att det har att göra med avvägningen "nyttigt" vs "livskvalitet".

Håller med. Det finns en tydlig skillnad i graden av medvetande.

Eftersom att vi inte behöver kött för att leva och frodas så är det inte nödvändigt att äta kött. Men visst, det är det socialt accepterat och upp till var och en.
Just att den moraliska aspekten (om grundad i välbefinnande) skulle förändras pga att man äter djuret (trots inte nödvändigt) ser jag dock inte?

Avancerade varelser på ett annat sätt, sa jag. Alltså att de säkert kan vara avancerade men inte riktigt på samma sätt som människor och inte lika mycket lika människor/mänskliga som exempelvis en gris eller ko - så tänker i alla fall jag mig det. Och då anser jag personligen att man som människa bör känna mer sympati och empati med en gris/ko än exempelvis en myra - men det är ju förstås hur jag ser det. 

Varför hymlar du? Du har ett budskap som du för fram och en agenda och en strategi. Det var enkelt att identifiera dina lines. Du missionerar. Varför envisas du med att du ska få kalla saker vid dess "rätta namn" när du inte accepterar att andra gör det? Den som inte missionerar väntar bara på att folk ska komma till dem. Så gör du inte bara utan du försöker aktivt omvända folk.

Naturligtvis kan du irritera framför allt när du när utgår från att andra människor inte tänker när de inte har fattat samma beslut som dig. Det är förmätet. Eller när du rättar dem. Tänk dig själv om någon skulle rätta dig utan undantag varje gång du sa "människa" och upplysa dig om att du är en "kvinniska" och att du sviker ditt kön varje gång du låtsas att du är en man, men du ges frist för ältningen vid speciella tillfällen - som de väljer för att de blir uttråkade annars. Vilken hänsyn <3 Not. Men de slår väl dövörat till och sedan finns det säkert någon som bara sitter och väntar på din fräslning och någon som tycker det är intressant.

Din sista rad uttrycker ett tydligt missionerande.

Men det är den retoriken man använder och projicerar sina egna känslor på djuren.
Och vilket djur är mänskliga av de vi äter?

Jag tror du har rätt i det. Tyvärr tror ju folk att veganmat inte är gott. Och det kan precis som all annan mat vara jätteäckligt. Många förstår inte heller att det tar tid för smaklökarna att ändra sig. För mig tog det många månader, och hade säkert slutat om jag hade kunnat, men det var omöjligt för mig när jag väl öppnat mina ögon. Men sen blev det tvärtom! Har aldrig tyckt så mycket om att äta som nu, aldrig verkligen tyckt om mat så som jag gör nu.
När vi har middagar tjejkompisar emellan och vi blir många, så brukar vi deala vilken mat vi ska göra ihop. Även om jag inte kan komma, så väljs det ofta någon av mina veganska rätter :)  (jag erbjuder mig alltid ta med mitt eget såklart annars).

Jag har hjälpt många med recept och tips, hemligheten är att skita i halvfabrikaten i övergångsfasen, för de är oftast vidriga och begränsande. (plus inte det man ska satsa på om man vill ha alla hälsofördelar).

Jag förstod inte hur du menade? :)

Du kan ha rätt i mycket.

Men jag ser det som att det verkar fungera för mig i vilket fall, jag känner mig omtyckt och gläds så åt de som blivit friska och mår bra. Inte ens min eller mannens släkt verkar störa sig. Kanske är jag lite smidigare än det låter. Att hålla truten--jag kan bara inte.