Anonym (vegan jag också) skrev 2018-04-23 17:21:15 följande:
Haha, det kan de absolut, och det gör en del också! Om det leder till att jag kan hjälpa någon enda av dem så inte mig emot!
Kan jag sen bidra till att djur inte dödas och att miljön mår bättre så kan jag bli kallad det dygnet runt!
Men sen...är det många som tackat mig också. För de slapp sin diabetes (typ 2), eller deras pappa, som riskerade behöva amputera en fot annars.
Eller en kollega i knappt 50-års åldern, som slapp sin blodtrycksmedicinering och plötsligt skrattande berättade att han kunde få upp den igen efter problem i nästan 10 år, och att han och frun fått ett nytt liv ihopi dubbel bemärkelse (för det blev oväntat ett barn)!
Eller alla dom jag inte ens kan hålla räkning på som äntligen blivit vän med sina kroppar, för de kunde SLUTA banta och räkna kalorier och istället bara tänka som en lycklig, hälsosam människa utan dåligt samvete hela jävla tiden. Dvs tänka på NÄRINGEN istället, alltså mikronutrienter. Således inte räkna kalorier, kolhydrater, fett, protein, utan njuta av tanken på att bara äta så mycket som möjligt av alla de underbara växter som innehåller mest näring. För efter ett litet tag gör man det på ett balanserat sätt.
Tjejen som oväntat kunde slänga sina antidepressiva all världens jäkla väg!
Har många fler exempel.
Ja, jag lägger upp det mest ur hälsoaspekt när jag försöker hjälpa folk till veganism. För det andra (djur och miljö), kommer de så småningom alltid alldeles av sig själv till. Det kommer naturlig då sent, särskilt det med djuren. Tror man vågar ta av sig bindeln då och se, och att man blir mer empatisk av at leva mer empatiskt. Även om man inte är medveten om det så.
Du inbillar dig att vi inte äter grönsaker, varför?
Det ger mig inget att projicera mina känslor på djur som föda.