Jag ska skilja mig efter 5 års äktenskap och nästa 10 års relation. Smärtan över att två barn inte längre kommer att ha sin kärnfamilj kvar är så stark och får mig under stundom att vackla i mitt beslut.
Bakgrund; en relation som blivit allt mer fylld av aggression och bråk medan kärleken och intimiteten dött ut.
Hoppas att någon där ute i samma sits vill dela tankar och känslor här och kunna ge och få stöd när allt känns svart.
Kalas idag och då kommer hans släkt. Ska bita ihop och servera fika med en hand och bebis i famnen. De skulle inte få för sig att hjälpa till. Brukar snarare lägga sig och sova i soffan... suck.
Kalas idag och då kommer hans släkt. Ska bita ihop och servera fika med en hand och bebis i famnen. De skulle inte få för sig att hjälpa till. Brukar snarare lägga sig och sova i soffan... suck.
Jag har 27000 kr efter skatt och två barnbidrag.
Det är ju också jättebra!
Skönt att ni slipper oroa er för ekonomin, vad det verkar... Men handlar ju såklart om vad man har för utgifter också förstår jag ju, det kan ju variera ganska mkt. Även utifrån var man befinner sig i landet, både lönemässigt o levnadskostnaderna kan ju variera rätt mkt...
Inget stöttande ord över till en blivande fattiglapp?
Jag är också en blivande fattiglapp för jag betalar väldig mycket för mitt boende. Jag bor i en storstad och behöver iofs inte bil, vilket är min räddning. Till banken betalar jag 11500kr varje månad och ovanpå det el, försäkring, samfällighetsavgift etc. Blir ganska ont om cash i alla fall.
Försöker tänka att allt inte är statiskt. Livet är föränderligt, även efter en skilsmässa... kan inte heller leva vidare i en dålig relation o familjesituation pga oro för ekonomin... eller KAN kan man ju - men hälsan o välmåendet är ju också viktigt. Viktigare! Du har ju träffat en ny vän också, vem vet hur det slutar, ni kanske flyttar ihop så små småningom? 
Ja, jag förstår... Vi får peppa varandra, fattiglappar emellan... Försöker tänka att allt inte är statiskt. Livet är föränderligt, även efter en skilsmässa... kan inte heller leva vidare i en dålig relation o familjesituation pga oro för ekonomin... eller KAN kan man ju - men hälsan o välmåendet är ju också viktigt. Viktigare! Du har ju träffat en ny vän också, vem vet hur det slutar, ni kanske flyttar ihop så små småningom?
Meeeen... vad är det för folk?! Vad jobbigt att behöva ha dem på kalas.... kommer ni fortsätta fira födelsedagar o så tillsammans? Lycka till med kalaset idag...
Jag ska ta upp med chef att jag vill gå en chefsutbildning så att jag kam avancera i organisationen. Då ordnar det sig!
Min dejt är himla bra och fantastisk på många sätt, men jag tror inte att jag vill skapa en bonusfamilj. Han har också barn och är mycket mer bohemisk än jag, så om detta utvecklas vidare, så hoppas jag särboskap blir formen för det.
Sitter i soffan med alla barnen och tittar på film. Orkar inte bråka om läggdags när vi har det så mysigt
Som vanligt fick jag både förbereda och städa efteråt med bebis på armen. Det var jag förberedd på så jag blev inte ens arg. Försöker att tänka på att lägga energin på rätt saker.
Ni som funderar på ekonomin. Gör en budget, skriv ner dem fasta utgifterna, det blir lättare att få en bra överblick på ekonomin. Finns det onödiga eller mindre viktiga utgifter som kan tas bort? Kanske utgifter som kan minskas? Jag ringde runt och fixade med mina abonnemang och sänkte priset på mobil, tv och bredband. Billigare boende eller bil?
Öka inkomsterna, vem får barnbidraget och underhåll, söka bostadsbidrag? Extrajobb eller studier? Sälja prylar på Tradera och blocket.
Hoppas att ni har fått nåt tips ni kan använda!
Känner likadant inför (den ovissa) framtiden och en ev ny partner... särboskap verkar vara "da shit".
Du har barnen på heltid mer el mindre väl? Hur går det? Hur ofta har pappan dem? Bor han i något mindre boende?